H:s tionde månad

H:s tionde månad

Jag kan knappt fatta att det är sant, men min lilla skitunge blir tio månader idag. TIO! Det är ett år minus två månader, det. Vilket betyder att om två månader har jag verkligen ingen x-månaders bebis hemma längre, utan en ”åring”. En ettåring. Helt snurrigt!

IMG_3192
Mamma-och-lilleman-selfie

Månaden som varit har vi fått se vår lilla lugna ängel förvandlas till en liten gummiboll, som far omkring överallt, hela tiden. Från det att han vaknar till det att han somnar är han i rörelse: kryper, ålar, ormar, maskar, sitter, snurrar, vrider, står, klättrar, drar, viftar och bankar. Och det är ju på ett sätt skönt att han inte bara är ett litet mähä som bara sitter och betraktar det som sker. Men en blandning hade varit skönt.

Från det första kryp-ålandet förra månaden har det gått i rasande fart. Han står nu upp hela tiden. Mot allt han får tag i, med blandat resultat. Blåmärken och revor dyker upp lite varstans. Han har haft incidenter med armeringsgaller och servetthållare, bland annat.

IMG_0353
Börjar ställa sig mot möbler. Osäkert i början – inte längre!

Sommaren (eller något åt det hållet) kom till sist, och vi har varit ute i trädgården mycket. Där blev han så illa tvungen att lära sig att krypa på riktigt, med magen i luften, eftersom det inte är så lätt att magsurfa på gräs och stenplattor. För några dagar sedan började han skjuta ifrån växelvis med båda benen inomhus, istället för bara det högra, för att sedan igår också lyfta upp magen och krypa över golvet.

IMG_3220

Han lärde sig ”spela” på läppen, du vet när man gör ett ljud och sedan sätter fingret längsmed mellan läpparna och för det upp och ner? Det tyckte han var så roligt att han de första dagarna till och med var tvungen att göra det under amningen. Jag har en asrolig video som jag kallar ”Amma. Pausa.” där han gör just det. Men med risk för tuttchock kanske jag inte ska lägga upp den här.

Igår började han låta lite ”lalala”-aktigt medan han förde tungan fram och tillbaka mellan höger och vänster mungipa. Annars har det mest varit höga tjut och lite fortsättning på ”bababa/mamama/tehtehteh”-ramsorna han kört med ett tag, och lite ”bum-bum-bum” Fokus har helt klart varit på det fysiska denna månad, och inte det språkliga.

Jag klippte hans lugg. Jätterakt, så större delen av månaden har han sportat en skitsnygg pottfrilla. Stackars barn. I övrigt blir håret tjockare och tjockare, och färgen verkar ha landat på rågblont.

IMG_3022
Pottfrilla de luxe

Han har börjat sova helt vilt, med fötter och armar och rumpa åt alla möjliga håll. Helt sjukt gulligt. Och man är inte alls rädd för att råka lägga sig på honom eller liknande längre. Han ÄGER sängen. Så länge han inte ramlar ner förstås, men det har vi lyckats undvika (peppar, peppar) efter det där första tillfället. Sömnen är i normalläget uppdelad på nattsömn mellan ca 19-20 till 7-8, med uppvaknande vid 4-5 för att komma upp i vår säng och amma. En period vaknade han redan vid 01.30 och skulle upp till oss. Tänder, mardrömmar, separationsångest? Vem vet? Det verkar i vart fall ha gått tillbaka till det normala igen nu.

Liten bildkavalkad. Bara för att de är så söta, mina killar:

IMG_3265

IMG_3264

IMG_3057

IMG_3230

Vikt och längd? Ingen aning, det får vi se på BVC nästa vecka, när det är dags för tiomånaderskontroll. Ska bli kul att se, de förra måtten (10 120 g och 72 cm) är ju två månader gamla nu.

Matmässigt har det varit samma som förra månaden. Gröt till frukost, där vi lagt till en matsked havregryn till mixen. Burkmat till lunch och middag och eventuellt frukt/puré/klämmis till mellanmål. Han ÄLSKAR allt (utom hallon, då) och vill smaka på allt vi äter också. Och det får han ju såklart.

