Babyzen Yoyo – Den stora recensionen!

Babyzen Yoyo – Den stora recensionen!

2 x Yoyo+ på Siljans is

Jag har nu haft minst en Babyzen Yoyo i min ägo sedan H var omkring ett halvår gammal, så jag har rullat Yoyo i drygt två års tid, utan att ännu ha fått ihop en sammanhängande recension. Det måste jag ju genast ändra på, eftersom mina inlägg om Yoyo är bland de populäraste på bloggen, sett till träffar på ”gamla” inlägg, och inte besök på startsidan.

Min första Yoyo var en röd 6+ av den äldre modellen. Den fick följa med på skidresa till Alperna och någon tur till mormor i Örebro och in till Stockholm under året den bodde hos oss.

Sedan kom Yoyo+, och den lilla röda med svart chassi byttes ut till den uppgraderade varianten, i beige med vitt chassi. Den hade fram till helt nyligen inte rullat överdrivet mycket, men en helg i Tällberg, någon Örebro-resa och någon Stockholmstur hade den hunnit avverka under sitt år med oss. Den har blivit H:s bilvagn, och faktiskt även L:s, eftersom vi har köpt babyskyddsadaptrar också, som oftast sitter på denna vagn.

Min första Yoyo+

Helt otippat kom också ytterligare en Yoyo+ att flytta in hos oss efter att lillasyster gjort entré — en knallrosa 0+ med vitt chassi (köpte såklart en komplett vagn med sittdelstyg, så den blir en 6+ vad det lider). Detta eftersom vi fick möjlighet att vara testfamilj för en 0+ (och babyskyddsadaptrar) varvid jag blev helt såld på den, och genast köpte en egen så snart testveckorna var till ända. Denna vagn har till största del tjänstgjort som inomhusvagn (ännu), och utgjort en portabel avläggningsyta och säng för bebis på kontoret, på resor och hemma, samt snurrat i sjukhuskorridorer under lillasysters behandling för höftledsluxation.

Babyzen Yoyo+ 0+, min tredje (!) Yoyo
Så jag har nu rullat Babyzen Yoyo i både nytt och gammalt utförande på alla möjliga vis. Sedan i våras även med ståbräda, som är det senaste tillskottet i vår Yoyo-samling. Vi var nu i juni också iväg på en femdagarskryssning med båda våra Yoyo som resesällskap (inklusive babyskyddsadaptrar och ståbräda), och fick äntligen chansen att testa dem ordentligt tillsammans.

2 x Yoyo+ i hissen på Birka Princess
2 x Yoyo+ i en fartygshytt
Fakta

Babyzen Yoyo är en kompakt resevagn av sulkytyp, som kommer i två utföranden – en framåtvänd sittdel kallad 6+, och en bakåtvänd liggdel kallad 0+. (Siffrorna hänvisar såklart till den ålder i månader som barnet bör ha uppnått vid användandet.)

Lite förvirrande blir det dock, eftersom vagnen i sitt nuvarande utförande också heter Babyzen Yoyo+. Jag har alltså rullat en Babyzen Yoyo 6+, en Yoyo+ 6+, en Yoyo+ 0+ (och har även sittdelstyget för att förvandla denna till en Yoyo+ 6+ också).

De olika åldersvarianterna är olika tyger på samma chassi, och vagnen säljs i regel som en komplett sittvagn i ett paket innehållande chassi, sittdelsbas och colourpack (sufflett och sittdyna). Liggdelen säljs oftast separat, antingen som ett paket med liggdelsbas och colourpack, eller de två beståndsdelarna var för sig. Vissa butiker säljer alla delarna separat, och andra har paket med både komplett sitt- och liggdel.

Förutom vid enstaka kampanjer är priset väldigt likartat oavsett butik och oavsett om delarna köps separat eller i paket; det rör sig om någon enstaka hundralapp det maximalt skiljer sig mellan ett komplett sitt- och liggvagnspaket och att plocka delarna, och sällan mer än ett par tiors skillnad på en komplett sittvagn från en butik till en annan.

Vagnen är dyr, troligen bland de dyraste i sitt segment, och går lös på strax under 4000 kr för en komplett sittvagn, och ytterligare ca 2000 kr för en liggdel.

Chassit är utrustat med en varukorg, och det medföljer en tunn förvaringspåse med dragsko att dra runt vagnen. Sedan är det det inbyggda handtaget som används för att bära vagnen som en väska.

