Matstatus

Matstatus

Det var ett tag sedan jag skrev om H:s matvanor, och det händer en del på den fronten.

Han äter nu en stor skål gröt till frukost, gjord på en deciliter vatten och 1,5-2 tsk vardera av boveteflingor, hirsflingor och mannagryn. Detta blandar jag med någon tesked mortlade pumpafrön, en nypa gojipulver och lite mosad/riven frukt eller fruktpuré och en klick smör.

Han ammar och får flaska till lunch, och smakar på min lunch om han är vaken när jag äter.

Till middag äter han en redig portion mosade rotfrukter, t.ex. potatis, sötpotatis och morot med lite rapsolja och finhackade färska örter. Ibland får han lite grekisk yoghurt och riven frukt till dessert.

Till kvällsmat ammar han och får flaska, och smakar på vår middag om han är vaken.

Han ammar några gånger däremellan, oftast när han ska sova middag, och i sängen av och till från 4-5 på morgonen tills det är dags för frukost. De dagar jag går till jobbet och åker iväg på morgonen får han en extra flaska före frukost också.

Han älskar fortfarande allt han får smaka, och börjar genast gråta om smakbitarna från min tallrik inte kommer tillräckligt fort. Även om han själv nyss ätit.

Idag åt jag och H frukost på café, så jag handlade upp ett litet lager av ta-med-mat att ha till H när vi är ute och flänger och inte hinner fixa hemlagat. Jag köpte en av varje av det de hade från Ella’s kitchen; helt ekologiskt utan tillsatser i form av E-nummer, GMO, salt, socker eller ens vatten. (Shit, det här är ju bättre än det mesta jag gör hemma!)

image

H fick prova en ”frukostmums” med yoghurt, ris och banan. Det gick hem! Det enda negativa,med den var att riset var pulvriserat så det var bara en jämn, ganska tunn smet. H äter ju gärna lite chunkig mat, och tuggar jätteduktigt med de tandlösa käkarna. Det är rätt dyrt, ca 16 kr per portion, så det blir inget H får till vardags, utan bara just när vi är på språng.

Hemma är lunchflaskan nästa att ryka! Och häftigast av allt; nästa platta ersättning är inte ersättning! H blir ju sex månader nu och går över till Hipp Baby Combiotik 2. Och då heter det inte längre modersmjölksersättning, utan TILLSKOTTSNÄRING. Hur bra känns inte det? Det är inte längre något som ska ersätta min fina tuttmjölk. (Google har sagt mig att skillnaden på själva maten är att det nu blir mer järn och fibrer.)

Utökning av vagnparken

Utökning av vagnparken

H:s förkylning verkar ha börjat ge med sig. Han vaknade halv åtta imorse och var glad och pigg. Han är rosslig och hostar en del, men är helt sig själv i övrigt.

Vi tog en promenad i den underbara vårvintersolen och tog en LÅNG omväg på väg till postombudet. H är hittills mycket nöjd med sittdelen, och det är mamman också. Buffalon känns smidigare, det är lättare att ha koll på H – äntligen inget ligglocksvisir som bryter vår ögonkontakt! – han är högre upp, och varukorgen rymmer plötsligt dubbelt så mycket. Det var någon plusgrad, så H fick ha bara body och byxor under åkpåsen, med yllekrage, yllemössa och vantar samt fårskinnstossor. Jag bäddade också på honom en grovstickad filt för att täppa till vid öppningen.

image

Hos postombudet väntade ett litet lass bomulls- och flanellfiltar jag fyndat überbilligt på Jollyrooms rea, samt en amningstopp. Och det senaste tillskottet till vagnparken: hundranittioniokronorsvagen! För mindre än 200 riksdaler fick jag en paraplysulky! Det var ju så löjligt billigt att jag var tvungen att köpa den för att se hur mycket vagn man får för två hundralappar. Det är en Beemoo, Jollyrooms eget märke, av enklaste sort, som har ett ordinarie pris runt femhundringen, och så här ser den ut:

image

 

H är ännu för liten för den, han sitter som en ostbåge. Och ja, det här är vad jag fick för tvåhundra kronor: en hopfällbar liten sulky med fyra hjul (svängbara framhjul som kan låsas i framåtläge och bakhjul med parkeringsbromsar) en tygsits med sele och ringar för att fästa extern sele, två handtag att hålla i och en mjuk plastremsa som jag tror utgör fotstöd för större barn. That’s it. Den rullar hyfsat och är hyfsat lätt att styra. Lätt värd tvåhundra spänn, och kommer att användas som extravagn när H blir lite större.