Om han får chansen äter han också blomjord, mossa, maskrosor och gräs. Mycket petande i den lilla munnen blir det.

Den senaste veckan har jag börjat försöka ta oss ur burkmatsträsket och försöka förbereda för en tid då han kommer att äta riktig mat. Han fyller ju ett snart, gubevars, och ska kanske börja på föris till hösten! Ungen måste börja äta riktig mat. Så de dagar vi hänger, jag och H, har jag börjat försöka göra/köpa lunch till mig som han kan få av. Hittills har det blivit en hemlagad ugnsomelett med broccoli och skinka (som han dessutom fick peta i sig själv från egen tallrik) och en utelunch bestående av köttbullar och potatismos.

IMG_3269
Ugnsomelett för stor och liten.IMG_0360

 

H har verkat nöjd, men det är svårt att veta hur mycket han bör äta. Jag har hittills inte stött på någon botten i ungen; han blir mindre intresserad efter ett tag, men gapar ändå glatt om man ger honom. Riktig mat måste väl vara betydligt mer kaloristinn än burkbarnmaten, som är mest vatten och inte så mycket av substans, egentligen?

Han ammar på kvällen och morgonen, och eventuellt någon gång på natten om han vaknar till. På dagen ammar han bara om vi går upp och lägger oss inför att han ska sova middag. Det är fortfarande det lättaste sättet att söva honom. Generellt så liggammar vi bara nu, han har aldrig ro att sitta i knät och amma, utan det ska vara i samband med sömn. Vi fortsätter så länge det finns mjölk och han är intresserad, även om det börjar komma en del kommentarer (från svärmor, bland annat) om att det väl är dags att lägga ner amningen nu. ”Fuck off!” säger jag, och undrar vad det är för fel på folk som tycker att småttingar på tio månader börjar bli för gamla för att amma. Runt 1-1,5 år känns mer rimligt för mig, även om H säkert kan få kvällstutte uppemot tvåårsåldern om han skulle vilja det. Någonstans efter 2 år går nog min egen gräns.

Annars dömer jag ingen. Eller jo, jag tycker det är själviskt och slappt när folk lägger ner en fungerande amning redan kring 4-5 månader för att de själva har tröttnat. Det tycker jag. Faktiskt. Om barnet fortfarande vill amma, vill säga.

En tredje tand dök upp för några dagar sedan, en hörntand uppe till vänster, ser det ut som, även om den inte alls stod på tur enligt schemat. Båda de övre framtänderna syns igenom väl, och dyker väl upp när som helst. Det dreglas hejvilt.

Beträffande kläder har även storlek 74 börjat kännas litet på längden, och vi köper storlekarna 74/80 och 80 nu. Det är märkligt det där, för enligt alla tabeller är en medellång pojke ca 75 cm vid ett års ålder. Och ska inte klädstorlekarna gå efter längd? Jag trodde 74 skulle räcka bra fram till ettårsdagen, men jag känner nog ingen som inte gått upp till 80 eller större, visade det sig. Vissa plagg i storlek 68 går dock fortfarande bra, framför allt bodies. Det är ofta byxorna som blir urväxta först. Men igår hade han ett par byxor i storlek 68 och en body i storlek 62  (PoP så klart) på sig, och det gick bra, även om det bara är ytterst få plagg i mindre storlek än 74 som fortfarande går på.

Petit Bateau kör vi på storlek 81, som ska vara 18 månader enligt fransoserna – Moahahahaha!

IMG_3093

Blöjstorleken är fortfarande 4, och vi har kört Pampers Baby Dry hela månaden, för det var specialpris på enorma förpackningar på Coop, så vi köpte två. De är mjuka och sköna, men de känns lite våta utanpå mycket snabbare än Libero.

Humöret går upp och ner i tvära kast; han är en riktig drama queen just nu. Att bli lämnad ensam, inte få uppmärksamhet eller inte få smaka mat (nu genast!) föranleder riktig skrikgråt med stora tårar och illrött nylle, följt av darrande underläpp och hulkande. I nästa sekund kan han skratta så han kiknar. Eller så gråter han en kvart efter att mamma lämnat synfältet i 30 sekunder. Hans humör var allmänt kinkigt en period denna månad också, men nu verkar utgångsläget vara glatt igen. Han har börjat visa vilja och temperament ändå, vår son, som verkade vara världens snällaste bebis så länge. Men det är bra, det.

