Bättre mamma idag

Bättre mamma idag

Idag hände något smått historiskt. Jag lagade mat. Och båda barnen åt utan knot. Fröken tvåårstrots bad till och med om mer, och åt upp sin andra portion också. H åt hela lass på gaffeln, med allt på. Han satt alltså inte och bara petade ut vissa eventuellt godkända beståndsdelar, utan åt rakt upp och ner.

Det går knappt att beskriva hur oerhört sällsynt detta är! Sist de tyckte om något jag lagat som inte var typ köttfärssås och spaghetti, eller helfabrikat som korv eller köttbullar med pasta, var när jag lagade kalops för – vadå – ett halvår sedan?! Det var lätt tre månader sedan i alla fall.

Och jag tror inte att det är mitt vrålande igår som skrämt de små liven till tyst lydnad. I övrigt beter de sig nämligen precis som vanligt. Ingen bestående skada, utöver att H var nöjd med att pappan var hemma, för han är mycket bättre på att natta. Mamma bara skriker. Hrrrmpf… det är ju en viss skillnad på att natta de stora barnen ett i taget, och att försöka natta båda samtidigt. Med trilskande bebis i famnen.

Nåväl, tillbaka till middagen. Nu var det ju i princip helfabrikat, detta också. Men det var i alla fall inte färdiga köttbullar. Det var Vego enchiladas, enligt recept från Ica. Tortillabröd+färdig pastasås (vi tog en extrastor från Dolmio istället för två, och utan chili för barnvänlighetens skull)+svarta bönor från tetra+majs från burk+riven ost+spiskummin. Vi vuxna toppade vid servering med färsk koriander och jalapeno från burk. Lättlagat, vegetariskt, nyttigt och gott. 5/5 vardagsmatspoäng!

Jag passade sedan på att lämpa över bebis på pappan när han kom upp efter nattning av L, och lät honom ge flaska medan jag nattade H. Det kändes som att vi behövde en lugn och mysig nattning bara han och jag, efter gårdagen. Jag läste Halvan-boken om färjan igen, och sedan kramades vi till sömns. Jag sov också en stund – så skönt!

På jobbet blev det mindre gjort, eftersom jag hade den lilla praktikanten på plats efter lunch, medan pappan var hos naprapaten med sin onda rygg. Och hon sov inte alls denna gång, utan ammade hela tiden. Men jag slapp i alla fall pumpa…

Nu städa klart min sekretär i gästrummet för att möjliggöra hemmajobb vid behov. Sedan en dusch (om bebis fortsätter sova) och sänggående.

Veckans vardagsmat, v. 6

Veckans vardagsmat, v. 6

Det blir inte så avancerat den här veckan.

Förra veckan hittade B (det är alltid han som köper hem en massa saker utan tanke på när de ska ätas, och som sedan dyker upp och stökar till hela matschemat…) en bit sidfläsk som behövde förbrukas i kylskåpet som fick bli en Carbonara som i grannbyn , så pumpasoppan fick skjutas på framtiden.

På torsdagen fick jag jobba sent och äta räksallad på kontoret, H fick middag hos morfar (där får han alltid bestämma, och det blir alltid köttbullar och makaroner) medan B och L tydligen delade på en pizza. Laxwrapsen fick bli fredagmiddag istället.

Auberginepastan var bra, som vanligt, och fiskpinnarna var en riktig hit.

Den här veckans meny ser ut som följer.

  • Måndag: Bratwurst med stekt potatis och surkål (avsteg från fisk/vego-vardag pga *trumvirvel* B hade köpt hem korv utan plan.
  • Tisdag: Laxchowder på förra veckans kvarblivna lax. (Bläää! tyckte båda barnen, trots att de båda ätit det förr…)
  • Onsdag: Slutligen dags för pumpasoppan.
  • Torsdag: Fisk med saffrans- och kokossås. Ett recept jag lagat av och till i säkert 15 år, efter ett gammalt receptblad från mataffären, som faktiskt fanns online. Serveras med vitt ris och paprika som strimlas och ugnsgrillas ganska hårt. Obeprövat på ungarna, men med lite tur gillas de glada färgerna. Kanske något grönt till också. Och om inte annat vet jag att de äter riset…
Husets hemgjorda fiskpinnar

Husets hemgjorda fiskpinnar

Förra veckan gjorde vi hemgjorda fiskpinnar. Och ett MIRAKEL inträffade – überkinkiga treåringen TOG OM! Av mat tillagad av mamman, och inte Mamma Scan, Felix eller Findus! Av FISK!

