Läget med lillasyster

Läget med lillasyster

Den här bloggen är som en kär vän/dagbok som har försummats lite för länge. Att bara dyka in i rutinmässigt babbel om vardagen känns lite fel, när så lite har skrivits om vad som hänt bakom de ögonblicksmässiga instagramuppdateringarna.

Så jag skriver några ”catch up”-inlägg, med förhoppningen att kunna komma igång med mer regelbundna uppdateringar igen.

Lillasyster är fortfarande en ganska krävande bebis. Men det är så mycket som har förändrats till det bättre sedan det var som värst där för snart två månader sedan.

Hon har börjat få någon sorts rutin att faktiskt sova middag en längre stund på dagen. Ofta somnar hon precis innan förskolehämtningen av storebror, men sover sig i bästa fall igenom påklädning och nedpackning i vagn, hämtningen och sedan en rätt bra stund. Självklart innebär detta att hon sover just den enda tid på dagen då hennes sovande är of no bloody use för mig – jag kan varken jobba, blogga, städa eller förbereda mat, men bara det ATT hon sover sammanhängande på dagen är ju ett stort framsteg. Om vi är ute och går med vagnen (Phil & Ted’s Vibe är det som gäller för damen) kan det bli 2-3 timmar!!! Det bådar i alla fall gott för mina planer på parkhäng med storebror när det blir tillräckligt varmt…

Hon får tillskott tre gånger om dagen, och äter då ca 80-120 ml ersättning från flaska efter amning. Vi blandar alltid på 120 ml vatten, för att hon ska toppfyllas tills hon verkligen inte orkar mer. Efter ”dåliga” amningar händer det att hon slukar hela flaskan, men i regel lämnat hon 20-40 ml kvar. Hennes viktkurva skuttade rejält uppåt efter två veckor med tillskott, så det är ju positivt.

På dagarna märker jag tyvärr redan av att hon föredrar flaskan när hon är riktigt hungrig, hon har dåligt tålamod och släpper taget om bröstet gång på gång, kastar sig bakåt och slänger bak en arm och utstöter klagoljud på ett högst teatraliskt vis. Men efter middagsflaskan vid 17-18 ammas hon enbart fram till frukostflaskan vid 8-9, och verkar helt nöjd med detta.

Vi har valt att göra på detta sätt med ersättningen för att styra in henne i familjens matschema redan nu, med tre större mål om dagen. Det blir då smidigt att göra som med storebror och fasa ut ersättningen relativt snabbt så snart hon börjar äta fast föda, genom att byta ut ersättningen mot mat på de tider hon redan är van vid en rejäl bukfylla, och behålla amningen före och mellan målen. Storebror slutade helt med ersättningen vid ca 8 månaders ålder, men ammade till ca 19-20 månader.

Nattsömnen har tack och lov fungerat klockrent länge nu. Förutom någon enstaka natt med magknip och skrik så sover hon. Någonstans vid 20-21 somnar hon i min famn i soffan, och kan i regel läggas ned i ”innevagnen” i hallen (Babyzen Yoyo+ 0+) utan att hon vaknar. Kring midnatt eller någon timme innan går vi ner till sovrummet. Eventuellt vaknar hon till och ammar en kort vända innan hon somnar om och läggs i sin säng.

Och hon har äntligen blivit tre, snart fyra, månader. Hon är inte längre så liten och skör, och enligt statistiken innebär samsovning inte längre någon ökad risk i hennes ålder. Som en skänk från ovan har storebror också börjat sova nästan hela natten nästan varje natt, så vi liggammar och samsover. När jag vaknar till och vill sova för mig själv en stund lägger jag bara över henne i hennes säng; inga problem!

En dålig dag vaknar hon klockan 6 på morgonen, och en bra dag efter klockan 7. Eftersom det är vid 7 hela familjen går upp på vardagarna för att storebror ska hinna äta frukost innan förskolan. Möjligen hade hon sovit längre annars. Så på den fronten har jag verkligen inget att klaga på — jag lider inte av sömnbrist annat än självförvållad sådan. (Som när jag efter en amning börjar mobilblogga vid 05 istället för att somna om.)

Dagarna har blivit mer harmoniska hemma. Hon är överlag glad och mysig, MEN jag får inte göra annat än att ägna mig åt henne. Max 10 minuter åt gången kan hon tänka sig att sitta i stol, babysitter, bärsjal eller -sele eller ligga i babygymmet innan hon blir apsur. Så det är: fixa kaffe, springa på toa, borsta tänder… typ sådant som hinns med i luckorna. Ingenting annat hinner göras klart. Varje dag hinner hon få spel medan jag fixar/äter frukost, klär på mig eller fixar lunch. Men det är nog inte riktigt lika många minuters panikskrik om dagen längre. Så länge jag gör som hon vill.