IMG_3201

Det är nästan som att han trotsar en del också nu, han gör saker han vet att han inte får och ser vad det blir för reaktion från föräldrarnas sida. Testar gränser. Han vet att han inte får vara nära stereon, men han tar sig gång på gång förbi den lilla barriär av saker vi ställt upp, och när han märker att vi märkt vart han är på väg och kommer för att lyfta bort honom skyndar han på för allt vad han är värd. Han slår maten av skeden med flit, och stämmer av våra reaktioner. Ibland blir han ledsen när vi säger ifrån, och gråter ytterst dramatiskt. Han drar mig i håret och skrattar när jag säger ”aj aj aj” och ser ledsen ut.

Förra veckans leverans (med favorit i repris #3)

Förra veckans leverans (med favorit i repris #3)

I paketet från Jollyroom som kom på posten förra veckan fanns inte bara H:s nya bilbarnstol, utan även lite annat smått och gott.

Bilstolen ligger fortfarande kvar i sin kartong; vi kommer att nöta på babyskyddet så länge det går. H har nog en 4-5 cm tillgodo längdmässigt, och säkert ett par-tre kilo kvar till maxvikten 13 kg. Vi får se vad åttamånaderskontrollen nästa vecka utvisar. Det är ju så smidigt att kunna klicka på babyskyddet på vagnen, och kunna bära H till och från bilen i det.

Det ingick ju ett tillbehörspaket också, med sparkskydd, två solskydd och skylt från Axkid. Sparkskyddet behövs inte ännu, och inte heller solskydden, eftersom babyskyddet har inbyggd solsufflett. Men den här har åkt upp, till B:s (inte så) stora glädje:

image

Sedan var det lite kläder från Petit Bateau också:

IMG_2679
Ett 3-pack bodys i strl 18 mån (81 cm). Ytterligare en favorit i repris, som ersätter tre likadana i storlek 6 mån (67 cm).
IMG_2680
En jättefin sparkdräkt, lite tjockare finstickad, i strl 18 mån (81 cm). 
IMG_2681
Ett par röda byxor (tights) i strl 18 mån (81 cm) och ett par tunna grå bomullsbyxor i strl 12 mån (74 cm)

Det blev ett par till Petit Bateau-plagg förra helgen, från den nyöppnade butiken i köpcentret, en fin body med pikékrage och en kortärmad och kortbent romper. På bilden nedan i sällskap mer H:s allra bästa ”Apis”, som han varit helt förälskad i sedan han var jätteliten.

IMG_2682

Nu köper vi storlek 18 mån (81 cm) när vi köper nytt från Petit Bateau till H. Han använder redan deras storlek 12 mån (74 cm), och har i princip helt vuxit ur storlek 6 mån (67 cm). Så de är rätt små i storleken, kläderna från Petit Bateau, och vi räknar med att 18 mån blir lagom till sommaren, när han är 10-12 månader.

I paketet från Jollyroom fanns också en prylficka ”Back seat organizer” att hänga på en av framstolarna i bilen, från märket Prince Lionheart, så att jag har någonstans att göra av allt jag behöver ha till hands när jag sitter i baksätet och håller koll på H. Den var på 50 % rea, och verkar väldigt bra. Jag har såklart redan hängt upp den, men har inte åkt bil annat än till köpcentret än så länge, så jag kan inte riktigt uttala mig om dess funktion ännu.

IMG_2748
Back seat organizer från Prince Lionheart

Jag slog även till på ett ”Nappy pack” från Dooky Design (också på rea): ett litet fodral som rymmer tre blöjor och ett paket wipes. Sidan som det ska vara wipes i har ett hål som man ska kunna dra upp wipes igenom, som är en mönsterskyddad feature som Dooky kallar ”Pull & Wipe”. Det fungerade inget vidare med det paket wipes jag testade med. Dagen efter att jag stoppat i wipes-paketet utan lock var hela nappy-packet genomblött; all vätska hade sugits upp i fodralet. Nu var det i och för sig ett paket av Icas Basic budget-wipes som svärmor köpt, och de har jag upplevt som blötare och löddrigare än t.ex. Liberos eller Pampers wipes. Så jag ska testa igen med andra wipes. Om man ändå först måste in och öppna paketet är det dock ingen större vits med just den funktionen. Men det var ju inte därför jag köpte fodralet, utan för att det är behändigt att ha några blöjor och ett paket wipes packade separat om man t.ex. har en större skötväska med sig i bilen och bara ska springa in på en rastplats för att byta blöja.

