Vilken vecka!

Vilken vecka!

Puh! Jag lever! En vecka försvann utan avtryck här, utöver ett litet barncitat om mammans alkoholvanor. Jag har alltså INTE legat hemma och halsat ur en vinare den senaste veckan…

Jag har jobbat, firat ettårsdag, haft ettårskalas och mormor på besök. Och en omgång magvirus däremellan.

Den femte december var en fin morgon i år också, precis som för ett år sedan då det var dags för lillan att komma till jorden. Tror jag. Det var i alla fall inte dåligt väder då heller.

I år fick jag dock vinka hejdå till den här lilla födelsedagstösen och gå till jobbet istället för att åka in till DS för en helt annan sorts ”labour”.

På vägen lämnade jag av den här gossen på föris. Pappan och bebisen, som ju nu inte är en bebis längre, utan en ettåring, åkte in mot stan där ettåringen fick fira födelsedagen med farmor medan pappan hade ett möte. På eftermiddagen fick storbarnet leka med morfar en stund efter förskolan.

På eftermiddagen fick jag gossen levererad till kontoret, och han fick sedan välja ut en tårta till lillasyster på konditoriet. Sedan åt vi en tidig middag på tu man hand (medan han berättade för alla han såg att vi hade köpt en snögubbetårta för hans bebis hade födelsedag) innan vi mötte upp de andra två hemma för ett litet firande.

Lillasyster var mycket nöjd. Sedan blev det några dagars lucka i bildrullen. (Var glada för det!) På onsdagen hade mamman mycket frossa och lite illamående. På torsdagen trodde hon sig må lite bättre och gick till jobbet. Bad move. Frossan tilltog, och lunchen kom upp i en kaskadspya. Fick avboka alla möten för resten av veckan och gå hem. Hade fruktansvärd frossa och illamående hela torsdagen, och trodde jag skulle dö. Minst.

På fredagen hade dock febern givit med sig, och eftersom jag inte haft fler kräkepisoder (magen lite i ”olag”, men det fick funka med minutiös handhygien och egen toalett för säkerhets skull) bestämde vi oss för att köra på med helgens planer. Mormor kom, och på lördagen hade vi tårtkalas för de närmaste och en awesome middag på kvällen bestående fisksoppa med räkor och musslor.

På senkvällen tog jag en liten promenad på egen hand för att fånga några pokémon (generation 3 hade ju kommit – yay!) och fick sällskap av månen, en svanfamilj och tusen juleljus på andra sidan viken.

På söndagen bakade vi pepparkakor, och alla var med. Barnen tappade intresset och ville hellre leka med mormor i lekrummet, pappan tappade humöret och tålamodet (degj*vel!) och mamman fick stå själv och stansa ut kakor av trist köpedeg ganska snart, men en stund där hade vi ett riktigt adventsmys med tre generationer.

Och sedan var det måndag.

Vi vaknade till ett vinterlandskap, och vinkade av pappan när han åkte till jobbet.

Njöt av skådespelet utanför fönstret till morgonkaffet. Lillasyster har för övrigt sovit till KVART I ÅTTA flera dagar i rad, hur lyxigt som helst!

Medan mormor lekte med småttingarna bakade jag saffransknutar med rom- och mandemassefyllning. Använde recept från Leila, men tyckte det var trams med romessens och norpade av the real thing istället, en fin vintagerom från Martinique som B hade i spritskåpet. Gott, gott, gott!

Sedan åkte mormor hem.

Nu är det mitt i natten, för jag somnade i soffan och är på väg till sängen. Imorgon måste jag jobba, och komma ikapp med allt jag missade pga sjukdom förra veckan.

Sedan väntar luciafirande på förskolan på onsdag, ettårskontroll på BVC på torsdag, och återbesök på kvinnokliniken (efter bortopererade cellförändringar för snart fem år sedan) på fredag. Och sedan är det bara en vecka kvar till jul. Huj, vad det går!

Julafton 2016

Julafton 2016

Så blev det julafton i år igen. Och i år firade vi som tvåbarnsfamilj!?! Lillasyster är snart tre veckor, men jag fick nästan nypa mig i armen när jag såg mina två barn sitta där bredvid varandra vid julmiddagen.