Glädjen visste inga gränser här vid vårt köksbord. Det går liksom inte att beskriva hur otroligt jobbigt det är när ens barn för det mesta vägrar äta annat än typ …bajs.

När en så gärna vill lägga en bra grund för de små liven, med hemlagad och varierad mat tillagad med mycket kärlek och fina råvaror. Och nio gånger av tio (minst) får höra: ”Blä!”, ”Jag tycker inte om…”, ”Det är inte min smaaak…”, ”Jag ääälskar inte det där.” Följt av petande, smetande, bortskjuten tallrik, gråt och tandagnisslan, hot, vädjande, skäll och mutor. Och varje måltid hemma är en tröstlös kamp.

När det enda som äts med glädje är pasta, vitt bröd, fabrikschark av olika slag, panerade saker av fisk och kyckling från frysdisken (av sorten som Jamie Oliver skulle gå i taket över), eller skräpmat från McD eller pizzerian. När det hemlagade som brukar gå hem är typ köttfärssås eller liknande pastarätter (olika vegoalternativ kan gå ner) och pannkakor.

När en typ blir glad om ungen går att få i en hamburgare, mjölk och äppelklyftor från donken för att det i värsta fall bara är pommes som duger. Men samtidigt inser hur jäkla snett det är.

Så när de sällsynta tillfällena kommer när ungen faktiskt gillar hemlagat måste jag ju dela med mig av receptet. Det kommer ursprungligen från någon mattidning, men jag minns inte vilken (kanske Lantliv Mat & Vin). Det är mycket basic, och jag bryr mig inte om att skriva ner några exakta mått.

Ingredienser:

  • ca 600 gram färsk vit fisk, vi använde kolja, men torsk eller sej eller liknande fungerar lika bra
  • salt och färskmalen vitpeppar
  • ett par dl vetemjöl
  • ca 2 ägg
  • ett par-tre dl panko
  • någon nypa paprikapulver
  • smör och/eller rapsolja att steka i

Gör så här:

  1. Torka av fisken lite med hushållspapper om den är blöt, salta och peppra och dela i lagom fiskpinnebitar.
  2. Häll upp mjöl, uppvispat ägg och panko blandat med paprikapulver på tre olika tallrikar. Dubbelpanera fisken genom att doppa först i mjöl, sedan i ägg och sist i panko.
  3. Stek frasiga i rikligt med smör och/eller rapsolja (jag brukar blanda) på halvhög värme, och var försiktig så att fisken inte översteks. Det absolut tristaste som finns är överstekt, torr fisk.
  4. Servera bums med t.ex. kokt potatis, ärtor och en citronklyfta.

Till ursprungsreceptet hörde en remouladsås gjord på majonnäs (gör själv, snabbvariant med helt knäckt ägg, vinäger, dijon och 2-3 dl olja i en högsmal mixerskål, där mixerstaven sätts ner avstängd och sedan sätts på och dras långsamt uppåt och sedan smakas av med salt och vitpeppar tar någon minut, hemgjord ”på riktigt” med bara äggula och långsamt tillsatt olja bara ytterligare några minuter), gräslök, dill, kapris och smörgåsgurka. Den fungerade också fint till om en vill ha sås. En  grön ärtpuré skulle säkert också vara gott.

Inte riktigt lika snabblagat som Findus fryspinnar, men så mycket godare och med mer och bättre fisk.

Veckans vardagsmat, vecka 5

Veckans vardagsmat, vecka 5

Idag är en bättre dag. Kanske för att jag valt att köra strutsmetoden och låta alla jobbfrågor vänta tills imorgon när jag är på kontoret. Idag ska jag bara bara vara mamma, och släppa tankarna på allt jag ändå inte kan göra något åt idag.