IMG_2676
Dooky Nappy Pack

Ytterligare en fiffig liten pryl jag hittade på rea-avdelningen var en orange haklapp, Explora Roll n Go Bib från Tommee Tippee. Den är ett mycket bra mellanting mellan de hårdare haklapparna med ficka, som fungerar bra men tar mycket plats att ta med sig, och de mjuka haklapparna som går att vika ihop men därför också lätt flyttas och skrynklas ihop av barnet under måltiden. Tommee Tippee-haklappen är gjord i ett tjockt men mjukare gummi/silikon-liknande material som är BPA-fritt, den är så mjuk att den går att rulla ihop till ganska liten storlek (skeden kan stoppas inuti), men sitter ganska stabilt på barnet under måltiden.

IMG_2736

Det allra roligaste i paketet var dock en ny bärsele! Jag slog till på en ekologisk Ergobaby, den vackra gröna Zen, när den på rea faktiskt låg på ett pris under tusenlappen. Jag har inte hunnit prova ut den ordentligt ännu, men är inte alls besviken hittills. Ungefär som jag förväntade mig efter erfarenheten med Ergobaby Stowaway är den som Stowaway, fast rymligare, mjukare och mer stoppad. Den har också en stor förvaringsficka för nycklar, plånbok etc som sitter utanpå barnets rygg. Och så vacker! Jag låter den mönstrade luvan hänga ner. Jag har inte riktigt fått till rätt injustering på remmarna ännu på de korta stunder jag provat, men jag känner att det kommer att bli bra det här.

image

Själv har jag enormt mycket träningsvärk efter tisdagens Mamma Boot Camp. Men är det någon smärta man välkomnar så är det ju träningsvärk. Jag är så glad att jag kommit igång att röra på mig igen!

Igår jobbade jag halvdag på kontoret. H sov djupt på morgonen, så jag lyckades smita ut obemärkt och hann till jobbet strax före åtta. Sedan hade jag ett möte som drog ut på tiden, så jag hann inte med någon buss från min arbetsort förrän 12.30. B skulle vara på ett möte inne i stan klockan 14. Vi fick köra en stafettöverlämning!

Våra vägar korsades vid en tågstation i närheten av där min buss kommer in, så jag kom halvspringande 13.30, just när bommarna gick ner för att släppa fram tåget B skulle med. B stod och väntade på mittplattformen. När bommarna öppnades bakom tåget, som stannat vid perrongen, hade jag busskortet redo att överlämna till B (vi delar på ett nu när bara en av oss jobbar åt gången), och han hade barnvagnen med H i beredd till mig. En snabb puss, sedan rusade han på tåget och jag promenerade hemåt med H. Effektiv likadelning!

Nu dags att återgå till jobbet efter kaffepaus och färdigställande av det här inlägget, som jag somnat ifrån efter påbörjande både igår kväll och på bussen till jobbet imorse.

H sov återigen gott på morgonkvisten, så jag kunde vakna 5.45 och vara ute genom dörren vid 6.25 och på jobbet några minuter före 8. Kanon att äntligen kunna hinna med en hel dags jobb utan att behöva sitta kvar sent på kvällen.

Vågar jag tro att vi är på väg att hitta en balans nu?

 

Fortsatt grinigt…

Fortsatt grinigt…

Något är inte riktigt som det ska med H just nu. Gnälligheten har fortsatt idag, och han har dålig aptit. Tack och lov har han i alla fall sovit lite middag idag. Först en längre stund i vagnen på förmiddagen när jag och B gick till caféet på torget för att äta frukost, och sedan en kortare stund i vagnen på eftermiddagen på väg hem från mataffären. Sedan lyckades han somna extra tidigt på kvällen, innan han ens fått middag.