Det har verkligen varit annorlunda att få ett andra barn, och så mycket lättare och mindre dramatiskt. Hon är här nu, och det känns både konstigt och självklart. Men min värld har inte skakats i grundvalarna som första gången – livet fortsätter mer eller mindre som vanligt. Att ha både mormor, farmor och alla farbröderna över på julmiddag hade varit otänkbart när första barnet var nyfött. Då var allt så skört, och så …rörigt. Idag? Inga problem.

Okej, alla var fortfarande klädda i pyjamas när gästerna kom, och jag stod vid spisen och stekte sista omgången köttbullar, som skulle ha förberetts i förrgår. I natt när klockan närmade sig 03 stod jag och B aptrötta med en skrikande bebis och försökte räkna ut hur f-n julgransbelysningen egentligen skulle sättas på plats, och skinkan hade nätt och jämt hunnit griljeras.

Men! Det blev jul ändå. Alla utom H fick på sig kläder så småningom (Pyjamas hela dagen –en ny jultradition, kanske?), och middagen blev mycket lyckad. Alla trivdes. H var i sitt esse med så många att leka med. Sen åkte alla utom mormor hem, och lugnet lade sig åter över vårt hus.

Vi fick till en ganska lagom balans, tycker jag. Sill, korv, varm- och kallrökt lax och vörtbröd köptes färdigt, skinkan var färdigkokt och vi skippade allt utom väsentligheterna.

Köttbullar gjorde jag med lillan i bärsjal (och hon sov genom det hela – WIN!) enligt ett nytt recept jag hittade här (jag ökade mängden kryddpeppar till ca 10 korn). Supergoda!

Janssons frestelse gjorde jag enligt Leif Mannerströms recept för andra gången i rad – den blir precis som jag vill ha en Jansson.

B gjorde en urgod och vacker snabbgravad lax med smak av citrus, fänkål och rosépeppar enligt ett recept från senaste Lantliv Mat & Vin.

Vi gjorde en rödkålssallad tillsammans enligt det här receptet.

Kokt amandinepotatis och brysselkål fick ackompanjera.

Farbror C fick agera tomte, och H var lite rädd, men fascinerad. Han blev mycket glad för garaget med bilar, och har de flesta klapparna kvar att öppna imorgon. Det blev lite sent, och han var trött efter att ha varit helt uppe i varv över alla roliga gäster, så vi tänkte att den fortsatta klappöppningen nog blir roligare imorgon i lugn och ro.

Skruttfian charmade alla i sin tomteklänning som hon fått av farmor, men sov sig annars igenom hela julafton. Först sov hon sig igenom förberedelsestöket i Ergobabysjalen (älskar den), sedan sov hon i sin stol i köket genom hela middagen och dess förberedelser, sedan sov hon i varierande förälders famn resten av kvällen. Visst, hon vaknade (eller var lätt att väcka eller få att amma halvsovande) var tredje-fjärde timme, men annars sov hon. Det oroar mig lite, men samtidigt äter hon ganska engagerat och verkar nöjd efteråt. Åh, vad jag hoppas att hon fortsatt att gå upp i vikt så att vi kan lägga detta bakom oss och bara liksom leva!

Julen. Del 1.

Julen. Del 1.

Jag börjar med det här lilla fotocollaget, för att ge en liten bild av den Instagram-vänliga delen av vårt firande so far.

image

Det fjärde ljuset brinner. Hyacinterna har fått flytta in i den ärvda tennskålen tillsammans med småtomtar, flugsvampar och mossa. Granen är klädd och den ekologiska julskinkan är griljerad. Det är kvällen före julafton.

Detta visar en del av sanningen, och är den del jag hade kunnat lägga upp på Instagram. Men hela sanningen är inte lika fotovänlig.