Hon vill sitta i knät. Med betoning på sitta. Skillnaden i att sitta vid köksbordet i sin något tillbakalutade babyinsats på Stokke-stolen och att sitta precis bredvid den upprätt i mitt knä är tydligen skillnaden mellan panikskrik och förnöjt joller… Hon är stark och kan nästan dra sig upp till sittande genom att hålla i mina fingrar. Från halvliggande i famnen sätter hon sig upp obehindrat och utan hjälp. Hon älskar leksaker och greppar dem riktigt bra, för dem till munnen och smakar på dem.

Hon äter mycket på fingrarna också och dreglar kopiösa mängder. Jag började nästan tro att det var tänder på gång. Tills jag läste det här inlägget om H:s första tand, och såg att han var likadan vid samma ålder trots att tanden inte kom förrän vid sju månader. (Det är ju för sådant här jag älskar att ha bloggen, jag är så sur över att det blir så många luckor i dokumenteringen av L:s första tid, trots att bloggen nu varit med från start.)

Och vad mer? Jo, hon kräks. Vi får ju tydligen bara kräkbarn, och med regelbunden toppfyllning med flaska blir det lätt absurt. Jag har beställt ett dussin dregglisar till för att försöka spara på kläderna. Jag är inte kinkig för små kräkfläckar på vare sig henne eller mig, men när kläderna blir genomvåta måste de ju bytas av bekvämlighetsskäl om inte annat. Nu kräks hon ju ofta små kaskader långt över dregglisen och ner över hennes arm och mage och min mage och ben, men mot småblurparna kan i alla fall en dregglis hjälpa så att inte halsringningen blir genomvåt på en gång.

Magen fungerar annars ganska bra, med vissa perioder av knip och gasighet (eventuellt relaterat till att jag ibland fuskar lite med det mjölkfria pga orka inte kunna ta en färdig smörgås på kafé för att det är mjölk i margarinet…) och hon bajsar i regel dagligen.

Hon är stark och stabil, vaken och nyfiken. Hon känns stor, och vi har släppt alla spärrar. Hon får sova i vår säng och vi (eller jag då, B är fortfarande lite novis på denna unge) lyfter och bollar runt med henne lite hur som. En napp på golvet hemma åker rätt in i munnen igen. En napp på golvet ute passerar mammas mun en vända först. Eventuellt efter en torkning om synligt skräp föreligger. Flaskor och nappar kokas…kanske någon gång i veckan? Med avklingande intervaller. Annars åker allt i diskmaskinen eller handdiskas lite lagom noggrant. Det är skönt att ha nått det här stadiet igen!

H:s åttonde månad

H:s åttonde månad

Nu är vi redan några dagar in på H:s nionde månad utanför magen. Hög tid för en sammanfattning av den åttonde månaden.

H vägde in på strax under nio kilo och var sjuttio centimeter lång på sexmånaderskontrollen en vecka innan han skulle fylla sju månader. Sedan dess har vi inte varit på BVC, så innan åttamånaderskontrollen imorgon vet vi inte hur hans längd- och viktutveckling var under den åttonde månaden. Jag tror att han väger 9,7 kilo och är 72 cm lång. B gissar på 9,94 kg och 72,5 cm. Imorgon vet vi.

Att H har växt är inget vi betvivlar; han känns stadigare för var dag som går, och växer ur kläder på löpande band. Nu är nästan alla 62:or undanplockade, utöver ett par bodys från P.o.P som är stora i storleken. Samma sak med storlek 68; bara ett fåtal plagg som fortfarande går på. Mest används storlek 74, men vissa plagg även i 74 börjar kännas små. Blöjstorleken är fortfarande 4, och vi har bara använt Liberos blöjor på sistone.

H inledde sin åttonde månad lite oroligt, med dålig sömn främst på dagarna, och oroliga nätter med många uppvak samt halvtaskig aptit. Vi var iväg på en veckas resa till alperna strax efter sjumånadersdagen, och H visade sig vara en riktig bilsovare som sov sig igenom hela dagars bilåkande. Under resans gång var det en del problem med att få honom att sova middag, och han vägrade sova igenom våra middagar hur vi än försökte.

Två små tänder gjorde entre i H:s underkäke under resan, och de kan eventuellt ha varit skyldiga till oroligheten. Vid månadens slut har de kommit upp rätt bra, och vi jobbar på att få in tandborstningsrutiner.