H är på förskolan, B på jobbet. Jag har lagt L för lunchvila, och jobbar stenhårt på att få in henne på förskoletiderna, med lunch vid 11 och sedan vila vid 11.30. Men oj, vad hon är trött den sista timmen, eftersom hon är van att somna vid 10-tiden. Och när hon är trött, då jävlas hon. Ska absolut få tag i ljusstakar, krukväxter, kattmat, allt. Skrikskrattar när hon blir tillsagd, dramagråter när hon blir fråntagen något. Jobbigt för oss båda, men det känns som att det kommer att vara bra för henne att redan ha dagarna strukturerade ungefär som de kommer att bli framöver.

Tanken var att jag skulle sova med henne, eftersom nattsömnen blev kort inatt. Men jag hade inte ro i kroppen, så jag gick upp och planerade veckans mat istället. Hon har hamnat i en sån där kravla-omkring-i-sängen-i-tjugo-år-innan-hon-somnar-fas. Helt i linje med att hon just ska ha gått in i det nionde utvecklingssprånget. Men när hon väl sover är det så skönt nu, att det går att lämna henne sovande i vår säng och hon helt enkelt kommer kravlande uppför trappan när hon vaknar. Hon klättrar ner från sängen helt klockrent, och klarar trappan utan bekymmer. Till och med neråt fungerar nu – hon backar eller åker på rumpan nerför.

Det känns som att kan-själv-stadiet kommit mycket tidigare med henne, för hon kräver redan att t.ex. få äta sin yoghurt själv med sked, och jag får inte ens hjälpa till att få upp mat på skeden längre. Hon kan dricka ur vanligt glas (nåja, en del hälla-rakt-ner-i-haklappen och hoppsan-där-skvimpade-allt-ut förekommer ju) och faktiskt KRÄVER att få ett riktigt glas att dricka själv ur.

Vanligtvis får ungarna inte söt yoghurt till frukost på vardagarna, men H hade sparat sin från igår, och då gick det ABSOLUT INTE att låta L vara utan imorse. Hon har örnkoll på vad alla andra får, och river ner himmel och jord om hon blir förfördelad. Kladdigt blir det, men hon får faktiskt upp yoghurt på skeden och in i munnen alldeles själv. I den här takten kommer hon nog att kunna äta själv (med sked) ganska bra när det är dags att börja föris om en dryg månad.

Förhoppningsvis vaknar L strax, så att vi hinner promenera innan det är dags att hämta H på förskolan. Jag har ett litet mål att hamna på ett snitt per månad om 10 km promenerade per dag. Men eftersom månaden började segt, och Trysil-resan blev en stillasittande historia, behöver jag komma upp i 14 km per dag de kvarvarande dagarna denna månad för att lyckas.

Nåväl. Denna vecka har mataffären bra pris på lax (hel sida), kolja och butternutpumpa. Vi har aubergine och mozzarella hemma som behöver användas.

  • Måndag: Auberginepasta m. mozzarella. (Vi har testat den innan, och den blev en omedelbar ny vegofavorit)
  • Tisdag: Hemgjorda fiskpinnar på kolja, med remouladsås, kokt potatis och ärtor.
  • Onsdag: Pumpasoppa med kokos.
  • Torsdag: Pulled salmon wraps (Santa Marias koncept m. färdig kryddblandning, bröd och lemon chutney, det är så snabbt, gott och ungarna äter det faktiskt.) Resten av laxsidan tänkte jag skära i kuber och frysa in till en laxchowder nästa vecka.)

Nu ska jag bara skriva inköpslistan. Men denna vecka tänker jag bara lägga till B i Google Keep-anteckningen, och sedan låta honom ta bilen och handla. Det får vara så nu, för jag orkar inte, även om jag faktiskt tycker om att handla mat, och B avskyr det. Körkort vore ju en bra sak att ha…

Veckans vardagsmat v. 46

Veckans vardagsmat v. 46

Just nu (igår kväll, alltså, innan L vaknade och härjade runt långt in på natten) ligger jag utslagen i soffan efter en rätt tuff dag. Måndag och mammaledigt på schemat innebär inte mycket till vila, för veckans mat och matinköp ska planeras. Samtidigt som bebis ska jongleras och förskolehämtning tajmas.

