Obergurgl, dag 3

Dagen förlöpte ungefär som gårdagen; lilleman sov från kort efter frukost till kl. 13, och klockan var en bra bit efter 14 när vi till slut kom ut genom hotellets dörrar. Det blev en kort barnvagnspromenad, för byn är liten och innehåller verkligen ingenting av intresse.

H sov middag en liten stund mellan eftermiddagsbuffé och middag, och var sedan vaken. Vilket i vart fall jag räknat med, så jag var helt på det klara med att H:s semestervana med sovmorgon följd av en mycket lång tupplur oundvikligen medför att han är vaken på kvällen. Särskilt när kvällen spenderas i en miljö som innehåller alla H:s favoritsaker: mamma, pappa, mammas och pappas mat, några människor han känner igen, och ett gäng främlingar han kan charma sockorna av. Det är också ungefär 300 grader varmt i matsalen, vilket i sig utesluter att H somnar.

Maten var rätt hygglig idag igen, och serveringspersonalen lika stressad och oengagerad som vanligt. Det framgår med all tydlighet att de slutar när de slussat alla gäster genom femrättersmiddagen, varvid de bara vill bli klara, utan att bry sig nämnvärt om gästernas trivsel. Det är halvpension med inkluderad middag, så de behöver inte anstränga sig för att få gästerna att vilja återvända till restaurangen heller.

Kvällen avslutades abrupt med att B utan förvarning körde ner H i barnvagnen och drog från restaurangen under den avslutande osttallriken. Han tyckte ungen var jobbig och hade fått nog. Jag fick snabbt tacka för mig och följa efter.

Den här resan har inte varit någon lysande resa att ha med bebis på, kan jag konstatera. Det finns absolut inget att göra om man inte åker skidor, och det här med att passa ganska snäva mattider är inte förenligt med bebis. Det blir inte direkt någon trivsel med umgänge när man har en sjumånaders unge bredvid sig under middagen som kräver all uppmärksamhet. Vår lilla tripp till Trysil var bättre på alla sätt.

Förmodligen hade jag och H haft det bättre hemma själva en vecka medan B var iväg och åkte skidor. Och då har H inte alls varit jobbig på något sätt, tycker jag, utan det har bara inte givit något mervärde att vara iväg kontra det extra mecket som en resa med bebis trots allt innebär.

Obergurgl, dag 2

Idag har alperna visat sig från sin vackraste sida, med solsken på vita bergstoppar mot azurblå himmel.

H kompenserade för den obefintliga dagssömnen och den sena kvällen igår genom att sova i egen säng mellan 23 och 6, tutta lite och somna om till 8.30.

B har åkt skidor idag, medan jag och H var kvar på hotellet till efter två på eftermiddagen. Anledningen till detta var att lilleman även sov middag i två och en halv timme efter frukost och sedan vaknade redo för lunch. Jag fick lite jobb gjort medan han sov, så det var bra ändå.

Till slut kom vi i alla fall ut i solskenet. Jag hade H i bärselen (Ergobaby Stowaway) eftersom vi först tänkt gå bort till en hütte en bit bort dit det bara var snöväg. Det verkade dock lite för halkigt i snön för mina stadsskor med platt sula, så vi gick en bit längs byvägen och tog en fika på ett bäckerei istället.

På vägen tillbaka stötte vi (jag, H, pappan i den andra barnfamiljen och deras tvååring) på skidåkarna (B, den andra mamman och de två ungkarlarna) som kommit ner från berget för att dricka öl, så vi gjorde sällskap på den soliga terassen. H somnade genast i selen bland skrål och hög musik från 90-talet.

Efter hans middag somnade han och flyttades med lyckat resultat över till vår Babyzen Yoyo med sovkokongen från Outlook på. Han vaknade så klart ändå direkt när vi kom till restaurangen, men det var värt ett försök.

H tycker att middagarna är jätteroliga; han flörtar hejvilt med alla han ser, vill smaka på allt och försöker få tag på allt som kommer inom räckhåll. Inte en chans att han sover igenom dem.

Strax efter tio på kvällen kom jag och H upp till rummet för att sova, och vi somnade båda två omedelbums. Och blev väckta av B när han kom hem en timma senare. H har somnat om, och det ska strax jag också.

Jag trodde aldrig för ett år sedan att vi skulle stupa i säng vid 22-23, för att vakna vid 7 och tycka att det är helt i sin ordning. På semestern.

 

Obergurgl, dag ett

Första dagen på orten har varit ok, men lätt ansträngande.