Håret blir allt tjockare och längre., Jag fick klippa av den långa luggen för första gången, så snart är allt det mörka ursprungshåret borta, till förmån för det nya blondguldiga.

Sedan mitten på månaden har H varit enormt problemfri på alla sätt, med undantag för några oroliga nätter; sover bra, äter bra, är glad och snäll nästan hela tiden. Vi har varit och brunchat inne i stan helt utan bekymmer, och haft folk över på middag helt utan bekymmer. Det har flutit på himla bra, helt enkelt.

IMG_2574
En glad liten skit.

 

H är fortsatt matglad, och hans normaldagsmeny under den åttonde månaden var följande:

  • Frukost, ca kl. 8-10: en portion gröt gjord på 1 msk vardera av hirsflingor, boveteflingor och mannagryn samt drygt 1,5 dl vatten. Blandas ut vid servering med ca 1 tsk mortlade pumpakärnor, nyponskal, gojipulver, en klick smör och 1/2 rivet päron eller en rejäl sked katrinplommon-/päronpuré.
  • Lunch ca 12-14: en burk Hipp barnmat från 8 månader, ev. 1/3-1/2 burk dessert.
  • Ev. mellanmål om lunchen är tidig och middagen sen: en klämmispåse med smoothie eller fruktris eller en burk fruktpuré.
  • Middag: en burk Hipp barnmat från 8 månader, ev. 1/3 – 1/2 burk dessert.

Utöver hans måltider så insisterar han på att få smaka på allt vi äter. Flaskmatningen är i princip helt utfasad, under den åttonde månaden har han fått flaska max ett par gånger i veckan, om B har varit själv och känt att det behövs något extra vid sövning. Mot slutet av månaden har det gått nästan ett par veckor sedan förra flaskan.

Ammat har han gjort vid sovdags på kvällen ca 19-20.30 samt under tidig morgon ca 4-6, samt om jag var hemma efter frukost för insomning, samt ev. någon gång under eftermiddagen om jag var hemma. Generellt så har amningen mer förvandlats till mys före sömnen samt ett litet mellanmål före frukost. Och det känns helt ok för både mig och honom. Vi får se hur länge han är intresserad av att fortsätta.

IMG_2592
Kanske snart slut med det här?

 

Även när han ska somna så slutar han ungefär hälften av gångerna amma innan han somnar, gnäller och blir nöjd med napp istället. Det är också viktigt att Apis och snuttefilten finns i närheten. När han ammas till sömns brukar jag se till att han har snuttefilten i handen, för då viftar han med den istället för att dra i mitt hår och klösa mig i ansiktet. Han bits i vart fall inte på tutten ännu.

Sover gör han från 19-20.30 fram till 7-8, med ett kort avbrott för amning kring 4-6. Sedan sover han middag från ca 10.30 och allt från en halvtimme till två timmar därefter. Ibland sover han middag en stund på eftermiddagen också, men tiden kan då variera mellan kl. 14 och kl. 17.

IMG_2538
Har vuxit ur sin minisäng, det är hög tid för spjälsäng nu!

 

Mot slutet av den åttonde månaden har han nästan helt slutat kräkas. Magen fungerar överlag bra, även om bajset är lite väl hårt ibland. Men ut kommer det i vart fall varje dag, oftast 2-3 gånger, och ibland ännu fler gånger.

Han är glad och pratsam, även om vokabulären fortfarande mest består av däh-däh-däh och pfft, samt några halvt viskande täh-täh-täh, kryddade av plötsliga aptjut. Han skrattar mycket, och gråter stort så fort något inte är riktigt som han vill ha det (t.ex. när mamman äter smörgås och inte delar med sig tillräckligt snabbt).

Fysiskt har han blivit mycket starkare, stabilare och rörligare. Han sitter obehindrat långa stunder, men kan inte sätta sig upp själv. Om man lägger honom på rygg vänder han sig över till mage inom loppet av ett par sekunder. Han tar sig runt lite i rummet genom att hasa sig baklänges samt genom att snurra och rulla.

IMG_2632
Hur hamnade han där egentligen?

 

 

Han tar en leksak i vardera handen och slår dem mot varandra, och bankar leksaker i bordet/golvet. Han försöker ofta stoppa nappen i våra munnar.

Flest leksaker vinner!
Flest leksaker vinner!

Kvällen innan åttamånadersdagen lärde han sig plötsligt också att ta sig framåt; kanske inte riktigt krypandes, men helt klart med inslag av krypande även om han delvis ålade/drog sig framåt också.