Babyzen Yoyo+ 0+ och 6+ goes lekpark
Sittdelen utgörs av ett sittdelstyg med sele och en meshficka på baksidan av ryggstödet, och det medföljer ett regnskydd. Ett colourpack innehåller en sufflett med en stor förvaringsficka på baksidan och en sittdyna.

Liggdelen är ett liggdelstyg med sele och en meshficka på undersidan, också den med medföljande regnskydd. Ett colourpack till liggdel innehåller en madrass med ett fleecefordrat täcke som fästs med dragkedja och bildar en ”åkpåse” och en sufflett. Till liggdelen hör också en liten avtagbar fleecetäckt kudde med upphöjda kanter, som hjälper till att hålla en liten bebis huvud på plats.

Den är så liten ihopfälld att den går att ta med som handbagage på flyget, vilket är väldigt sällsynt bland resesulkys, även om en del konkurrenter nu börjar komma ikapp storleksmässigt. Måtten på Yoyo+ ihopfälld är bara 52 x 44 x 18 cm.

2 x Yoyo+ i bakluckan
Uppfälld är Yoyo+ 106 x 44 x 86 cm. Vikten är 6,2 kg för 6+ och 6,6 kg för 0+.

Yoyo+ har en viktgräns om 18 kg i sittdelen. För 0+ har jag inte hittat någon officiell siffra på maxvikt, men gissningsvis klarar den minst de 9 kg som är standard för liggdelar. Det är ingen särskilt stor liggdel, så bebisen kommer ju troligen att växa ur den storleksmässigt innan vikten blir ett bekymmer.

Utseende

Babyzen Yoyo är en i mitt tycke väldigt snygg liten vagn, med en stilren och minimalistisk design. Den, och allt annat från Babyzen, kommer också riktigt snyggt förpackad i snygga, kompakta kartonger och utan en massa skräp och utfyllnad i lådorna (lite som Apples förpackningar, som jag också älskar).

Babyzen Yoyo +i knallig färgkombination
Chassit finns i helsvart eller med vita ”chassirör”. Hjulsidorna är alltid vita, och varukorg, sitt-/liggdelsbas, handtag och plastdetaljer är alltid svarta.

Colourpacks finns i rött (som dock är mer orange/tomatröd i mina ögon), svart, grått, klarblått, knallrosa, sand och de två nya färgerna mint och aprikos.

Röd Yoyo i Obergurgl

 
Rosa och Sand. 2 x Yoyo+ på promenad i Lübeck
Jag har haft rött colourpack till min första Yoyo, och har nu sand och rosa. Min första hade svart chassi, och de nuvarande har båda vitt.

Det finns alltså möjligheter att variera färgställningen genom att byta ut colourpacket (chassit också, förvisso, men det blir ju rätt dyrt). I övrigt finns inga möjligheter att pimpa vagnen rent utseendemässigt (med originaltillbehör).

På min önskelista finns fler färger (gärna lite knalliga, för det passar bra till det svart-vita chassit), kanske limited edition-colourpacks av typen designsamarbeten (typ Yoyo + Marimekko vore väl kul?) med roliga mönster, och läderhandtag.

Hur är den att sitta/ligga i?

Om vi börjar med 6+ så är den relativt rymlig. Min son som fyller tre om tre månader ryms bra, även om ryggstödet börjar bli lite kort, och att sufflettens framkant tar i hans huvud om han inte sitter ordentligt tillbakalutad. Men han sitter ändå rätt bra överlag, och han kan ändå vila bra i vagnen med en liten kudde bakom huvudet, eftersom suffletten bildar en ficka bakom ryggstödskanten. Det som min snart treårige son verkar tycka är lite jobbigt när han ska sova i den är att fötterna måste hänga ner på fotstödet, men ett fällbart fotstöd som passar en ganska lång treåring är ju lite mycket att kräva av en så liten vagn.

Viloläget är ganska långt ifrån helt plant (145 grader) men ändå helt okej för tupplurar på resande fot. Även i fullt sittande läge är ryggstödet – som på många andra vagnar, något tillbakalutat. Eftersom det inte heller finns någon bygel för att hålla sig uppe kan det vara en irritationsfaktor för barnet att behöva sitta lite lutat. Min son började dock redan i tidig ålder att hålla i chassisidorna (där babyskyddsadaptrarna fästs på Yoyo+).