Vi har med oss små plastburkar med hemmagjord grötblandning till H:s frukost. Hotellet har ingen micro man kan använda själv någonstans, så vi måste be serveringspersonalen värma den i köket. Vilket de förvisso gör, men med minen av att man givit dem en kattskit i handen och bett dem äta den. Ungefär.

Och sedan kommer de ut med en gröt som är skållhet, men inte alls tillagad, d.v.s. flingorna har inte svällt och det är vattnigt.  För hög effekt gissar jag? Och så måste man be dem värma lite till, efter att ha suttit i fem minuter och rört och hoppas att gröten ska eftersvälla så pass att man slipper störa personalen igen. Men det gör den ju inte, och inte är den bra efter nästa omgång heller.

Under tiden har gossen krisat ihop helt av bristen på frukost, så med ena handen försöker jag äta min frukost och dela med mig till barnet, medan andra handen rör gröt frenetiskt. Till slut ger jag upp om gröten och försöker få barnet att äta den rinniga grynmassan, som i vart fall inte är helt rå längre. Han är inte helt förtjust och håller på med allt utom att äta, samt kinkar av och till och smetar gröt överallt. När han fått i sig sin mat är frukosten redan undanplockad, så det var tur att jag tagit en rätt redig portion till att börja med.

Att resa med bebis är att alltid lämna frukostbordet i komplett kaos, knappt en ren fläck på den nypressade vita duken, och en förnärmad servitör som anser att det är helt under hans värdighet att värma barngröt. Fy, vad det är jobbigt med den stelheten! Och hur svårt kan det vara att ha ett litet bord i ett hörn med en liten micro, så att föräldrar själva kan värma barnmaten?

Vi tog en liten promenad med bärselen, varvid H somnade sött en liten stund. Sedan sov han ytterligare en kortare stund på eftermiddagen, efter att jag givit H lunch medan B åkte skidor. Jag lyckades mycket stolt räkna ut hur babykostvärmaren fungerar utan instruktionsbok, så hans burkmat kan vi i vart fall värma på rummet.

Sedan var H vaken, övertrött och krävde att bli underhållen/matad/tröstad genom både eftermiddagsbuffé och femrättersmiddag, för att sedan slockna i pappans famn direkt efter att sista rätten ätits upp. Jag behöver också slockna snarast.

Äntligen framme!

Efter 100 mils bilkörning på en dag, och en total sträcka på ca 190 mil på ett och ett kvarts dygn kom vi så äntligen fram till Obergurgl och Hotel Gurglhof strax efter sju ikväll.

IMG_2562

H har varit glad och nöjd i stort sett hela resan, och har nu somnat helt utslagen efter att vi återkommit från restaurangen och femrättersmiddagen.

Första intrycket av hotellet och maten är mycket positivt. Nu ska jag sova, och ser fram emot en lång dusch imorgon bitti.

Skidresa med bebis

Vi kom tillbaka från vår första resa som barnfamilj i torsdags kväll. Vi spenderade fyra nätter i norska Trysil, på Park Inn Mountain Resort.

IMG_2260

Vi bilade dit, och bodde i en trerumslägenhet, vilken utgjordes av en tvårumslägenhet (sovrum med dubbelsäng, sovrum med våningssäng, vardagsrum/matsal/kök samt badrum) med ett påkopplat hotellrum med eget badrum.

Vår lilla familj sov i det separata rummet, och i lägenhetens dubbelsängsrum sov ytterligare en trehövdad familj, samt två ungkarlar i våningssängsrummet. Det hade även gått att sova i vardagsrumsdelen, som hade bäddsoffa.

IMG_2250

Hotellanläggningen var helt perfekt; allt var fräscht och snyggt och spa-avdelningen var hur fin som helst, med bubbelpool och en ganska stor pool inomhus, som även hade en utomhusdel som man kunde simma ut i. På terassen utanför fanns det också två bubbelpooler. Det fanns också flera olika sorters bastu (-ar? -er? -n?, har ingen aning om pluralformen på bastu) och en bar.

Den här resan var det bara B som skulle åka skidor. Jag är extrem novis på skidåkning, och min enda erfarenhet är en veckas skidskola i Bad Gastein i början av graviditeten. Jag och H hängde därför i poolen alla de tre dagarna vi var på plats. Tyvärr har ju H inte riktigt åldern inne för att kunna njuta av vare sig utomhuspool i vinterklimat eller av baren, så vi badade i den stora poolen varvat med ett par korta dopp i den varma bubbelpoolen, främst när den inte bubblade. H var jättenöjd med badet, och blev inte alls kinkig efter en stund som han brukar bli på babysimmet. Det  kan ha varit för att det var så lugnt, oftast var det bara han och jag eller kanske en förälder med barn till i anläggningen, eftersom vi gick dit på lite off-tider runt lunch. Det var också billigare inträde till badet före två på eftermiddagen. Gissningsvis kommer det en anstormning av glada skidåkare senare på eftermiddagen.

