Första klippningen

Första klippningen

Igår blev det till sist dags att låta H:s allra första lockar falla. Hitintills har jag bara hållit efter luggen med kökssaxen (med blandat resultat, hrrm), och resten av håret har varit orört sedan start.

Och ja, det har såklart vuxit sig ganska långt, Med tilltagande konflikter vid tvätt och påföljande utkamning.

Vi har älskat vårt lilla bustroll i det långa håret, men nu inför nya förskolestarten tänkte vi att det kanske var dags för honom att få sin första frisyr. Någon gång måste det ju ske. Så länge det inte blev en kort ”pojkklippning” kändes det som att det var dags.

Så frisören fick instruktionen att hålla det lite långt och lite ”busigt”, inte helt prydligt rakklippt.

H tyckte att det var mycket spännande hos frisören, och satt sedan still som en liten ängel under hela klippningen (tack, iPad!). Därefter blev det så klart en fika på kafé. Även medan vi drack kaffe satt han som ett litet ljus (tack, iPad!). Sedan gick vi hemåt.

5f0d2c44-3f60-4353-9500-872ee6fbe1d6

Inte mycket till efterbild, men då var han inte så sugen på att fotograferas längre, så det får väl komma sen. Luggen är tillklippt, och i nacken är det nästan axellångt fortfarande.

På eftermiddagen kom morfar över och fick sin nya bilstol monterad, en Axkid Wolmax som jag fyndat för 1995 kr. Morfar tyckte mest att ”Men stolen jag köpte var ju från 15 kg, titta den är väl rejäl?”. Ja, jo morfar, men han ska faktiskt inte åka framåtvänt vid två års ålder… Nu köpte ju morfar förvisso sin stol på typ Biltema, men att de ens släpper iväg folk från butiken med bilbarnstolar/bältesstolar utan att fråga om ålder på barnet, och upplysa om farorna med framåtvänt åkande för små barn?

På äkta 40-talistmanér tyckte morfar även att H fått en ”riktig flickfrisyr”. ÅH! De menar ju inget illa, men gosh så fyrkantiga de är, 40-/och 50-talistgenerationen som våra föräldrar tillhör! Sedan är de det här med att de snyter nappen från ungen så snart de kommer åt, inte kan hålla sig ifrån att utnämna sina barnbarn till ”riktiga A-barn”, och genast försöker stävja gråt med ”Nej, nu ska vi inte gråta! Var duktig nu!”. Någon har uppenbarligen också sagt till H att hans leksaker kommer att hamna i dammsugaren om han inte plockar upp dem, för han blir hysterisk när B ska dammsuga vardagsrummet och skriker ”Nej, inte brumma lekrummet!”.

På kvällen kom lillebror över på middag, och vi hade kokat på resterande lammlägg från förra helgen (vi fyllde köttet med vitlök och rosmarin och kokade det i gryta ca 4 timmar i rödvin och kalvfond med palsternacka, lök, morot, rotselleri samt mer vitlök och rosmarin) som vi serverade med ett parmesangratinerat potatismos och haricots verts. H for omkring som en speedad iller och ville hellre leka än äta. Men trött var han ju INTE, fast klockan hann bli efter 22 innan han kom till sängs. B fick till slut med honom till sängen medan jag gäspade mig igenom en kopp kaffe med lillebror innan han begav sig hemåt vid 23. Vi är så sociala nu – både jag och B gick och gäspade och undrade om det inte var läggdags snart redan innan brorsan kom vid 19-tiden.

Jag hade en period med lite konstiga, tryckande smärtor i nedre delen av magen och ner mot underlivet under den tidiga kvällen. Men då var lammläggen på spisen och allt under kontroll, så jag tog en liten tupplur i soffan medan H kollade på det äckelpräktiga barnprogrammet ”Daniel tiger” på Netflix, och sedan mådde jag bättre. Blev lite rädd ett tag (Nej, det får inte bli någon bebis förrän tidigast nästa helg!), men kanske håller Knyttet på att åka lite längre ner i bäckenet? Får se vad BM säger på torsdag…

Igår morse somnade jag om efter 05, och sov till strax efter 08. Inatt har det varit bättre, med bara korta uppvak för att kissa och tugga Novaluzid vid 00.30 och 02.20. Sedan vaknade jag för en timme sedan, och hoppas kunna få ett par timmars sömn till nu.