Snart 2-åring (förra sommaren) vilar i Babyzen Yoyo+ 6+
Yoyo 6+ går som sagt att använda från 6 månader. Vi köpte också vår första när sonen var i precis den åldern. Och visst gick den att använda då, men det är ju bara framåtvänt åkande, och så små barn sitter i regel lite som en säck potatis i den här typen av sittdelar. Först runt 9-12 månader tyckte jag att han riktigt ”vuxit i” sin Yoyo, och helst hade jag haft honom bakåtvänt fram till dryga året i vart fall. Men som resevagn har det fungerat bra ändå.

9 månader gammal H i sin första Yoyo
För små barn saknas fotstöd, men för större barn finns ett fast fotstöd i plast längst ner på chassit. I början kommer ett litet barns fötter att bara sticka ut något utanför sitsens kant, sedan kommer en lite bökig period då fötterna står rätt ut från sitsen innan de börjar ligga ner längs fronten och till slut når fotstödet.

Suffletten har en solkeps, och täcker ganska bra. Det finns också en liten tittlucka i klarplast på sufflettens bakkant, och en stor förvaringsficka på baksidan.

Suffletten på Yoyo 6+
Dynan som ingår i varje colour pack är helt okej mjuk och stoppad, och eftersom alla textilier går lätt att tvätta i maskin tycker jag inte att det finns något behov av någon extra sittdyna.

Selen är ett minus på Yoyo, eftersom den – trots att det är en fempunktssele – inte fäster i fem olika punkter (som t.ex. Bugaboos nyare selar) utan det är en ”ögla” som går från axel till midja på varje sida, och de två öglornas spännen måste dessutom pysslas ihop innan de förs in i grenbältets spänne, som på en bilstol ungefär. Positivt är dock att det är ”klickspännen” på vardera öglan, så att selen är lätt att separera vid montering av dynor, åkpåsar etc. Precis som på många andra vagnar räcker selen inte riktigt till för min välväxte snart-treåring, den går att fästa över axlarna, men det blir lite för tajt för att vara bekvämt, så oftast spänner jag ”öglorna” bara över höften. Eftersom det inte finns någon bygel känns det viktigt att spänna fast även ett lite äldre barn.

Selen på Yoyo+ 6+
Beträffande 0+ så har jag använt den till min dotter från ca 2-3 månaders ålder (önskar jag hade haft den från start), och gör det ännu när hon snart blir 6 månader. Hon ligger bra i den, och har fortfarande utrymme kvar att växa lite till. Med anledning av vad jag skrev ovan om 6+ så har jag inte bråttom att skifta till sittdelsklädseln, utan kommer att använda liggdelen tills det inte går längre.

Lillasyster sover i sin Yoyo 0+
Det är inte så ofta vi rullar ut med våran 0+, eftersom storebrors 6+ är bilvagn även åt lillasyster (med babyskyddsadaptrar), utan det största användningsområdet har varit hemma, där den agerat portabel extrasäng och bebishållare. Vi har även haft den som resesäng åt henne (att somna i, och sova den första delen av kvällen, innan hon ändå kommer upp i vår säng). De gånger vi rullat ute har dock lillasyster trivts väldigt bra, eftersom hon är en nyfiken bebis som avskytt de mer instängda traditionella liggdelarna. Jag har inte upplevt den som för öppen, eller för låg, utan har också uppskattat att ha så bra uppsikt (och ögonkontakt) med den lilla. Den är heller inte så liten som en kanske kan tro – hon ryms med råge ännu vid dryga 6 månaders ålder.

Lillasyster, 6 månader, sover i sin Yoyo 0+
Suffletten med solkeps skyddar bra mot solen. Ibland har jag använt fleecetäcket uppvinklat för att skärma av ytterligare. Det fleecefodrade täcket fästs med dragkedja runt madrassens botten, och har tillsammans med en fårskinnsdyna och vinteroverall, utgjort tillräckligt skydd mot kylan under vårvintern.

En liten avskärmande kokong av det uppfällda fleecetäcket
Selen är densamma som till sittdelen, och är lite besvärlig när en har att göra med en arg bebis som ligger och ormar sig och en måste para ihop de två axelremmarna för att kunna fästa ihop dem med grenbandet. Knapparna som fäller upp suffletten är också lite smådryga att få till när bebisen bråkar, de är lite tröga att knäppa.