IMG_2247

Det fanns ett mysigt café på hotellet, och även bar och ett par restauranger. Allt gick att komma åt inifrån, så man behövde inte gå ut överhuvudtaget om man inte ville (inte ens från bilen, som parkerades i anslutande garage). På gott och ont. När det är 20 minusgrader ute är det rätt skönt att slippa gå ut med bebis. Och möjligheten att nå allt inifrån gör att det lätt skulle gå att åka dit även med yngre bebisar. Ett minus är att det, om man ville gå ut, inte fanns någonstans att gå med barnvagnen än mellan husen eller upp på bilvägen. Det var på skidor man skulle färdas, helt klart.

IMG_2262

Bugaboo Buffalo med babyskydd fungerade fint för resan, rullade bra både inomhus och ute i snön. Åkpåsen från 7 A.M. kombinerat med ylleunderställ, mössa och vantar verkade fungera fint i 10-20 minusgrader också. Till badet bar jag H i babyskyddet.

IMG_2259 - version 3

Vi besökte varken restauranger eller bar, eftersom vi hade en tvååring och en (nästan) sexmånaders med oss. Det var självhushållning som gällde för vår del, vilket man kan välja när man bor i lägenhet på hotellet. Lägenhetens kök var fräscht och förvånansvärt välutrustat: stor kyl/frys, spis med ugn, micro, kaffebryggare, vattenkokare, brödrost, våffeljärn, och i princip allt man behövde i husgerådsväg. Bubbelglas saknades, men det ordnades fram via receptionen.

Så vi åt gemensam frukost och middag varje dag, och lunch alla dagar utom en, då skidåkarna åt i backen. Då åt jag på caféet med H i släptåg, eftersom det andra mamma-barnparet var sjuka och mest sov.

För H:s del hade vi med oss burkarna med grötblandning som jag förberett, och ersättning. Vi hade en burk grötblandning per dag och tog med oss ett dussin småtetror ersättning. Grötportionerna var så pass stora att det blev lite kvar på morgnarna som vi värmde upp till lunch, och eftersom H ammar ganska mycket för tillfället var det bara hälften av ersättningen som gick åt. En dag fick han också potatispuré till middag. Han åt ungefär som vanligt, men hans mage var ovanligt aktiv, vilket ledde till att vi fick slut på blöjor sista dagen och fick låna av tvååringen. Det funkade det med, faktiskt.

H var ganska orolig första kvällen, men till dag två hade han acklimatiserat sig och hade inga problem att somna på rummet. Eftersom dörrarna mellan vårt rum och lägenheten var dubbla och slöt väldigt tätt hade vi Baby Monitor-appen på om kvällarna när han somnat innan vi åt middag, vilket fungerade jättebra, vi hörde direkt om han vaknade. Självklart kollade vi till honom med jämna mellanrum ändå. När han var vaken kunde han sitta i våra knän vid bordet, eller sitta i babysittern som vi tagit med, eller leka på golvet på en lekfilt som vi också packat ner.

Utöver en dag när övertröttheten slog till, så var H nöjd och glad under hela resan. Nästan två hela dagar i bilen gick också bra. Vi stannade på Max och Flottarens värdshus på ditvägen, och Flottaren igen på hemvägen, följt av McDonalds i Ludvika. Alla ställena hade micro och skötrum som  kunde användas för H:s behov, även om det rent gastronomiskt inte var så kul för oss vuxna. Skötrummet på McDonalds i Ludvika var tyvärr enormt grisigt, utan vare sig tvål, skötbordsskydd eller papper, så vi undviker nog det stoppet om vi ska göra om resan. De andra två var inga direkta drömskötrum heller, men hade i alla fall tvål och papper.

