Många första…

Många första…

De senaste dagarna har det varit fullt av första gånger.

Första parkhänget med båda barnen efter förskolan.


Jag hade gjort en motionsrunda förbi kontoret med L i min Bugaboo Runner i fredags, och hann inte hem och byta till syskonvagn eller vagn med ståbräda innan hämtning. Så jag lät H gå bredvid vagnen ner till parken, där jag äntligen fick min lunch (klockan 15 😏) i form av medhavd sushi. H ville INTE smaka. Jag som trodde sushi var populärt barnkrubb nuförtiden?

H lekte glatt med ett par små tvillingtöser som var ca ett år yngre, men de var lite tveksamt inställda till den större vildingens framfart. Jag fick konstant påminna honom om att de var mycket mindre och kanske blev skrämda när han sprang så fort fram, och lät så högt. Generellt är hans energinivå (och ljudnivå) uppskruvad till max just nu, och jag vet inte om det är åldern eller någon sorts lillasysterrelaterad uppmärksamhetstörst som orsakar det, men det är verkligen utmattande att bara vara i närheten av honom just nu. Bara när han har en skärm att glo på är han lugn och stilla.

Första gången med två sittdelar i Bugaboo Donkey.


Oj, vad trevligt det kändes att ha båda barnen sittande jämte varandra! Det här är verkligen det bästa med Donkeyn – möjligheten att prata och interagera med båda barnen på lika villkor under promenaderna!

Första gången utan babyinsatsen i Stokke Tripp Trapp. L har mest bara suttit och gjort situps i babyinsatsen på sistone, och eftersom hon börjat äta lite mat nu så var det dags att börja sitta upprätt vid matbordet. 


Hon behöver lite stöd framåt, precis som jag minns att H gjorde den första tiden efter att vi köpt stolen, när han var ungefär i samma ålder. 

Första gången på karusell.


Det var vårmarknad i byn i helgen, med ett magert utbud av det vanliga tingeltanglet av billiga kläder med ”roliga” tryck, billiga kryddor och korv. Och ett litet tivoli, där vår lilleman under stor förtjusning fick åka både en flygplanskarusell och en sån där klassisk snurrkarusell. Bland det bästa med att vara förälder är att få uppleva sådana här saker genom ett barns ögon. Första karusellåket, liksom, vilken grej!

Första gången i IKEA Antilop.


Hon sitter bättre i IKEA-stolen med kudden. Mest hamnade hon där för att storebror krävde tillbaka sin blå stol när vi förvisade hans storbarnsstol till garaget p.g.a. att vi tröttnat på att han lämnar bordet femtielva gånger vaje måltid när inget håller honom fast i stolen.

Första gången med bitring.


Det mesta är gott att tugga på just nu. Tänder snart, eller dröjer det ett par månader till som för brorsan?

Och första gången med två sittande (och sovande!) barn i Phil & Ted’s Vibe.


Även i Vibe var det dags att skrota liggdelen för lillasyster för gott. Och de satt hur bra som helst så här. Enda nackdelen är att större delen av varukorgen försvinner. Men jag får hitta på något bra sätt att lösa det inför helgens Örebro-resa, då Vibe återigen får tjänstgöra som resevagn.

Nu är det bara till Buffalon och Yoyon som vi har liggdelar i bruk. Buffalon eftersom jag ändå skaffat en sittdel som kan alternera mellan Buffalo och Runner, och det känns bra att ha den största liggdeleb kvar sist. Yoyon för att jag vill skjuta upp att bygga om den till 6+ så länge som möjligt, eftersom den då är framåtvänd och jag vet av erfarenhet att små bebisar mest sitter som en säck potatis i den.

Phil & Ted’s Vibe 3.0 – Första intrycket!

Phil & Ted’s Vibe 3.0 – Första intrycket!

Nu har jag rullat min nya P&T Vibe ett några vändor, och har hunnit få en uppfattning om den. Så jag ger mig på en liten recension, med det jag hunnit uppleva så här långt, och lite basfakta, så får jag fylla på med ytterligare inlägg eftersom.

Jag köpte min Vibe till ett helt otroligt rea-pris på Babyland.se – bara 2 599 kronor för vagnen i koboltblått utförande. Det är långt mindre än halva priset, och verkar bero på att Vibe slutat tillverkas (eller att en ny modell är på gång), eftersom både vagnen och tillbehör till den bara finns kvar på ett fåtal ställen, och t.ex. Phil & Ted’s webbsida inte ”skyltar” med den under ”strollers”, även om de fortfarande säljer den om en söker på ”Vibe”. Direkt från Phil & Ted’s kostar den 6 499 kr. Eftersom Vibe var en av ”finalisterna” när jag funderade på syskonvagnar, kunde jag såklart inte låta bli att beställa en när priset nu var så lågt. (Till min stora glädje hade Babyland, som alltid har fri frakt, nu även gratis hemkörning samma kväll/kvällen efter om en bor i Stockholmsområdet.)