En vagn som kan ligga i bilen och skräpa eller lämnas hos farmor eller morfar för besök där. En vagn för en tur till affären eller runt kvarteret. En vagn för tvåhundra kronor med växel tillbaka.

Idag fick H en liten portion av min mat vid lunch: fiskbullar i hummersås och kokt potatis. Denna ganska smaklösa anrättning har jag en hemlig förkärlek för. Det smakar nästan ingenting;  mjuk, småmjölig kokt potatis och mjälla fiskbullar i varm mjuk sås. Lite rårivna morötter på toppen. Texturerna, värmen och den milda smaken gör att det är ren comfort food för mig. B tycker det är vidrigt, så jag passar på när jag är själv. H tyckte det var jättegott.

Nu har han somnat, så jag ska roa mig med att tvätta, och kanske få lite jobb gjort. Imorse skulle jag ha jobbat, så jag vaknade tidigt. Efter att ha ammat H så att han somnat skönt på min sänghalva smög jag upp vid halv sju. Före klockan sju hade jag kört igång en tvättmaskin, gjort kaffe, tömt diskmaskinen och satt i smutsdisken från igår kväll samt fyllt på med toapapper i båda badrummen. När jag tog min kaffekopp och satte mig på hemmakontoret började jag med att slänga iväg ett mejl till katternas veterinär för att boka tid för vaccinering m.m. Sedan vaknade H och ville inte alls somna om fast klockan bara var halv åtta. Så gick det med det jobbet.

 

Matintroduktion för litet matvrak

Matintroduktion för litet matvrak

Det går ganska fort framåt för H:s ätande. Han får nu en ganska stor portion gröt till frukost varje dag, och jag har så smått börjat introducera ett middagsmål vid 17-tiden om dagarna.

De flesta tips jag läst handlar om hur man ska få barnet att äta. Med H vet jag inte hur jag ska göra, för han äter allt man ger honom och sätter nästan aldrig stopp själv.

Å ena sidan är han bara 5 1/2 månad, men å andra sidan verkligen njuter han av att äta, han bara strålar så fort han begriper att det är mat på gång, och ser så stolt ut när han sitter i sin stol.

Och han ammar nästan mer och bättre nu än när vi körde bara ersättning och amning! Han är nästan aldrig frustrerad vid bröstet längre, och det känns inte som att han bara väntar på att få flaska. Frukostflaskan är helt borta, och middagsflaskan skippar vi oftast.

H:s matschema för närvarande ser ut så här:

Morgonmål: H vaknar i sin säng någon gång mellan 3 och 7 (oftast vid 5), tas upp i vår säng och sovammar fram till frukost.

Frukost: Gröt gjord på ca 1 dl vatten, 2 tsk hirsflingor, 2 tsk boveteflingor, 2 tsk mannagryn, ett gäng mortlade pumpafrön, en nypa gojipulver och en liten klick smör. Samt en kvarts till en halv riven eller mosad frukt som rörs i vid serveringen. Hittills har vi provat äpple, päron och banan. Allt har gått ner, men äpplet är mindre populärt än päron och banan (mindre sött, skulle jag tro). Smakar på allt jag äter till frukost. Ammar efteråt, men somnar oftast snabbt.

Lunch: Ammar och får flaska, ca 150 ml.

Middag: Potatispuré gjord på en potatis, lite av kokvattnet, lite finhackad persilja och en skvätt kallpressad ekologisk rapsolja. Ammar efteråt. Ev. lite ersättning om han inte verkar nöjd.