Mina slutsatser efter första skidresan blir följande:

  1. Det är bra att bo i lägenhet när en person kommer att hänga på hotellet med bebis, för det hade blivit jättetrist med bara ett hotellrum. En svit hade förstås också gått bra i det avseendet.
  2. Det är bra med självhushållning när man reser med småbarn, så man alltid har möjligheten att göra mat till barnet när det behövs, och att man inte behöver förlita sig på att barnen ska hålla sig lugna under restaurangmiddagar (sannolikheten när fler än ett barn är inblandat är försvinnande liten) och det är inga problem att gå och lägga barnen mitt i middagen om det är dags. Reser man med ett kompisgäng är det ju dessutom både trevligare och billigare att laga mat ”hemma”.
  3. Se till att det finns åtminstone någon aktivitet som kan roa barnet (och den innevarande föräldern) på hotellet så att det händer något på dagen utöver att hänga på rummet.
  4. Det behövs ofta mindre kläder och mer blöjor än man tror.
  5. Om man glömmer att ta med haklapp kan man tigga en engångsvariant på hamburgerställe och spola av och använda i flera dagar. H bar en plastlapp från Max under hela resan.

Saker jag glömde packa: haklapp, bebisshampoo, bebisnagelklippare och tillräckligt med blöjor.

Saker jag packade med i onödan: ungefär hälften av kläderna både till H och till mig själv. Mammahäng på skidhotell med hemmamiddagar kräver inga finblusar…

Saker jag är glad att jag packade: babysitter, bebisleksaker, mjuklift, badkläder.

Hotellet var genomgående mycket bra och prisvärt, de enda anmärkningarna var att huvudkuddarna var höga och hårda (hej, fyra dagars nackspärr!) och att inträde till badet inte ingick, utan var ganska dyrt. Men jag åker mycket gärna tillbaka.

IMG_2248

 

 

När man missar ”fönstret”

Jag och H fortsatte vårt slappande här i Trysil även dag två. Vi lät pappa B åka skidor, och hängde på hotellanläggningen. Och det gick ingen nöd på oss. Solen strålade hela dagen, även om vi mest såg den inomhus ifrån.

Vi gjorde en repris på gårdagen och körde ett besök på badanläggningen under tidig eftermiddag, när det är lugnt och skönt där, och de flesta andra åker skidor. H var jätteglad hela tiden, och plaskade glatt. Jag tror han kommer att ha gjort stora framsteg till nästa gång på babysimmet, även om han fortfarande inte är bekväm med att flyta på rygg.

Eftersom skidåkarna åt lunch i backen idag var det upp till oss att ordna vår egen lunch. I efterhand kan jag se att det var här det gick fel.

Igår när vi kom tillbaka från badet fick H tutte och flaska, och sov sedan flera timmar helt utslagen. Vilket är normalt och bra när han varit ute på sådana äventyr, och är trött både fysiskt och psykiskt.

Idag somnade han en stund, men vaknade sedan till. Eftersom klockan redan var tre beslutade jag mig för att ge mig ut på jakt efter något ätbart till lunch. Vi hittade ett jättemysigt café på anläggningen, och jag fick en kaffe och en grillad macka med utsikt över skidbacken. H tyckte det var superkul att sitta i soffan bredvid mig och titta ut genom fönstret på alla skidåkare i färgstarka kläder.

(H passade även på att visa en ny färdighet: att handlöst kasta sig efter sådant som ser roligt ut. Jag tittade bort en sekund medan han satt i soffan bredvid mig, och plötsligt var han på väg av soffan och in med huvudet i fönstret. Om han bara tippat över så skulle han vara kvar på soffan, så han måste ha gjort ett ordentligt utfall. Jag hann rycka tag i honom i grevens tid, men det står väl inte på förrän han lyckas göra sig illa.)

IMG_2253

IMG_2252

 

När vi kom tillbaka hade alla återvänt, och det var liv och rörelse i lägenheten. H fick lite mat, och sedan lade vi oss i sängen. Han somnade efter en stund. Men så kom B in i rummet för att byta om. Sedan var det kört.

Från klockan halv sex till halv tio på kvällen fick vi turas om att försöka söva H medan den andra fick äta mat och umgås med resesällskapet. H låg och sprattlade, vred och vände sig och skulle titta på allt, och utstötte monotona ljud. Övertrött igen.

Så här i efterhand går det ju att se att H skulle ha fått somna om igen där efter badet, istället för att tas med ut och utsättas för ytterligare stimulans. Och B borde ha vetat bättre än att dyka in i rummet när han visste att det var sövningsförsök på gång.

Man får helt enkelt inte missa ”fönstret” när han är trött, för då dyker övertrötthetsmonstret upp som ett brev på posten, och man funderar på att lägga ut ungen på Blocket både en och tre gånger innan sömnen infinner sig.

Nåväl, nu är det sen kväll, gossen sover äntligen, och mamman ska få ett glas vin och lite trivsel innan det är dags att säga god natt.