Syskonsitsen fanns inte att köpa på Babyland, och inte i rätt färg på någon annan svensk internetbutik heller, så jag beställde den direkt från Phil & Ted’s  för 1 499 kr, plus 200 kr frakt. Jag passade även på att beställa bilstolsadaptrar, från Köpbarnvagn, för 449 kr, plus 49 kr frakt.

Vibe har marknadsförts med devisen ”23 riding options”, men det är en sanning med modifikation, eftersom detta skulle kräva inköp av syskonsitsen, en separat liggdel, två uppsättningar bilstolsadaptrar, minst ett babyskydd (eftersom babyskydd nertill endast fungerar med deras egna babyskydd och adapter till det), samt en ståbräda. Så riktigt så mångsidig är den inte med en ”normal” uppsättning tillbehör. Vissa ”riding options” skiljer sig dessutom bara åt genom en något ändrad lutning av ett ryggstöd.

MEN, den är väldigt mångsidig ändå. Med den uppsättning tillbehör jag har kan jag köra den som syskonvagn på tre sätt:

1. Med bebis i mjuklift placerad i huvudsätet nedfällt i plant liggläge, och storbarnet i syskonsitsen placerad ovanpå. (Mjukliften är egentligen inte nödvändig, tror jag, men det blir trevligare och med ombonat med den.)

2. Med ett barn sittande i huvudsitsen, och ett i syskonsitsen placerad nertill. Tanken är att det mindre barnet ska sitta längst ner, men det går ju att göra som en vill med det…

3. Med bebis i babyskydd placerad ovanför huvudsitsen, och storbarnet i syskonsitsen placerad nertill. I detta läge tas huvudsitsen bort helt.

Så länge L är liten nog för liggvagnsläget föredrar jag nog det, av två anledningar: dels för att hon hamnar nära mig, och med bra möjligheter till ögonkontakt (om än upp-och-ner), och dels för att detta alternativ lämnar den rymliga varukorgen fri. Nackdelen är att H inte har så stort utrymme i syskonsitsen, som inte heller går att luta i den övre positionen. Han själv verkar dock trivas, och han är inte för stor för sitsen ens med overall på; ryggstödet når upp till i vart fall halva huvudet så att han kan luta sig, och fötterna hamnar ovanför huvudsätets fotstöd (lite varning för smuts längst ner på textilierna.) Selen har räckt till med råge när han har haft overall på sig.

L verkar tycka att det är ganska bra i liggläget: hon har somnat fort på alla tre turer vi gjort. Eftersom huvudsitsens ryggstöd nedfällt i plant läge hänger i sidotyget, så blir det lite som en vagga att ställa mjukliften i. Hon föredrar helt klar öppnare liggdelar, och har sällan protesterat i vare sig Babyzen Yoyo+ 0+ eller i denna, medan hon inte alls trivs i de mer stängda och ombonade liggdelarna till Thule Urban Glide 2 eller Bugaboo Donkey, om en inte viker undan skärmarna på liggdelslocken ordentligt, och hänger något kul för henne att titta på i suffletten. Den här lilla damen vill ha ögonkontakt och stimulans! Jag använder en Phil & Ted’s Cocoon XL, som jag köpte som ”extrasäng” när H var bebis, och den passar perfekt i Vibe.

Sedan kan det nog komma en period då babyskyddskombinationen känns bra. L hamnar ju då bakåtvänt, och kan lätt klickas ur i babyskyddet t.ex. vid buss- och tågresor. Framför allt vid tågresor tycker jag att det är skönt med babyskydd till små barn, som kan ställas på sätet bredvid. På bussar går det även att bälta fast babyskyddet, vilket ju är ett stort plus säkerhetsmässigt. Nackdelen med konfigurationen är att jag går miste om varukorgen på vagnen, och att H måste sitta i den mindre syskonsitsen.

Sedan kvarstår läget med ett barn i vardera sätet. Detta kommer att bli kombinationen som används mest över vagnens användningstid. Huvudsitsen är VÄLDIGT rymlig, med superhögt ryggstöd, och har en maxvikt om 20 kg. Så denna vagn kommer jag att kunna rulla minst till när L är i H:s ålder, och H således är i femårsåldern. Maxvikten i syskonsitsen monterad i bak är 15 kg, vilket H väger precis nu (men han är en ganska stor 2,5-åring), och monterad i fram tar den 20 kg.

Jag tycker att skillnaden i vikt för syskonsitsen är lite märklig, för det känns ju som att bak nere vid hjulbasen borde vara den stadigaste delen av vagnen, och inte långt upp och fram emot spetsen på triangeln. Men jag är ju inte ingenjör, så vad vet jag?

Nu vet jag inte ännu vad något av barnen kommer att tycka om att sitta nederst och längst bak, och det kan ju vara en nackdel om ”baksätet” inte uppskattas, vilket blir ett problem i alla konfigurationer utom den med mjuklift. Detta vet jag inget om ännu, och var anledningen till att jag valde bort inlinevagnar totalt när jag valde syskonvagn från början.

Jag har tagit tre lite längre turer med Vibe, en förskolehämtning med efterföljande tur till stormarknaden för pakethämtning, en förskolehämtning med tur till DHL-ombudet för pakethämtning, och en vända stormarknaden tur och retur för matinköp.