Ett colourpack till 0+ innehåller dyna, fleecetäcke och sufflett.  Ett önskemål från min sida hade varit att det fanns ett ”sommartäcke” att köpa till, kanske just med något ventilerat tyg att fästa upp på suffletten för att skapa en solskyddad liten kokong?

Hur är den att köra?

Inledningsvis måste ju konstateras att fråga är om en yttepytteliten resevagn, och att det skulle vara djupt orättvist att mäta den mot storhjulade terrängvagnar.

Små hjul, men bra fjädring!
Med detta sagt så gör sig Babyzen Yoyo bäst på plana underlag. Inomhus bara glider den fram sömlöst, som om den inte alls nuddar marken, och på plana ytor utomhus rullar den fram mjukt. Den klarar grövre asfalt, någorlunda slät gräsmatta, lite hårdare grus och gatsten som inte är alltför kullrig utan några större bekymmer. Den skakar lite, men jag upplever att fjädringen på den nyare modellen klarar jobbet bra mycket bättre än den gamla. Lösare, lite djupare grus eller sand och ytor med större ojämnheter utgör problem för Yoyons framfart, men det är å andra sidan bara större, storhjulade vagnar som klarar sådan terräng.

Handtaget är fast och rundat, och vare sig jag på 163 cm och min man på 185 cm har några problem med höjden som sådan. Min man har dock mer problem än jag med att råka sparka i chassits nederkant. Framför allt kan det bli problem med att en kan råka sparka i bromsen, så att det tar tvärstopp. Även jag får ta till en annan vagnsknuffarteknik än min vanliga, och gå längre ifrån vagnen och mer aktivt skjuta den framför mig, än med större vagnar, då jag mer bara håller upp händerna nära kroppen och vagnen mest bara åker framför av sig självt.

Storebror vill också köra!
Långa pappan rullar Yoyo
Hur är den att packa saker i?

Babyzen Yoyo+ har en något större varukorg än föregångaren, och tar 5 kilo. Den räcker bra för vardagsanvändning, som till en medelstor skötväska eller en liten matkasse.

Sedan har sittdelsvarianten också en ganska stor ficka i suffletten, som är perfekt som ”handväska”, och både sitt- och liggdel har en liten utvändig meshficka som kan hålla exempelvis det medföljande regnskyddet.

Babyyzen Yoyo+ 6+, detaljer
Min absolut bästa Yoyo-kombination för resor är en liten väska, typ organizer, att ha på handtaget. Jag hade turen att komma över ett par Ergobaby Organic Travel Pouch på den tiden de såldes, som jag fäster med spännen till den gamla modellen av Bugaboos organizer (jag har passat på att beställa ”reservdelar” från Bugaboo, så att jag har fyra uppsättningar krokar, eftersom jag gillar att en liten väska/organizer då kommer mycket närmare handtaget än med traditionella väskkrokar, som ju hänger ner en bit). En kompakt resesele (som Ergobaby Stowaway, tyvärr inte heller i produktion längre) och ett kompakt solskydd (som Outlook Sleep Pod), skapar ett komplett och väldigt utrymmessnålt reseset för bebisar/små barn.

Babyzen Yoyo, Ergobaby Stowaway, Ergobaby Organic Travel Pouch – bästa resekompisar! Det ligger en Outlook Sleep Pod i påsen också 😉
Outlook Sleep Pod på Babyzen Yoyo
Ergobaby Travel Pouch + Bugaboo Organizer Clips = sant!
Hur är den att fälla ihop och transportera?

Det är väldigt, väldigt enkelt att fälla upp och ihop en Yoyo. Det tar ett tag innan en får in den rätta tekniken för att göra det supersnabbt, men med vanan inne är det helt galet smidigt.

Babyzen Yoyo+ 6+ ihopfälld
Det lättaste är att alltid ha för vana att rulla vagnen baklänges en liten bit innan ihopfällning, så att hjulen hamnar åt rätt håll. Sedan fäller en bara bak och ner sufletten och handtaget, lossar spärren (en knapp att trycka ner och ett ”handtag” att dra bakåt) under sitsen, lyfta upp vagnen i metallstången på undersidan. Vagnen fäller då ihop sig själv, och det är bara att ”trycka till” den så att den lilla spärren med den röda pricken på låser den i ihopfällt läge. Detta är för en 6+, men en 0+ fälls på samma sätt, utöver att en då knäpper upp sufflettknapparna så att den är i nedfällt läge, viker upp nederkanten av liggdelsbotten och sedan fäller ner handtaget mot sig innan en lossar spärren under vagnen och fortsätter som på 6+.

