Soffslappande och fredagsfirande

Soffslappande och fredagsfirande

Mamman och barnet har utgjort dagens dreamteam, och fredagen har förflutit i lugn lunk.

Dagen började redan vid halv åtta, då H tyckte det var hög tid att stiga upp. Så det gjorde vi, och hann efter frukostbestyr och påklädning faktiskt fram till öppnis precis innan sångstunden började. Men H var inte så imponerad av att sitta i ring och sjunga längre, hade spring i benen och ville hellre utforska lokalen och alla leksakerna.

Det var rätt mycket folk där, och många jag aldrig sett förut. Och jag kom på mig själv i mina egna fördomar. Det var ett antal nya kvinnor av typen unga, smala, välklädda och välfriserade villaförortsmammor. Och jag avfärdade dem omedelbart som ointressanta. Det är inte första gången jag gör så – bara antar att det inte finns mer än ytan när ytan är väldigt välpolerad. Visst har jag skrapat på ytan av några sådana i mina dagar och funnit att det inte funnits mer än vad ögat mött; att det liksom inte finns utrymme för komplexitet när så stor energi verkar läggas på att leva upp till olika ideal, och att det kanske finns en viss grundläggande…räddhågsenhet, i en person som så gärna vill vara till lags. Men så kan såklart inte vara fallet med alla, så skäms på mig!

H sprang runt, och jag sprang efter, så det fanns ändå inte tid att konversera annat än några ord i förbifarten. Sedan gick vi hem.

H sov middag ett bra tag, och när han vaknade gjorde jag pannbiff med löksås till lunch. Sjukt gott! Extra nöjd är jag med att jag gjorde så att det blir lunch till hela familjen imorgon också. Potatis får vi förstås koka ny, för det smakar så illa uppvärmt.

Sedan var jag helt slut, och försökte smygvila lite i soffan. Det gick lite sisådär, med en pigg och nyter ettåring till soffsällskap.

image

Vi läste lite i den mycket rafflande boken ”Gosedjur”, en storfavorit för tillfället.

B fick jaga middag, lite sushi till oss och kycklingspett med jordnötssås till barnet. Det gillades, och även misosoppa var en stor succé. Utöver kladdet, som inte är av denna världen, så har det varit ganska odramatiskt att gå över till vanlig mat. Ibland äter han mer, och ibland mindre, men han signalerar bra när han behöver ett extra mellanmål eller extra dryck. Han har börjat dricka en hel del mjölk, vilket han verkar väldigt förtjust i.

Sedan somnade pojken lätt och snabbt. Jag har de senaste kvällarna testat att låta honom styra själv vid nattning också, och låtit honom välja hur han vill ligga och amma. Han vill inte längre ligga på sidan bredvid mig som han gjort sedan alltid, utan nu ska jag ligga på rygg och han ligga horisontellt över min bröstkorg. Och plötsligt somnar han på en kvart igen!

Han har skaffat sig mycket bestämda åsikter, lillparveln, så vill en att han ska äta och sova är det bara att gå med på hans villkor!

Nu blir det ett välförtjänt glas fredagsbubbel till föräldrarna i form av lite Ayala från -99. Äntligen fredag!

Jobbdag igen, och missat sängdags :-(

Jobbdag igen, och missat sängdags :-(

Trots att jag jobbat ett par dagar i veckan nästan sedan H var nyfödd, och att jag med tre timmars restid per jobbdag har långa dagar, har jag hela tiden varit noga med två saker:

  1. Att H ska få amma innan jag går på morgonen. Tills han är färdig. Jag ska inte stressa hans morgontuttstund för att hinna till jobbet i tid, och
  2. att jag (utöver ett par påsar utpumpad mjölk) ska komma hem med någorlunda välfyllda tuttar på kvällen.

H:s dagar ska även när jag jobbar få börja och sluta tryggt i mammas famn med munnen full av varm mjölk. Både för hans och min skull. Kanske mest min och mitt mammaegos.

Idag blev jag lite senare än tänkt på jobbet, och glömde också bort lillemans tidigarelagda sovtid. När jag kom hem hade han nyss somnat efter en dag med övertrötthet och nästan ingen sömn. Låg där helt utslagen i sin mjuklift.

Och där satt jag med ömma spända bröst och en värkande längtan efter att få hålla om min lille skrutt. Som fortfarande inte har vaknat till det minsta under de två timmarna jag varit hemma.