Varukorgen (utan syskonsits) är väldigt rymlig och lätt att packa i. I framkanten har den en sluten front upp mot framhjulet, och på sidorna höga, men nedvikbara, meshkanter. Öppningen i bakkant är stor. Det gick utan problem ner två matkassar ena gången, och en liten skötväska, ett gäng barnkläder inkl. täck- och fleecejacka, ett mjukt stort postpaket och en apotekspåse andra gången. Idag fick jag in både den stora skötväskan (Skip Hop Duo Double Signature) och en lika stor postorderpåse.

Vagnen är lättmanövrerad, men tyngre än väntat att rulla med hänsyn till att den är trehjulig och har stora, luftfyllda däck på 12 tum. Den rullar bra, men har inte alls  den där känslan av att den rullar nästan av sig själv som jag upplevt hos Thule Urban Glide 2 (som förvisso har 16″ hjul) eller Bugaboo Donkey med lika stora luftfyllda bakhjul (men två mindre framhjul om 10″).

Jag kan ta ut stegen helt fullt utan att någonsin ha varit ens i närheten av att vare sig nudda bakramen eller lillasysters liggdel, och det går lätt att styra vagnen med bara en hand.

Den känns smal och ganska nätt att rulla. Bredden är 65 cm; som jämförelse är Bugaboo Donkey 74 cm i duoläge, och i monoläge 60 cm (vilket även är bredden på Bugaboo Buffalo). Den känns dock smalare, vilket nog beror på att själva chassit och handtaget är mycket smalare än 65 cm, eftersom bakhjulen är placerade helt utanför ramen. Sedan smalnar den såklart av, eftersom den bara har ett framhjul. Den är ganska lång, men det är inget jag ”märkt av” ännu.

Trottoarkanter och andra nivåskillnader känns knappt av när en kör, men det kan bli lite skumpigt för bebisen i ligglägget. Någon terräng att tala om har jag inte hunnit utsätta den för ännu.

Vad mer? Jo, den har en fantastisk broms, som aktiveras med ett tryck på en knapp på handtaget. Det gör inget att knappen är mitt på handtaget, det går bra att köra med en hand ändå utan att vagnen drar åt något håll.

Ihopfällningen är superlätt, det är bara att lossa en spärr på vardera sidan av chassit och vika vagnen dubbel tills en automatisk spärr slår till. Den står själv ihopfälld bara en ställt handtaget i en bra position. Det går att fälla den med syskonsätet på, och den blir ganska platt.

Den är ganska tung att flytta ihopfälld, med det fungerar så klart korta sträckor. Vikten är 16,8 kg med syskonsätet på (14,2 + 2,6), att jämföra med t.ex. Bugaboo Donkey som väger ca 15 kg med två sittdelar, och – läste jag någonstans —ca 18 kg med en sitt-och en liggdel. (Den sista uppgiften är osäker, för jag har inte hittat den från någon officiell sida, men visst känns liggdelen mycket tyngre än sittdelen)

För ett barn kan den köras bara som den är, med ett barn i huvudsätet, eller en bebis i mjuklift i huvudsätet. Det går också att använda den med bara ett babyskydd (eller köpa till en liggdel) eller att använda syskonsätet monterat bakåtvänt i huvudsätet.

Det ingår sittdyna och bakre litet regnsskydd till vagnen, och sittdyna och meshnät till syskonsitsen.

Vem passar vagnen för? Den går såklart att använda som singelvagn, och då tror jag att dess styrka är till ett större, framåtvänt barn, med hänsyn till rymligheten och den höga maxvikten. Det bakåtvända sittläget kräver ju en syskonsits, och känns lite som en desperat åtgärd för att inte tappa de kunder som absolut vill kunna ha lite yngre barn bakåtvända. Men det gör såklart ändå vagnen till ett alternativ som fungerar från nyfödd och upp till femårsåldern.

Den riktiga fördelen med vagnen är dock syskonmöjligheten – att kunna få in två barn i en smal och lätt ihopfällbar vagn. Optimalt tror jag att det är för två barn med lite mindre åldersskillnad än mina, för H är något för stor för att sitta 100 % bra i syskonsitsen när vagnen används med bebis i mjuklift. Han har aldrig klagat, men heller aldrig somnat, om en säger så… Bara lillasyster trivs i baksätet sedan så blir det dock bekvämt för båda. Men jag förlorar tyvärr det mesta av lastutrymmet, så den är då inte längre en idealisk shoppingvagn.

Jag skulle inte kunna ha denna som enda syskonvagn, eftersom jag vill ha en vagn med lika stora säten och lika stor komfort för båda barnen för långpromenader, längre resor m.m. Men som ett komplement för kortare resor, förskolehämtningar, turer på stan om en vill ha en smalare syskonvagn m.m. är den ett fantastiskt tillskott till vår barnvagnspark.

Jag köpte den främst för att ha ett smalare alternativ att ta med på tågresorna till mormor i Örebro. En vagn som jag lätt kan fälla ihop på tåget om det behövs, blir kompakt ihopfälld, och som ger tillräcklig komfort för båda barnen under promenader ner till centrum (3 km enkel väg).