Den blir som sagt superliten, och kan sedan bäras antingen i handen genom att en lyfter i metallstången, eller över axeln med hjälp av handtaget som är fäst i stången. Den medföljande ”påsen” kan då fästas med dragskon runt vagnen så att handtaget sticker upp.

Babyzen Yoyo i sin påse
Den får plats nästan överallt, till och med i varukorgen på vissa större vagnar, och kan som sagt läggas i handbagagehyllan på ett flygplan utan problem. Den kan hängas på en krok i hallen med hjälp av handtaget.

Vilka tillbehör finns?

Det finns en del tillbehör till Babyzen Yoyo. Det som följer med vid köpet är ett regnskydd och en påse att förvara vagnen i. Regnskydden (olika till 0+ och 6+) är numera riktigt bra. De är i klarplast, men ändå väldigt kompakta, och kommer i små förvaringspåsar. Med 6+ varianten är det en riktigt smart feature att det kan vikas så att kardborrespännena sticker ut genom öppningen, och sedan kan påsen med regnskyddet i fästas på chassit. Den äldre versionen av Yoyo hade ett regnskydd som inte täckte suffletten, vilket ju inte var sådär jättebra, direkt.

Att köpa till finns mugghållare, solparasoll, åkpåsar, myggnät (olika till 0+ och 6+), babyskyddsadaptrar, en rejälare förvaringsväska och en ståbräda med pall. Jag hade åkpåsen till min första Yoyo, och tyckte att den var riktigt bra, ganska lik Bugaboos standardpåse. Solparasollet ägde jag en kort stund, men det blev aldrig av att vi använde det, så det fick åka med på köpet när jag sålde den första Yoyon, liksom åkpåsen, som ju var röd och således inte matchar de nuvarande vagnarna.

Röd Babyzen Yoyo med matchande åkpåse
Eventuellt skaffar jag ett nytt solparasoll till sommarens Spanien-resa, eftersom det blir i juli och det känns viktigt att hålla lillasyster skuggad. Ett par mugghållare och ett myggnät till vardera vagn står på önskelistan (hrrm hrrm, inköpslistan…) till resan, för att se till att vi håller oss med vätska och kan skärma av barnen för kvällen när de ska somna på uteserveringen medan vi dinerar (hoppas, jag…)

Jag har köpt en förvaringsväska som jag inte använt ännu, men den blir med till Spanien.

Ståbrädan har jag rullat i någon månad eller två nu, och den är riktigt bra. H älskar att åka ståbräda, och har fått åka bakom lillasyster i både 0+ och babyskydd på 6+. Allra bäst passar den med 0+, eftersom H då kan stå innanför handtaget. Det går inte med sittdelsklädsel på, och då måste jag som knuffare såklart stå längre ifrån vagnen för att ge plats. Generellt är det lättast att gå bredvid vagnen med ståbrädan på, och det fungerar bra eftersom Yoyo är så lättrullad.

Babyzen Yoyo+ 0+ med ståbräda

Babyskyddsadaptrarna är väldigt smidiga. De är tvådelade, och en del fästs på chassits sida och en annan på babyskyddet. Delen som sitter på babyskyddet kan sitta kvar på detta under bilfärden, så att det bara är att klicka i och ur babyskyddet utan att behöva ta av adaptrarnas huvudfästen från chassit. Det går utmärkt att ha babyskyddet på vagnen utan att ta av klädseln på både 6+ och 0+, och det går att ta av alla textilier för att få en extra kompakt bilvagn om en bara tänker använda vagnen med babyskydd under någon period. Chassit utan textilier är så litet att det knappt syns 😉

Babyzen Yoyo+ med babyskyddsadapter och Maxi-Cosi Cabriofix
Det har kommit ett specialdesignat (och snordyrt) babyskydd från BeSafe att ha till Yoyon, men det går som sagt utmärkt att använda ett annat kompatibelt babyskydd också. Vi har Maxi-Cosi Cabriofix, och det går att använda med alla textilier på. Till och med med uppfälld fotände på 0+, för att få ett riktigt stilrent utseende även med liggdelen på (även om det krävde några försök innan jag vikt upp fotänden på rätt sätt för att kunna få på babyskyddet ovanpå).

Med babyskyddsadaptrarna får en ju också till en ”sittdel light” innan det känns bra att vända bebisen framåt.