Kvällsmål: Ammar och får flaska, ca 150 ml.

Ibland får han ett nattmål kring midnatt när vi går och lägger oss, samma som kvällsmålet, om han ätit sämre än vanligt eller kräkts mer än vanligt.

När potatispurén är etablerad tänker jag addera lax eller kyckling och någon grönsak, kanske mosade ärtor, och fimpa middagsflaskan helt.

Så här ser det ut inför vår kommande lilla resa:

image
Grötblandning ”to go”

 

Vi har köpt några små låga plastburkar på 0,3 L (BPA-fria så klart!) som vi fyller med en portions frukostgrötblandning, så kan vi bara fylla på med vatten, micra och blanda i frukt och använda burken som tallrik.

Vi kommer att bo på lägenhetshotell med självhushållning, och räknar med att kunna ge H lite middagsmat från det vi själva äter. Eftersom vi nyss börjat med middag känns den inte så superviktig att vi packar speciellt för den. Vi vet ju att H gärna äter allt, så någon middagsmat kommer han allt att få ändå.

För att ytterligare stimulera H:s matintresse har vi även köpt en ”trainer cup” från MAM, som ska vara ett mellanting mellan flaska och pipmugg. Den är rekommenderad från sex månader, men H får tjuvstarta lite. Han har på två dagar inte riktigt klurat ut hur den fungerar. När jag försökte ge ersättning i den bara grät han, så det lägger vi på hyllan tills vidare. Däremot tycker han att det är kul att dricka lite vatten i den, som jag brukar ge till potatispurén, så det inte blir för torrt i magen. Men mest gnager han på nappen…

MAM trainer cup
MAM trainer cup

 

Kaos igen

Kaos igen

Efter nästan en veckas frid har den här veckan hittills gått i kaosets tecken. H har inte sovit bra på dagarna, vilket har resulterat i en helt omöjlig unge på kvällarna, skrikig och gnällig och vild.

Idag har han dessutom kräkts ner hela mig och sig själv så pass att klädbyte var påkallat inte bara en, två eller ens tre, utan fyra respektive fem gånger. Eventuellt har han känts lite varm också. Och vi har fått byta fyra (!) bajsblöjor, två med normal konsistens och två som har varit lite grönaktiga och nästan torra, lite smuliga. (Ytterligare en sak man aldrig trodde om sig själv innan man blev förälder: det är mycket intressant att diskutera bajs. Så länge det är barnets.)

Jag introducerade potatispuré igår, och funderar på om det kan vara boven angående dagens magproblem. Men igår kräktes han inte mer än vanligt, och de första omgångarna bajs idag var ju helt normala. Och humöret och övertröttheten har hängt med sedan i förrgår. Kanske tänder på gång? Eller så är det en så kallad fas? Eller någon liten infektion?

Vi gick en långpromenad i eftermiddags, eller ja…jag gick och lilleman rullade fram i buffalon, för att hämta lillemans pass på polisstationen. Totalt varade promenaden en timme och tre kvart. H sov ungefär en kvart av hela den tiden, resten låg han och stirrade storögt på mig. Efter att ha petat fram den lilla skärmen på liggdelslocket så han kunde se mig. I en och en halv timme låg han alltså och bara psykglodde på mig. Det har varit så nu på sistone, han kommer inte till ro i vagnen, som han tidigare har sovit så bra i. Jag vet inte om det är vintern med skumpandet över is och snö och de ökade ljuden utanför vagnen av grus, vinterdäck och is, eller om det bara är hans för tillfället enormt stora intresse för allt som händer runtomkring. Jobbigt är det i alla fall, och jag känner mig dum om jag inte pratar och interagerar med honom när han tittar på mig, och kan tänka mig att jag också ser rätt dum ut där jag går runt och håller en monolog ner i en barnvagn.