Idag kom paketet från Jollyroom, så vi har äntligen en blöjhink.

image
Nya blöjhinken från Ubbi

Så här efter en dags användning är jag jättenöjd. Enda anmärkningen är att hinken är ganska lätt, så när man ska dra igen locket med en hand följer lätt hela hinken med. Den står också lite ojämt, vilket är naturligt på ett badrumsgolv med fall. Men det hade känts stabilare om det hade suttit en gummilist på undersidan.

Med i paketet var också de här fina kläderna från Petit Bateau:

Petit Bateau
Tröja och tre bodys från Petit Bateau

Och höftväskan från Ergobaby:

Ergobaby höftväska
Höftväska från Ergobaby, kan fästas på alla deras bärselar.

Väskan känns rymlig och mjuk, men jag har inte hunnit testa den ännu. Jag har en hel del idéer om hur jag ska kunna använda den på resa, som jag ska testa innan vi åker iväg nästa gång.

Det kan vara dags för en liten uppdatering om H:s matstol. Vi har nu använt hans Stokke Tripp Trapp i två månader. I början var H lite väl ostadig, och vi var tvungna att vika in en filt framför honom i babyinsatsen, för att han inte skulle hänga på magen för mycket. Nu sitter han stadigt i stolen även utan filt.

image
Stokke Tripp Trapp vid 5 månader. Filt behövs i framkant.
image
Stokke Tripp Trapp vid 6 månader. Sitter bra själv.

Idag lagade jag puré av fin ekologisk Butternut-squash till H. Det gillade han inte alls. Men han har dålig aptit generellt just nu, så jag försöker att inte ta det så hårt.

Till oss vuxna lagade jag bönburgare som serverades på surdegsbröd med avokadosallad och limeyoghurt, enligt recept i senaste medlemstidningen från Coop. Jag har en ambition att laga vegetarisk middag en gång i veckan, för hälsan och miljön, men har inte fått rutin på det. Det känns viktigt att det blir riktig mat, och inte bara en vegetarisk sallad. Jag blev helnöjd med bönburgarna – det kommer att lagas flera gånger!

Bönburgare
Bönburgare med avokadosallad och limeyoghurt.

 

Blöjhink beställd… Och inte en dag för tidigt!

Blöjhink beställd… Och inte en dag för tidigt!

Jag beställde en orange blöjhink från Ubbi igår.

Det blev en beställning från Jollyroom, med några reaplagg från Petit bateau och en höftväska (också på rea) att fästa på Ergoselen som extra bonus. Jag tänker att både Stowaway-selen och höftväskan ryms i varukorgen på vår Babyzen Yoyo, varvid man kan ta upp barnet i selen, koppla på väskan (innehållande det mest nödvändiga) och fälla ihop vagnen vid behov när man är ute och reser.

Nu väntar vi otåligt på blöjhinken. Mitt kok av katrinplommonpuré verkar minst sagt ha givit effekt; idag har H fyllt blöjan fyra gånger, och vi undrar hur så mycket bajs fått plats i en så liten pojke. Han är i vart fall inte förstoppad längre, men badrummet luktar inte hallontårta, direkt.

H håller för fullt på att försöka klura ut hur man gör för att förflytta sig framåt. Han gör ansatser till att köra ner tårna i golvet för att krypa, men inte mer än så. Han har istället försökt lägga sig på rygg och skjuta sig baklänges genom att gå upp i brygga och liksom hoppa bakåt med kroppen. Ser inte helt begåvat ut, kan man väl konstatera.

Jag kokade ihop en klassisk kalops till söndagsmiddag, och passade på att ta lite kött, potatis och morot som jag kokade till H med lagerblad, nejlika och kryddpeppar och sedan mixade. Det gick hem, men han tyckte nog ännu bättre om att smaka på den färdiga kalopsen sedan, när jag och B skulle äta.

