Onsdagsblandning

Onsdagsblandning

Ja, vad ska en säga en dag som denna, när en vaknade upp inte bara till femton centimeter nysnö, utan även till nyheten att folket i USA har utsett Donald Trump till sin president? Det är skrämmande att ett av världens mäktigaste länder ska styras av en komplett pajas med klart rasistiska och kvinnofientliga åsikter.

Jag var chockad när de både valde och sedan till och med omvalde George W. Bush, som – milt sagt – inte var den skarpaste kniven i lådan, men det här är många, många snäpp värre. Surrealistiskt, och ytterligare en sak som får mig att känna att filmen Idiocracy är på väg att bli verklighet. Vart är världen på väg?

Vi fick till slut vinterväder här i vår lilla stad också. Efter att har sett bilder på snö och pulkaåkning på sociala medier i flera dagar, utan att det här kommit mer än enstaka flingor som inte legat kvar på maken, så vaknade vi upp till ett riktigt snötäcke på någon decimeter igår morse.

Idag hade det kommit halvannan decimeter till, och jag pulsade iväg till jobbet längs oplogade gator. Dock väl utrustad med täckkjol, rediga vinterkängor och broddar. Det är skönt att en inte är rädd för att vara tant längre!

04762ca0-4d2d-4f62-b961-d8281bc2c229

Morfar hade kommit över med min gamla snowracer medan jag var på jobbet igår, och H hade fått komma ut och leka i snön en stund. Det var väldigt populärt att åka ”snöskoter”, som H tyckte att det var. Vattkopporna är nu nästan historia, förutom för ett par i blöjzonen som inte är hundra procent torra ännu.

Igår läste jag Testfaktas undersökning av duschprodukter till barn, och höll på att sätta kaffet i halsen när jag såg att Burt’s Bees skumbad fick rött ljus och var värst i test (tillsammans med tre andra produkter) på grund av att det innehöll allergent parfymämne (limonene) och parfym, som kan vara allergent. Vi har använt Burt’s Bees produkter till H sedan han var nyfödd, och jag känner mig arg och lite dum som bara läst ”safe-effective-natural”, ”pediatrician tested” och ”hypoallergenic” på flaskorna och utgått från att det var en bra och ofarlig produkt.

Att produkterna är parfymerade visste jag ju, men utgick ifrån att den milda honungsdoften kom från något ofarligt. Jag kollade även duschtvålen/schampoot och babyoljan, och det var limonene i dem också (har dock inte hunnit kolla salvan och lotionen som jag också har, men det lär väl vara samma där). Så nu åker alla Burt’s Bees produkter ut! Och det är så tråkigt och sorgligt, för just doften av dessa produkter är för mig så intimt förknippade med när H var nyfödd, eftersom vi smorde honom med babyoljan. Utöver oljan och lotionen använde jag bara parfymfria produkter till oss båda under tiden H var spädbarn. Jag använde babylotionen på mig själv också, och doften ÄR liksom jag och H när han var nyfödd, vår tid i bebisbubblan. Och det är doften av hans lilla blonda kalufs även idag (när den är nyduschad och inte luktar typ halvhärsket smör efter att han torkat händerna i håret vid matbordet)…

img_1698

Jag är ingen fanatiker när det kommer till parfymerade produkter, utan tycker om när saker doftar gott, men drar helt klart gränsen när det kommer till att använda produkter med parfymämnen som är känt allergena till mitt barn. Sedan kommer jag även med Knyttet att köra med enbart oparfymerade bad- och duschprodukter till mig själv under spädbarnstiden, och skippa parfym under hela amningsperioden. Det känns liksom inte rätt att utsätta riktigt små barn för starka dofter just i mammas famn, utan där ska det bara lukta mamma, tycker jag.

Oparfymerat tvättmedel har jag använt hela tiden sedan H föddes, för jag har alltid känt själv att jag reagerar med kliande näsa och nysningar på just tvättmedelsdoft. Vet inte riktigt varför jag ens väntade tills jag fått barn med att skippa parfym i tvättmedlet?

Igår kväll var jag och H ensamma hemma, och både han och jag låg och snarkade i sängen redan klockan sju. Jag masade mig dock upp igen och hade soffmys med lillkatten Kajsa och ”Call the midwife” på Netflix. Det skulle ha funnits glass med i bilden, men den lilla slatt Ben & Jerrys jag hittade i frysen hade helt klart sett bättre dagar och åkte i soptunnan. Men det var rätt trivsamt ändå…

img_1690

Nej, nu får jag ta och sätta lite eld i baken på mig själv och se till att få lite jobb gjort, eftersom morgondagen till hälften går bort på barnmorskebesök, och fredagen ska ägnas åt att resa till mormor.

Idag är det prick fyra veckor kvar till BF! Det är helt galet hur veckorna rinner iväg nu på sluttampen, jag tyckte det var drygt sex veckor kvar för bara ett par dagar sedan. Knyttet har rumsterat om bra de senaste dagarna, och jag hoppas att hen fortsätter så nu, för jag är så less på att vara orolig.

En månad kvar till Knytte?

En månad kvar till Knytte?