Tanken var, som så många gånger förr, att jag och L skulle hinna avklara inköpen före hämtningen av H. Men eftersom lilla fröken bara behagade sova middag i en timme så hade jag inte hunnit planera färdigt när hon vaknade vid tio-halv elva. Och att sitta och planera veckomenyn med en 11-månaders som har följande prioriteringar i livet är inte det lättaste:

  1. Hitta kattmat
  2. Äta kattmat
  3. Uppsöka blomkruka
  4. Försöka dra ner blomkruka
  5. Dra av bitar från krukväxt
  6. Äta upp bitar av krukväxt
  7. Hitta mamman datorladdsladd
  8. Gnaga på sagda sladd
  9. Kräva lunch
  10. Börja om från början efter att ha ätit lunch

Strax efter ett var maten uppäten och planeringen till slut någorlunda klar, och vi hann nätt och jämt med en dusch innan det var dags att rusa iväg för att hämta H.

Sedan följde det vanliga, med vild 3-åring som raceade genom affären, och sket ner sig lagom tills vi hunnit fram till kolonialavdelningen, efter att ha dragit ner ett tiotal paket Havrefras på butiksgolvet. Lilltjejen var lugn i affären, men krisade loss på hemvägen. För att det var kallt och hon var trött, vilket hon protesterade mot genom att bryta sig ut ur åkpåsen och sträcka fram de små händerna och dra sig uppåt. Och bli ännu surare för att hon frös om händerna.

Själv var jag inte direkt sinnebilden av den ömma modern heller. Surnade till på 3-åringen över blöjbajsandet (men vaffan jag hade ju för sjuttsingen frågat honom innan vi lämnade föris om han verkligen inte behövde gå på toaletten!) och grälade på snart 1-åringen över att hon inte höll sig i den varma åkpåsen. Känner mig trött, arg och…kvävd för det mesta just nu.

Men, men, nu till matplaneringen.

Vi hade haricots verts, sockerärter, broccoli, kryddost och purjolök hemma i kylen, och mataffären hade erbjudanden på vitkål, lax och risnudlar.

  • Måndag: Spaghetti med linsbolognese vilket vi alltså lagade igår. Alla åt med god aptit! Vi vuxna hade kanske önskat lite mer mustighet, och fintärnade champinjoner kan nog bli ett tillskott till nästa gång.
  • Tisdag: Lax i ugn med citron, dill och smör med kokt potatis, och haricots verts och kanske broccoli?
  • Onsdag: Pumpasoppa och de gamla hederliga ostmuffinsen, med kryddost denna gång
  • Torsdag: Ugnsbakade laxkuber och frästa grönsaksstrimlor (purjolök, vitkål, morot, sockerärter) med risnudlar, chili, koriander och lime. Det blir någon sorts frihandsvariant.
Ingen vardagsmat

Ingen vardagsmat

Den här veckan har jag inte gjort någon matplanering. Inte har jag handlat heller. Allt var upp och ner med hänsyn till jobbgrejen som sedan aldrig blev av.

Förra veckans matplanering genomfördes som tänkt. Falukorven var som falukorv är mest, och älskades av ungarna. Bön- och majsburgarna var väldigt goda, och barnen åt relativt entusiastiskt. Fiskgratängen var menlös enligt oss vuxna, oätlig enligt H, men rätt god enligt L.

Tomatsoppan var en god tomatsoppa, men något hade nog gått fel i receptet, för brysselkålen var rå och besk även efter dubbel tid i ugnen. Det kan nog ha varit 225 grader som avsågs, och inte 125. Det framgick inte heller om den skulle vara hel eller delad efter att de yttersta bladen dragits av. Jag tror att halverad på högre värme och kanske lite honung på snittytorna hade givit ett bättre resultat. Nu drog brysselkålen bara ner den goda soppan. Barnen åt ostmuffins.