Halvårssummering: kläder från nyfödd till sex månader

Halvårssummering: kläder från nyfödd till sex månader

H var 53 cm lång och vägde 3 850 g när han föddes. Vid sex månader väger han ca 8 kg och är ca 70 cm lång. (Gissning beräknad på senaste BVC-kontroll vid 5 månader, nästan 7 kg och 67 cm)

Inför födseln hade vi köpt en hel del kläder, mest i storlek 50/56 och lite renodlade storlek 50 respektive 56. Längdmässigt borde han ju ha varit för lång för storlek 50, men det var han inte, utan kunde ha allt vi hade köpt. Strumporna i minsta storleken var dock för små redan från början, och han växte snabbt i storlek 16-18, och är nu på väg att växa i 19-21.

Vi hade inte velat veta bebisens kön före födseln, och det var ganska svårt att hitta könsneutrala kläder. Det jag ville ha var färgglada, mönstrade kläder. Vi hittade en del sådant på en hantverksbutik, samt en del hos Lindex och Åhléns. Annars var vi förvisade till grönt och ljusgrått.

Geggamoja, Kappahl, Petit Bateau och Polarn & Pyret har det blivit en del kläder från också.

Storleksmässigt har det första halvåret fördelat sig så här:

  • 50/56 drygt två månader, sista 56:orna undanvikta vid nästan 6 mån (P o.P)
  • 62 från dryga två mån till dryga fyra mån, vissa saker, men inte många, används ännu vid sex månader
  • 62/68 från dryga tre mån till nästan sex månader
  • 68 från dryga fyra månader, det mesta används fortfarande vid sex månader
  • 74 började användas vid sex månader, det mesta är fortfarande ganska stort.

Body, byxor och strumpor har varit standardmunderingen. De första tre-fyra månaderna var det viktigt att det var omlottknäppning på H:s bodys, för det var obehagligt att dra plagget över huvudet innan han blev 100 % stabil i nacke och rygg. Sedan var det lättare med dra-på-bodys, som också täcker bättre upp mot halsen.

Under vintern har vi också haft ett antal lekoveraller, några i plysch och några i collegematerial, att dra på över kläderna, eftersom vi bor i ett gammalt och rätt dragigt hus. Han har också haft ett par koftor och fleecetröjor till överdrag.

På nätterna har H sovit i pyjamas. Till en början föredrog vi dem utan fötter, eftersom de var lagom i storlek längre. När H blev fem månader blev han dock så intresserad av sina fötter att det var smidigare med fötter på pyjamasen, annar slet han bara av sig strumporna och låg och gnagde på dem.

Beträffande strumpor har det varit Polarn o. Pyrets nedvikbara modeller som gällt, allt annat har mest ramlat av.

Geggamojas kläder var både bäst och sämst den allra första tiden. Jag köpte lite saker på deras lagerutförsäljning (hell on earth, görs aldrig om!) under graviditeten. De grå sweatshirtbyxorna i strl 56 är H:s mest använda plagg hittills, så snygga och passade till allt. Muddarna uppe och nere gjorde att de funkade från nyfödd och till fem månader. En fin vit omlottbody med grå prickar användes mycket till, den hade bra kvalitet på knappar och passade länge pga muddar i ärmarna. Men resten! Hur i helvete tänker man när man gör bodys i nyföddstorlek med smal passform och dra-över-huvudet-modell? Flera gröna och grönrandiga, som inte var direkt gratis ens på lagerutförsäljning, blev typ aldrig använda. Det kändes som att pojken skulle gå sönder varje gång man försökte ta på en Geggamoja-body. Och då var vår lilleman ändå rätt nackstark och kunde hålla upp sitt huvud stundvis redan som nyfödd. De hade också väldigt lite som kändes könsneutralt, det var antingen killiga färger typ svart/blå/grå-randigt, eller tjejiga färger, typ rosa/lila-randigt. Och lite grönt och grå/vitt, som jag köpte.

Därefter har vi varit mest förtjusta i Polarn o. Pyret och Petit Bateau. Det förstnämnda märket för att deras kläder är av hög kvalitet, har snygg, klassisk design och att de räcker länge storleksmässigt. Det sistnämnda för att de är snygga, i fantastiskt skönt material. Polarn o. Pyrets kläder är stora i storlek, och Petit Bateaus är små. Kläderna från Lindex, Kappahl och Åhléns är av sämre kvalitet, vilket förstås märks på prislappen, men helt okej kläder. Åhléns Barbapappakläder och de elefantmönstrade har vi tyckt mycket om.