Och så var det redan den 7 november, precis en månad före Knyttets beräknade ankomstdatum. (Även om jag tror att hen anländer 4-5 december, och min kollega är stensäker på att det blir redan i slutet av november.)

Något jag alltid reagerar på när jag läser bloggar och internetforum är att det verkar som att de allra flesta höggravida går runt och önskar att deras bebisar ska komma tidigare. Okej, jag fattar det absolut när mamman har enorma fysiska besvär o.s.v., men det verkar som att var och varannan som inte har några särskilda besvär (utöver att de sista veckorna är otympliga och jobbiga generellt) börjar tycka att det är dags att föda redan någon gång efter vecka 35-36. Varför önska sig ett prematurt barn?

Själv skulle jag aldrig i livet önska att Knyttet kom mer än en vecka från utsatt datum, vare sig före eller efter. Gärna så nära BF som möjligt, dock med några dagars förskjutning mot det tidigare denna gång eftersom jag inte riktigt köper femdagarsförflyttningen vid RUL. Jag VET ju liksom när det hände (melodifestival och rosa drinkar var inblandade), vilket också passar perfekt in i min cykel. Så jag tänker mig att ett par-tre dagar från det ursprungliga datumet (2 december) täcker in eventuell fördröjning av att ägget tog fäste, eller att cykeln var lite off och de små simmarna tålmodiga, och önskar mig helst en förlossning i intervallet 2-9 december.

H kom en dag efter officiell BF som sattes vid KUB-ultraljudet, och två-tre dagar efter ursprunglig BF beräknad på sista mens. Vad blir det denna gång, månntro?

Oavsett så vet vi snart!

Knyttet har för övrigt varit aktiv som tusan idag, och jag skönjer ett mönster med två vilodagar som följs av två vilda dagar. Konstigt!

Ny vecka, 35+0

Ny vecka, 35+0

Ny vecka idag, och Knyttet har rört sig mer som vanligt sedan igår kväll, och jag känner mig lättad. Det var en riktig aktivitetsperiod sent igår kväll också, och idag har jag redan känt av rörelser flera gånger. Hen är faktiskt i full gång just nu, till och med.

Rörelserna känns fortfarande lite svagare, men det råder heller ingen tvekan om att hen ligger annorlunda än tidigare, eftersom magen inte alls står lika högt och utåtputande som förut, och jag känner mig mycket smidigare.

Hela 87 % av graviditeten är avklarad, och igår var det precis fem veckor kvar till BF.

Jag mår generellt bra. Det kommer akuta trötthetsanfall då och då när det känns som att jag ska svimma om jag inte genast får sova. Det har passat bra att sitta en hel del i soffan med den vattkoppsprickiga sonen, för då har jag kunnat tjyvsova lite medan han tittat på teve. Inte den mest engagerade mamman just nu, men det får faktiskt lov att vara så. Han får mycket kramar och gos i alla fall…

Annars är nog halsbränna och otymplighet mina enda bekymmer, och det sistnämnda har ju blivit bättre (även om det såklart kommer att hinna bli etter värre under de kommande veckorna). Förra veckans matthet har ersatts av en viss energi, bara jag får krascha en stund mellan varven.

Jag har petat i mig både multivitamin/mineraltabletter, omega 3-kapslar och lite extra järn i veckan. Vet inte om det är det som hjälpt, men det har i vart fall inte skadat. Omega 3 måste jag dock sluta med minst två veckor före BF, eftersom det enligt min BM kan ge ökad blödningsbenägenhet.

Och jag är ju ”lättblödande” redan i utgångsläget. Tog diverse tester angående det både under förra graviditeten och inför min koniseringsoperation, men jag har inget formellt ”fel”, utan är helt enkelt bara något mer lättblödande än genomsnittet. Det visar sig i att jag har väldigt riklig mens, får rinnande blodflöde av minsta papercut, och blödde under hela förlossningen med H utan att det gick att hitta någon anledning till det.

Vissa jag mött inom vården har hänfört det till att jag är lite ”rödlätt” i pigmenteringen, vilket de observerat ofta medför att en blöder lätt. Jag tror dock inte att det är något som är vetenskapligt belagt, men det är väl inte omöjligt att det kan finnas något genetiskt samband, om nu många inom vården noterat ett sådant…?

Knyttet väger 2200-2760 gram och är runt 45-48 centimeter lång. Lungorna har lite utveckling kvar, men annars är det bara bebisfett som ska till för att Knyttet ska vara helt färdig. Om Knyttet är en pojke så ska testiklarna vandra nedåt just nu. (Jag börjar bli så nyfiken på vem det är därinne – en till liten kille eller rentav en tjej?)

Alla apparna nämner denna vecka just ändrade fosterrörelser och/eller att magen står som högst eller sjunker ner just nu, så vi är väl helt enligt schemat, jag och Knyttet. Alla apparna poängterar dock att det bara är själva rörelserna som kan vara annorlunda, och att en ska kontakta förlossningen omedelbums om frekvensen på rörelserna minskar. Men, men, just nu är jag helt nöjd med Knyttets rörelser. Hoppas hen inte skräms som igår igen…

Det är så kort tid kvar nu, och jag vill mest boa och packa väska och allt sånt!