Det småregnade, och jag kunde återigen konstatera att det borde finnas en särskild plats i helvetet för den som konstruerat Bugaboo Buffalos regnskydd. Herregud, hade det skadat att låta det vara någon centimeter större runt om? Fick som vanligt stå och slita och dra i fem minuter, med väl valda ord strömmande ur mungipan och svetten lackande under fleecetröjan, innan den satt på plats. Tur att det inte var kallare, för när det är minusgrader går det överhuvudtaget inte att få på för att det drar ihop sig i kylan.

Till slut har barnet i alla fall givit efter för tröttheten och somnat. Tyvärr måste vi snart väcka honom för ett kvällsmål, eftersom han kräkts så mycket i dag är det inte läge att hoppa över en måltid.

Nä, nu först en dusch för att få bort kräket i håret inför jobbdagen imorgon, och byte av lakanen som också drabbades av Mr. Kräk vid ett av klädbytena idag. Sedan krypa ner i sängen och amma lillpyret till sömns igen.

 

Dagens framsteg

Dagens framsteg

Efter att ha gnällt lite på H vill jag såklart berätta lite om det som är bra också. Stora delar av dagarna är han världens gladaste lilla parvel, som ler stort och skrattar med tjut och skrockanden.

I går vände han sig för första gången helt på egen hand från rygg till mage.

Och han är så intresserad av mat just nu och älskar nästan allt han får smaka. Jag åt en lunch bestående av lite av varje igår efter promenaden, en halverad avokado med salt och peppar, ett halverat kokt ägg med lite hemgjord majonnäs, några päronklyftor och en klick turkisk yoghurt med blandade frön och gojibär. Han smakade på allt (minus toppingen på yoghurten) och verkade tycka om det. Framförallt avokado och päron.

Han har verkligen lärt sig hur man får bak maten i munnen nu, det är inte alls som de första gångerna när nästan allt bara åkte rakt ut igen. Det går riktigt bra att mata med sked, och han gråter stort när maten är slut.

Med hänsyn till att han är så intresserad av att äta funderar jag på att börja ge lite mer näringsrik gröt som omväxling till mannagrynsgröten, och i lite större portioner. Jag har köpt hem boveteflingor, hirsflingor och gojipulver som jag tänkte göra gröt på tillsammans med aprikos och pumpafrön. Ska bli kul att se vad han tycker om det.

Glutenintroduktion och de första smakproven

Glutenintroduktion och de första smakproven

Rekommendationerna för tillfället är att man ska introducera gluten i barnets kost mellan fyra och sex månaders ålder, om man ammar. Detta ska tydligen minska risken för att barnet utvecklar glutenallergi senare. Inte vet jag om det stämmer, men det verkar i alla fall inte öka risken.

Under denna period får barnet också börja smaka på saker, även om jag tolkat det som att regelrätta smakportioner bör vänta till sex månader.

För H:s del har vi därför infört lite nya frukostrutiner sedan några veckor tillbaka. Vi börjar med att han får sitta med vid bordet när vi föräldrar äter frukost. Han får smaka lite av varje från min mat, lite mosad äggula från mitt finger, lite turkisk yoghurt från min sked och lite morots- och apelsinjuice från mitt finger. Han tycker om alltihopa och börjar grina lite teatraliskt när han tycker det dröjer för länge mellan smakproven. Det är som sagt bara smakprov, han får kanske en tesked yoghurt, ett kryddmått äggula och en halv tesked juice under en frukost. Och mycket av det dreglas ut igen.

Sedan gör jag en liten portion mannagrynsgröt till H, som har det dubbla syftet att introducera gluten och även att han ska lära sig äta halvfast föda. Jag brukar hälla ungefär 1/4 dl vatten i en kopp, röra i en liten sked mannagryn och micra i ca 30-45 sek. Sedan tar jag ut, tillsätter en gnutta smör och skrapar ner lite saft och fruktkött från ett väl moget päron med en sked.

H äter med stor aptit, och gråter när gröten är slut. Vi ger gröt varannan till var tredje dag, och har inte märkt några problem med magen alls.

När det är blir dags för riktiga smakportioner, och sedan hela måltider, ska jag så klart börja laga en mer järnrik gröt, men som första smakprov och glutenintroduktion verkar mannagrynsgröten funka fint.