Av min mamma fick vi några plagg från Snoffs, som hon måste ha fyndat på någon utförsäljning. En vit body med ljusblå hjärtan och en brun frottéoverall som var helt underbara. Jag blev jättebesviken när jag sedan fick reda på att märket är nedlagt.

Något vi önskar att vi tänkt på från början är att inte köpa kortärmade och kortbenta saker till vår augustibebis, för det blev snabbt för kallt. Något vi inte köpt själva, men fått i present, och som varit mindre bra, är tröjor. Bebisar behöver knäppning i grenen, annars korvar sig överdelen bara.

Ett ”plagg” har varit väldigt viktigt förr oss: dregglisen. Och där har det bara varit de av märket Pippi som varit något att ha. De är billiga, finns i många färger, är i tjockt dubbelt tyg som inte blöts igenom i första taget och har sydda veck som hjälper till att hålla kräk och dreggel borta från hals och kläder. Vårt lilla kräkmonster har förstås ofta kräkt över dregglisen, men som ett skydd mot småkräkningar har vi älskat Pippi-dregglisarna.

Ett urval av H:s outfits första halvåret:

image
Pyjamas från Åhléns

 

image
Byxor från Geggamoja, body från Lindex, strumpor och dregglis från Polarn o. Pyret

 

image
Body, byxor, kofta och strumpor från Lindex

 

image
Body fr.ån Petit Bateau, byxor från Kappahl, strumpor från P.o.P och dregglis från Pippi

 

image
Body från Snoffs, byxor från Lindex, strumpor från P.o.P och dregglis från Pippi

 

image
Plyschoverall från Polarn o. Pyret

 

 

H:s femte månad

H:s femte månad

Min lilla bebis har nu hunnit bli fem månader (nästan). Stora killen!

Han har blivit mycket större den senaste månaden. Vi har inte varit på BVC och vägt och mätt sedan han blev fyra månader, så jag har inga siffror att gå på ännu, men jag tror han gjort ett rejält skutt på både längd- och viktkurvan. Storlek 62 bara swishade förbi, och storlek 68 känns inte så rymligt längre.

Reakläderna från Petit Bateau som jag fyndade var blandat i storlek 67 och 74. Båda passar nu, och 67:orna skyndar jag mig att använda så mycket som möjligt innan de blir för små. Nu är ju franska kläder ganska små i storlekarna, men H är inte så stor på bredden, så de brukar passa bra om man går på längden. Han var 63 cm vid fyra månader, så vi får se vad mätningen säger nästa gång.

Kräkandet har förbättrats, förutom just nu när han är inne på dag tre utan nummer två. När inget kommer ut nertill brukar han kompensera med att gluppa ut mer upptill istället. Han klarar nu flaskor med 120-130 ml utan att ställa till med kräkfest efteråt.

Han har fått hoppa upp till blöjstorlek 3. Tydligen förväntas vi nu som föräldrar veta när något presterats i blöjan, för borta är de behändiga blå ränderna som skvallrade om eventuellt innehåll. Pampers och Libero tycks vara överens om detta. Vi utvärderar för närvarande storlek tre på Libero, Pampers Active Fit och Pampers Baby-Dry.

H sitter stadigare och stadigare, men behöver fortfarande lite stöd. Han vänder sig från mage till rygg obehindrat när han vill. Ofta tycker han dock att det är bekvämare att gnälla så att föräldrarna vänder honom när han ledsnat på magläget. Han vänder sig också från rygg och till sidoläge, men inte runt på mage ännu. Han kan ligga på magen i babygymmet och sträcka sig upp för att slå på de hängande leksakerna.

Det största som hänt denna månad är dock skrattet. Från den nästan nyföddes små skrockanden i sömnen, till det vakna kluckandet vid tre-fyra månader har vi nu nått fram till ett tjutande gapskratt som är helt bedårande. Jag blir så glad och ofta även tårögd av denna glädjeyttring, glad för att han ser så oförblommerat lycklig ut, och tårögd över att denna lilla varelse inte alltid kommer att vara så oförstörd och oskyldig som han är nu.

Han kommunicerar mer och tydligare, visar att han vill bli upplyft genom att sträcka upp armarna, skiner upp som en sol när han ser någon av oss komma in i rummet, och gråter stora krokodiltårar om pappa inte har med sig flaskan när han förväntar sig det.