B:s pappadag omfattade ett första försök att göra gröt och mata H med den. Tidigare har han ju inte ätit gröt varje dag, så B har sluppit undan i och med att jag är husets frukostkock när jag är hemma, och oftast också går upp tidigare. Tillagningen hade gått bra, men matandet hade varit knepigare, eftersom H har lagt sig till med en vana att köra in näven i munnen efter varje tugga för att känna efter och kanske peta ut lite mat igen. Svårt för en nybörjare, så B var vid måltidens slut full av gröt. Liksom pojken. Liksom bordet.

Sedan hade de pallrat sig iväg till öppnis för babygrupp och sångstund. Men det hade inte blivit någon sångstund för det var bara två barn där. B fick i alla fall lite fika och premiär för föräldraledighetsumgänge. Föräldragruppen på BVC är en utpräglad mammagrupp, och jag har ju även lite mammaumgänge från vattengympagruppen. Så jag tyckte gott att B kunde gå på babygruppen på öppnis, som jag ju inte kan göra eftersom det är på min jobbdag. Jag tror både far och son tyckte om att ha ett litet evenemang på dagen.

Sedan hade det blivit lite tokigt, för svärmor hade kommit på besök direkt när de kom hem från öppnis (på H:s sovtid kring två på eftermiddagen). Och då hade ju H såklart inte sovit. Vilket medförde att han inte kunde sova senare heller. Hallå, övertrött bebis!

Som precis somnat när jag kom hem. Snyft.

Premiär på öppna förskolan och förberedelser

Premiär på öppna förskolan och förberedelser

I förmiddags besökte vi öppna förskolan för första gången, jag och H. Besöket var tillsammans med mammagruppen från BVC. Egentligen var det min kontorsdag idag, men jag sköt fram arbetsdagen några timmar och jobbar hemma på eftermiddagen/kvällen istället. Jag ville inte missa en titt på vårt lokala öppnis!

Själv hade jag aldrig vågat gå dit. Jag tycker att det är mycket obehagligt att bara klampa in på nya ställen av den karaktären, och vet inte hur jag ska bete mig. Ska man bara börja prata med alla andra föräldrar där, eller känner de varann sedan tidigare och tycker man är värsta UFO:t om man försöker vara med i samtalen?

Nu hade jag ju tryggheten i att ha med några mammor jag träffat tidigare, och en BVC-tant. Nästa gång törs jag kanske gå själv, för nu vet jag ju var det är och hur man gör (var man lämnar vagnen, var man hänger av sig, vem som är ”läraren” och vad hon heter o.s.v.).

Det var vi från vår mammagrupp och ett litet gäng pappor med större barn som var där. H tyckte det var jättekul att titta på alla barnen (och de vuxna med!) och leksakerna verkade roliga. Men han stoppar allt i munnen nu, så jag tyckte inte att det var en bra idé att leka med leksakerna. Vet inte om jag är töntig, men så här i förkylningstider är det kanske inte så bra att använda ”offentliga” leksaker?

Sångstunden tror jag han tyckte om, även om han satt med ena näven i munnen och såg förbryllad ut. Det var ju så nytt med andra barn och sång och lek.

Eftersom jag drog honom ur sängen redan halv åtta imorse, minst två timmar tidigare än vanligt, och efter alla nya intryck på öppna förskolan, så sover han nu middag tidigare än vanligt. Hoppas jag inte stökat till det så han blir trött och gnällig senare, eller inte vill sova inatt.

Jag släppte iväg B för att träna nu när jag ändå lånade barnet någon timme på hans hemmadag. När han kommer hem får vi gemensam lunch, och sedan ska jag sätta mig på hemmakontoret och jobba lite, och så får han leka med H fram till middag.

Kvällen kommer att ägnas åt städning och förberedelse. Jag har nämligen bjudit hem ett helt gäng nyblivna mammor hem till oss imorgon, från en vattengympagrupp jag gick i under graviditeten. Alla har nu fått sina små och hunnit landa lite, så det är dags för återträff. Vi blir tio stycken, så att träffas på stan med barnvagnar går ju inte så här års. Därför gjorde jag slag i saken och bjöd in alla till oss. Alla tar med egen lunchlåda, så det är egentligen ingen fara, men man vill ju gärna att det ska vara någorlunda rent, och så ska jag baka något.

Det ska bli jättekul att se alla bebisarna som fanns i de tjocka magarna som guppade i bassängen i våras/somras, och byta erfarenheter med alla mammorna. Men tio mammor, tio bebisar och i vart fall något äldre syskon i vårt lilla hus! Håller tummarna för att det går bra…