Igår åt vi så sjukt god mat: chicken piri piri med potatis-/sötpotatiskross enligt Jamie Olivers recept. Jag såg det på hans ”30 minute meals” som går på tv8. Receptet går att googla fram, men bäst är att kolla när han gör det. En del saker är oklara om en bara läser receptet utan att ha sett hur han gör. Potatis och sötpotatis som mosats/hackats ihop med citron, koriander, chili (vi uteslöt den just i potatisen för ungarnas skull) och smulad feta och olivolja ringlad på toppen. Så gott och fantastiskt snyggt serverat som en stor mess på en träskärbräda. Knaprigt stekta kycklinglår i riktigt surstark sås till. Det godaste jag ätit på länge.

Eller sen i lördags då. När det blev råbiff.


Jag valde ut den finaste köttbiten jag såg i köttdisken. En fin, mörk bit njurtapp. Som dessutom bara kostade 99 kronor kilot. Bad dem grovmala den. Helst äter jag mer grovhackad (för hand) och chunkig råbiff, men vi var lata. Åt som en puck, med rå äggula, finhackad roscofflök, dijonsenap, små kapris, hackade cornichoner, en grönsallad med dijonvinägrett. Och tryffelchips som crunch till. En Cotês-du-Rhône i glaset. Himmelriket!

Även helgen innan bjöd på total lyxmat, då vi för allra första gången lagade ankbröst hemma. Jag vet inte varför vi aldrig gjort det förr, vi äter det ju gärna ute.


Inte den snyggaste matbilden, men det smakade sagolikt. Ankbröst tillagat ungefär enligt det här receptet, fast utan grönkål och krasse, och lite extra smaktillsatser i såsen (soja, cointreau). Med baconlindade haricots verts-knippen, sjudna morötter och sockerärter, samt hasselbackspotatis på sötpotatis och svart potatis. Suveränt.

Fast vi kör vanlig hasselbackspotatis nästa gång… Den svarta potatisen som Ica sålde som ”svarta spindelkroppar” inför halloween var mer snygg än god, och även om jag gillar tanken på anka och sötpotatis så är B inte så förtjust i sötpotatis generellt.

Istället för vardagsmatstips denna vecka blev det alltså lite lyxigare och mer köttbetonade tips. För att ibland är livet en fest. Eller nåt.

Veckans vardagsmat v. 40

Veckans vardagsmat v. 40

Ny vecka, och dags för ny veckomeny.

Förra veckans mat hade ju ett riktigt debacle i form av den tänkta mysmiddagen på torsdagen, där inget blev som tänkt. Resten av veckan blev dock riktigt bra, med rödbetspajen som höjdpunkt. Den blev mycket bättre dagen efter, så nästa gång gör jag den i förväg. Ugnsfisken var en god och enkel rätt som uppskattades av alla utom H (men så är det ju med det mesta), och vegocurryn var riktigt god. Halloumiskivor stekta i olivolja kan ju också vara något av det bästa som finns.

Denna vecka utgick menyn från att vi hade blomkål, dill, oliver och salladslök hemma, och att det var bra pris på blomkål (behövdes mera) och hel laxsida på affären. Here it goes:

  • Måndag: Spanakorizo
  • Tisdag: Parmesanbakad lax
  • Onsdag: Blomkålspizza enligt ett recept i en vardagsspecial från Allt om Mat. Jag har inte lyckats hitta receptet online, men återkommer med ett recept om det blir lyckat 🙂 Topping tänker jag mig mozzarella, champinjon, oliver och grillad paprika.
  • Torsdag: Laxchowder
PMS och känslan av att sakta kvävas

PMS och känslan av att sakta kvävas

Här var det inte så muntert i förmiddags. Jag hade som vanligt varit uppe tidigt med den lilla. Men inte så jättetidigt, utan bara sedan en stund före sju.

Det är rätt slitigt att gå upp tidigt precis varenda dag. Men jag brukar få min lilla belöning i form av en stunds ensamtid, till vardags efter att det lilla barnet somnat och resten av familjen åkt mot jobb och förskola, och på helgerna mellan det att det lilla barnet somnat för sin förmiddagsvila och att det stora barnet och mannen vaknat. På jobbdagarna har jag alltid någon stund över då jag kan stänga in mig på mitt kontor och bara vara själv. Ensam.