Allt som händer runtomkring verkar gå rätt in nu, han har svårt att komma till ro både för att sova och för att amma om det är någon form av liv och rörelse i rummet. Han är bråkig vid bröstet, släpper taget och ligger och vevar, slår, krafsar, river, drar och nyper med den fria armen. Om det är helt tyst och lugnt går det bättre.

Men han rycker till, sträcker upp armarna och skiner som en sol när B kommer in i rummet med flaskan. Stackars ratade tuttar. Jag hoppas det blir bättre när han vant sig med alla intryck.

Den femte månaden har också varit dreglets månad. Om behovet av dregglisar på grund av kräk minskat något så har det vägts upp av det ökade dreglandet. Det hänger långa strängar från pojken mest hela tiden. Allt ska också stoppas in i munnen, leksaker, kläder, mammas hår, föräldrarnas fingrar, papper, handdukar, ja allt han kommer över. Men inga tänder ännu…

De är med blandade känslor jag ser honom bli större och större. Det är fantastiskt att se hans framsteg och utveckling, samtidigt som jag känner ett styng av vemod varje gång jag ser honom ta ett steg bort från det lilla knytet som lades upp på mitt bröst. Han blir mindre och mindre min och mer och mer sin egen för varje dag som går. Men det är ju som det skall vara.

Leverans igår…

Leverans igår…

Igår kom äntligen det stora paketet från Babyland.se. Istället för julklappar till varandra satsade vi i år på att köpa tillbehör till H.

Han är på god väg att börja sitta själv, och har börjat äta smakportioner av gröt. Alltså hög tid att förse gossen med en matstol! Valet har hela tiden varit självklart; det blev en Stokke Tripp Trapp. Vi velade länge mellan ljusblå och orange färg på stolen, och beslutade oss till slut för den ljusblå, med matchande babyset och dynan ”signature stripe”.

IMG_2105

Det mest spännande i paketet var dock vår nya vagn: en Babyzen Yoyo. Vi tycker om att resa, och en sulky som kan tas som handbagage lät som en dröm. Vår första vagn är en Bugaboo Buffalo, och det härket är knappast något man reser med om man inte ska mycket långt och vara borta mycket länge.

Monteringen var busenkel med undantag för suffletten, där jag var tvungen att konsultera Youtube innan jag förstod att det bara var att dra de till synes felande delarna åt rätt håll. Jag hade inte vågat ta i tidigare eftersom det är plastdelar. Resultatet: en rymlig och lättkörd sulky som gick lätt att fälla ihop till nästan ingenting. Jag är supernöjd!

IMG_2095IMG_2098IMG_2099IMG_2103

Vi hade valt röd färg på klädseln, men det går inte att kalla den faktiska färgen annat än orange. Lika glad för det är jag, för orange är en av mina favoritfärger och en jag hade valt framför rött om det hade gått.

H är ännu sex veckor för ung för Yoyon, som är rekommenderad från sex månader, så den riktiga provturen får vänta ett tag. Vi valde att bara köpa sittversionen, eftersom H nästan är för stor för liggdelen redan och vi inte tyckte det var värt 1 500 kr extra.

Paketet innehöll även ett stort lass reakläder från Petit Bateau, en babykostvärmare med biladapter och ett påslakanset med smurfarna till den spjälsäng som vi kanske har stående på vinden. Och ett spontanköp jag är mycket nyfiken på: en Babasling!

Jag vill ju gärna bära H mycket, och den verkar vara smidigare än en sele och lättare att ta av och på än en sjal. Har inte hunnit prova den ännu, så vi får se om den lever upp till förväntningarna.

I övrigt är H inne i en ganska jobbig period, han är hyperaktiv och kinkig nästan hela tiden. Det verkar som att han är extra mottaglig för alla intryck runt omkring och har svårt att slappna av. Vid bröstet ligger han och slår, krafsar, river och drar med ena handen, släpper taget och vänder sig bort så fort det hörs något ljud.

Idag somnade han äntligen på eftermiddagen och har sovit nästan tre timmar. Snart vaknar han nog och är utsvulten.