Jag hade åter panikont i hals, svalg och öron i tisdags kväll, och somnade tidigt efter jobbet utan att ha gjort någon nämnvärd nytta. På onsdagen hade vi följande göromål kvar på vår ”Att göra inför julen”-lista:

  1. Julstäda
  2. Handla julmat
  3. Köpa julklappar
  4. Köpa julgran och julgransfot
  5. Griljera skinka
  6. Steka köttbullar
  7. Laga Janssons frestelse

Vi handlade julmat och köpte en gran, det gjorde vi. Sedan åkte vi till köpcentret på kvällskvisten. Det skulle hålla öppet sent, så vi tänkte att det kunde vara lite lugnt med kvällsshopping. Först ut (efter att ha konstaterat att ALL julöl var slut på bolaget) var inköp av julgransfot.

Problemet var bara att hela norra Stockholms län tydligen också hade tyckt att 2015 var året då det skulle införskaffas ny julgransfot. Julgransfötterna var helt slutsålda i alla butiker i hela köpcentret. Och enligt snabbt framgooglade lagersaldon på stormarknader och byggvaruhus var läget till synes lika illa i hela regionen. Till slut fick vi tag på en julgransfot av sämsta möjliga sort, en sån där röd-grön i plast, på Coop Forum i Arninge. Då var klockan efter 21, och vi hade inte ätit middag. Det stackars barnet hade fått en grötklämmis vid 19-tiden, och somnade för kvällen i bilen på väg hemåt. Några julklappar blev det inte. (Tack och lov hade jag redan handlat till H.) Jag och B hanterade stressen genom att gräla på varandra.

Vid 03 på julaftons morgon stupade vi i säng efter att ha klätt granen och griljerat skinkan.

Julafton. Vi försov oss och missade julfrukosten hos svärmor. Barnet hällde ut kaffe över bord och matta i vardagsrummet. Barnet kräktes över sin jultröja fem minuter innan vi skulle åka, och fick fira jul i en blå-orange tröja med flygplan på. Vi sladdade in vid köpcentret tio minuter innan stängning och köpte en burk skagenröra som vi lovat svärmor, och en ask praliner var till B:s mamma och bröder istället för julklappar. Jag och B hanterade stressen genom att gräla på varandra.

Barnet ville inte sova på kvällen, och jag kunde inte på grund av barnet, hosta, halsbränna av julmaten samt att jag glömt att ta av mig örhängena innan jag gick och lade mig.

Juldagen firades med jullunch hos släktingar till B. Hade kunnat vara trevligt om inte barnet var på sitt allra springigaste och klåfingrigaste humör, och behövde vaktas hela tiden.

Jag skrämde barnet för livet när vi lekte med en sån där grymtande gummigris. Jag höll i den medan han petade, och klämde så den grymtande när hans små fingrar närmade sig. Jättekul, tills jag plötsligt klämde lite extra hårt en gång, och grisen grymtade JÄTTEHÖGT. Barnet hoppade bakåt och såg förskräckt ut, och tjöt sedan i högan sky. Mamman fick inte ens trösta sedan, utan H ville upp i farbror C:s famn. Ooops!

Framemot kvällen kom vi äntligen hem till vårt igen, och H fick sina julklappar från oss. Först välte han dock den nyvattnade granen, så att vardagsrumsgolvet täcktes av barr, vatten och glasskärvor från två av de tre glasprydnader vi vågat oss på att sätta i granen. Bland annat toppspiran jag fått med mig hemifrån och som hängt med ända från min barndoms jular.

image

H fick av oss:

  • en sångpåse + extra sångfigurer från Oscar & Ellen
  • små plastfigurer av alla karaktärer från ”I drömmarnas trädgård”
  • En leksaksmobil och -fjärrkontroll med lampor och ljud
  • Stapelburkar från Fisher-Price
  • En mjukdjurs-Makka Pakka som pratar och sjunger

”Drömmarnas trädgård”-sakerna hade jag nogsamt budat hem från Tradera eftersom serien har några år på nacken och inte är så i ropet längre, så leksakerna finns inte längre att köpa. Jag var SÅ nöjd med Makka Pakka, som jag trodde H skulle älska över allt annat. Vad hände? Jo, han började gråta när han såg den, och ville inte befatta sig med den…

Nåväl, halva julen är kvar, och nu kan det väl bara bli bättre!

God jul!