Badlycka

Vi har nu varit på babysim två gånger. Andra gången var i lördags, och H verkade genast glad och uppspelt när vi kom in i bassänglokalen. Sedan hade han ganska roligt i poolen, i vart fall i en kvart eller så. Han blev störtförälskad i en röd leksaksfisk med stora utstående ögon. Han fick den där fixerade blicken som han får när han blir helt uppslukad av något, och sprattlade hejvilt med både armar och ben för att försöka jaga efter den åtråvärda fisken.

Första gången provade vi att flyta i mag- och ryggläge, och att strila vatten över huvudet. Det blev repetition på det i lördags, och även träning på att vända H i vattnet genom att hålla honom mellan två händer och snurra runt honom. Det är verkligen mysigt med babysim, och det är bara tre-fyra andra bebisar i gruppen, så det är ganska intimt. Det enda negativa är att det är väldigt, väldigt trångt i omklädningsrummet. Max två-tre vuxna och två bebisar kan byta om och duscha bekvämt. När man ska byta om inför simmet är det folk som är på väg hem att trängas med, och det omvända när man själv ska hem. Kombinationen trängsel och ombyte för bassängbad leder till att ALLT blir blött. Så det gäller att inte ha någon annan plan än att åka hem efteråt, för då vill man bara torka.

Den stora fisken gick hem hos H.

Jag googlade på badleksaker och hittade den magiska fisken, som är en del i ett set om fem från Rätt start. Eftersom han bara har en badleksak sedan tidigare, en fin blinkande anka som han fått från farmor, kunde jag inte låta bli att beställa fiskarna från Köpbarnvagn.se, där de hade dem för 59 kr. För att väga upp för att frakten kostade nästan lika mycket som fiskarna var jag så klart tvungen att beställa lite mer prylar; det blev lite reavaror och en organizer till vår Bugaboo Buffalo, som jag ändå tänkt köpa ett tag.

Erfarenheterna från babysimmet kom till nytta idag, då vi besökte poolanläggningen här på hotellet. H tyckte det var jättekul, både en kort stund i bubbelpoolen och sedan en längre stund i den stora poolen, där han tyckte det var fantastiskt roligt att hållas flytande i strömmen (en sådan man kan motionssimma emot, fast vi stod en bit ifrån så det inte var så stor kraft i vattnet) och beundra det strömmande vattnet och det blå ljuset som gjorde att det glittrade vackert. Han log hur stort som helst och slog efter de små vågorna som kom farande mot honom.

Han orkade vara i poolen länge. Sedan avslutade vi med ett snabbt dopp i den varma bubbelpoolen. Han tyckte det var så skönt, och höll på att somna med huvudet mot min axel. Sedan gick vi upp och åt lunch och han tog en lång skön middagslur.

Det blir nog bassängen imorgon igen, medan pappa B åker skidor. Nu blir det middag och trevligt umgänge för mig, medan H sover. Sedan får vi väcka honom för lite nattmat, om han inte vaknar själv.

 

Got milk!

Som jag nämnde igår har amningen plötsligt börjat fungera bättre efter att H börjat äta mat. Han ligger nöjt och klunkar, och man märker att han får i sig rätt mycket mjölk.

Idag har han bara fått en flaska till frukost och en till middag. Vi har varit på resande fot hela dagen. En pyjamasförsedd H stoppades i babyskyddet direkt från sängen, sedan bar det av, med en värmd flaska som fick ätas i bilen.

Vi plockade upp en vän längs vägen, och vi smet in och lånade en soffa för en stunds bekväm amning. Sedan blev det lunch på ett hamburgerhak, och jag lagade H:s förberedda gröt i micron. Det blev lite kvar, som vi sparade till fikapausen på eftermiddagen.

Medan killarna handlade fick jag och H en helmysig amningsstund. I baksätet på parkeringen utanför ICA i Vansbro satt vi medan mörkret föll och snön så sakteliga täckte bilen. Jag, lilleman och vår älskade Doomo-kudde samt en stor stickad sjal. Och han klunkade och sörplade tills han var alldeles nöjd, med mjölk rinnandes ur mungipan. Det är ju så här amningen ska vara!

Efter att vi kommit på plats fick han amma och sedan en flaska. Nu har han nyss somnat, full av intryck men också av mjölk.

Första heldagsturen med bil gick alltså bra. H satt i bara pyjamas i sin åkpåse från 7 A.M. Enfant i babyskyddet. Påsen var så klart öppen, men det blev ändå så varmt att H var alldeles svettig om ryggen. Men han var glad hela resan utom de sista fem milen, då han var redo för både mat och blöjbyte.