Idag var jag således uppe. Körde hela blöjbyte-flaska-lek-i-väntan-på-bajset-blöjbyte-rejset. Sedan var lillan redo för nästa sovpass. Men plötsligt kom storebror klampandes uppför trappan. Och där var det kört. Lillasyster ville inte alls sova längre och började gråta. Snart hörs även mannens fotsteg i trappan.

Och jag får fullkomligt panik. Detta att veta att nu drog dagen och familjelivet igång, och jag hade inte fått min lilla stund på 5-30 minuter att bara vara jag. Att få finnas till bara för mig själv. Att inte behöva ha fokus på någon annan än mig, att inte ha någon annan som kräver något av min uppmärksamhet. Att bara få ha min kropp för mig själv en stund, utan någon som kryper, klättrar eller kravlar över mig. Någon jag måste hålla koll på. Någon som vill ha en kram.

I vanliga fall hade jag varit lite förtretad, men sedan bara kört på med dagen. Men med peakande PMS var känslorna inte riktigt på normalnivå. Förmiddagen blev ett gytter av tårar, extrem trötthet, frusenhet och inte så lite snäs och fräs från min sida. Det var en sådan där dag då jag hade behövt ge mig ut på ett par timmars långpromenad i ensamhet och komma hem till ett hus som man och barn hade utrymt i några timmar efter det.

Nu var inte det ett alternativ för dagen, så det blev en långpromenad med storbarnet förbi lekparken och vidare till mataffären innan det var dags för ett mellanmål vid hemkomst på seneftermiddagen. Sedan gemensam middagslagning och snart dags för att natta barn.

Dagen (eller snarare mamman) ryckte upp sig någonstans där i mitten och nu är det nattningsdags. Blandade störtskurar av tårar för att herregud-vad-H-växer-snabbt-och-snart-är-han-stor-och-min-lilla-gullesnutt-är-borta-för-alltid och varför-orkar-jag-inte-leka-med-honom-så-ofta-som-han-vill? Kontra den intensiva längtan efter att få vara för mig själv.

L är inne i en fas där hon är glad och nöjd medan jag är iväg, men bryter ihop så fort jag återvänder. Gråt och tandagnisslan. Hon växer också alldeles, alldeles för snabbt, hon med.

Middagen var i alla fall en dunderhit, Lammfärsbollar med tomat- och auberginesås med pappardelle. Vi kompletterade med lite hackad rosmarin och riven vitlök i bollarna, och klippte ner lite timjan i såsen före servering, och det blev superdupergott. L älskade det, och H åt i alla fall en del av den utan alltför mycket protester. Lyckat!

Imorgon mammaledig måndag, min bästa dag i veckan. Trots vanan att storhandla med två ungar i släptåg.

Veckans vardagsmat v. 39

Veckans vardagsmat v. 39

Då har det varit måndag igen, och veckan började som vanligt med planering av maten måndag-torsdag, följt av matvaruinköp efter förskolehämtningen. 

Det måste vara någon form av avancerat självskadebeteende, detta att gå med barnvagnen och två små barn och handla mat en gång i veckan. Frivilligt. När den andra föräldern i familjen har bil och körkort. Men det har blivit en rutin som satt sig, även om det lämnar mig helt utmattad vid dagens slut.

Nåväl, det är planerat och handlat, och den första måltiden är redan lagad och uppäten. Eller, den har lämnat fyra generösa lunchlådor efter sig, så en del av veckans luncher är redan klara. Jag äter lunch hemma eller medhavd på jobbet alla vardagar, medan B äter ute på sina jobbdagar och en hel del av de föräldralediga dagarna också.

Förra veckans matplanering gick bra. Rödbetsplättarna och ugnsfisken gillades av alla utom den trilskande treåringen, och pulled oumph tacos var okej enligt alla. 

Det var första gången vi testade oumph, och det var okej i tacowraps, med en förvånansvärt ”köttig” textur – som lite seg och smaklös kyckling. Men som B konstaterade så är det kanske mer en produkt för ”proffsvegetarianer” som behöver alternativ – det är väldigt dyrt, och för oss som ändå äter kött så väljer vi hellre det, eller typ en bönröra eller något om vi ska äta vegetariskt. 

Salladen med varmrökt lax besparade vi barnen, som fick ost-och skinktortellini istället. Vi vuxna tyckte att den var okej. Jag gjorde dock misstaget att äta en räksallad till lunch innan, och två kalla sallader på samma dag var inte alls nog för att ge mig tillräckligt med energi.

Den här veckan ser planeringen ut så här:

Utgångspunkten var att vi hade grädde, rödbetor, blomkål, potatis och chèvre hemma, och att vår lokala butik hade bra pris på färsk torskfilé, hel öring och halloumi denna vecka. 

Torsdag är det lite lyxigare middag; eftersom B ska ut och roa sig på fredag (med risk för en avslagen lördag) ville jag få in en mysig middag för oss på torsdag. Det kan hända att barnen får äta tidig middag på falukorv och makaroner så att vi får laga och äta middag i fred då…

Och måndag är redan avklarad. Den här dagen har verkligen gått i ett. Lillan är  dyngförkyld, grinig och sover illa. Jag hann bara planera halvvägs under hennes korta förmiddagsvila, sedan fick jag planera resten i hennes sällskap (tidsåtgång: +150%). Det var för tidigt för lunch sedan, så jag tog en promenad till apoteket för att köpa salva till de stora irriterade röda områdena i hennes mungipor. Sedan hem och kasta i oss båda lunch innan det var dags för hämtning. 

Handlingen gick så bra den kan gå med en sjuk bebis och en eftermiddagstrött treåring. BÅDA presterade bajsblöja i affären denna vecka… Dagens middagsrecept hade lite väl många moment, vilket ändå hade fungerat om inte bebisen vägrade somna för sin sena eftermiddagsvila när vi kom hem. Nu blev det lite väl sent, och treåringen åt ett par mandariner till middag efter att ha totalvägrat rödbetspaj.


Vi vuxna var väldigt nöjda. Det går liksom inte att gå fel med kombinationen rödbeta, chèvre och valnötter (i vitlöks- och valnötsyoghurtsås, yum!).

Veckans vardagsmat v. 38

Veckans vardagsmat v. 38

Måndag igen, och matplaneringsdags.

Förra veckan blev halvlyckad. Zucchiniplättarna och tonfisk- och squashlasagnen fungerade bra, fisken blev god men innehöll lite för många moment för att hinna komma på bordet innan hela familjen havererade, och potatis- och purjolökssoppan var vattnig och krävde både crème fraîche och extra kryddning för att smaka något.

Denna veckas planering blev följande:

  • Måndag: rödbetsplättar med sallad enligt ett recept från senaste Elle Mat & Vin. (Har inte hittat det på nätet, så jag skriver ner det inom kort.)
  • Tisdag: Torskfilé tillagad i ugn med smör och yuzujuice, kokt potatis, vitlöksfräst svamp och haricots verts.
  • Onsdag: Pulled oumph tacos
  • Torsdag: Sallad med varmrökt lax och ägg

Planeringen styrdes av att det var extrapris på pulled oumph, torskfilé och hel varmrökt lax, samt att vi har svamp, fänkål, kokta ägg och haricots verts hemma som behöver användas. Och att jag blev inspirerad av receptet på rödbetsplättar när jag bläddrade i Elle Mat & Vin, som vid sidan av Lantliv Mat & Vin är min favoritmattidning.
Vi fick mamma på spontanvisit lördag-måndag, så jag hade henne med på inköpsrundan efter förskolehämtningen idag. Vilket inte på något sätt hindrade att kaos uppstod, med bajsblöja på bebis på väg till affären och skötväska som låg kvar i hallen, och en vild unge som sprang omkring i affären och helst ville kolla på leksaker. Men till slut var veckans mat i alla fall både planerad och inhandlad.