Styrkor och svagheter

Det framgår kanske ovan, men jag ÄLSKAR mina Babyzen Yoyo+, och tycker inte att de har så många svagheter, utöver de små önskemål jag nämnt ovan. Sedan är det ju en liten resevagn, och kommer inte att ha alla komfort- och köregenskaper som en större vagn har. Det som skulle kännas realistiskt att önska är väl främst en bättre sele, och någon sorts sommartäcke till liggdelen. Kanske någon form av bygel (swing-away, så klart!) som tillbehör till sittdelen?

Just Babyzen Yoyo 0+ var en enormt positiv överraskning, och jag tror inte det finns någon annan liten vagn som skulle kunna mäta sig med den. Beträffande 6+ så finns det nog andra resevagnar som kan vara rymligare och bekvämare för större barn, om en kan tänka sig att ha en som inte blir fullt lika liten ihopfälld, men jag skulle nog inte byta ut min Yoyo 6+ mot t.ex. en paraplyvagn av bättre snitt, eftersom jag inte är så förtjust i just den ihopfällningsvarianten. Och en vagn med större hjul och bättre terrängegenskaper blir ju också mycket större och tyngre.

Dess styrka, litenheten och smidigheten, är också dess svaghet. Det blir en avvägning som en får göra – vill en till exempel ha större sittplats, utfällbart fotstöd och större hjul, så måste en också acceptera att det får bli en större och otympligare vagn.

Vem passar den till?

Babyzen Yoyo passar till alla som vill ha en väldigt kompakt, lätt och smidig resevagn/bilvagn/shoppingvagn. Eller som endavagn om en bor i en storstad och inte tänker gå superlånga sträckor eller ut i oländig terräng. Om jag hade bott i en trång lägenhet i innerstan (och inte behövt syskonvagn) hade jag absolut kunnat tänka mig att bara ha en Yoyo som vardagsvagn (och kanske någon större vagn undanstuvad i ett förråd för att ha på utflykter till naturområdet eller för motion och långpromenader.

Babyzen Yoyo+ 6+ i Stockholms lokaltrafik
Det enda en måste kunna ge avkall på då är det bakåtvända åkandet. Men det kan det kanske vara värt att kunna ha en vagn som fungerar supersmidigt i kollektivtrafiken och inomhus (kan lätt fällas om barnvagnsplatserna i bussen är upptagna, går lätt att ta i rulltrappor eller bära i kortare trappor, ryms i alla hissar, kan hängas på en krok i hallen eller ställas i en garderob hemma, och är smidig att rulla i affärer och ha med på restauranger)?

Yoyo 0+ vid hotellfrukostbordet
Sedan måste jag rekommendera en 0+ till ALLA med en nyfödd bebis. Den är guld värd att ha som innevagn hemma, så att en kan rulla runt bebis i bostaden. Höjden är perfekt så att en har uppsyn om en sitter till bords eller i en soffa, och den får plats nästan överallt.

Fikapaus med sovande bebis bredvid fåtöljen
Den är super att ha med sig till restauranger och liknande, för den tar liksom ingen plats. Med babyskyddsadaptrar till fungerar den perfekt att ha med när en åker till BVC och liknande, så att en slipper kånka på ett bängligt babyskydd i handen.

Babyzen Yoyo 0+ som portabel lekyta för bebisen
Vår dotter somnar hemma i sin Yoyo 0+ varje kväll, så att vi slipper ha henne på en annan våning innan vi själva går till sängs, och hon sover middag i den varje dag (två och en halv timme and counting just nu, faktiskt). Eftersom hon är van att somna i den så är den också perfekt att ha med när vi är borta – hon har sin invanda sovplats och kommer snabbt till ro.

0+ som resesäng hos farmor
Eftersom hon ännu inte riktigt orkar sitta i en barnstol längre stunder så är den perfekt att ha med på restaurang – hon kan (efter att hon själv ätit i en stol eller i famnen) sitta i babyskyddet på en perfekt höjd så att vi (och hon) har uppsikt, och med handtaget nerfällt tar den inte större plats än en barnstol vid bordet.

Babyzen Yoyo+ med babyskyddsadaptrar på lunch
Sammanfattningsvis – Babyzen Yoyo+ rekommenderas starkt!

Detta är ett helt osponsrat inlägg, och det enda samröre jag haft med återförsäljare är att jag fick låna en Babyzen Yoyo 0+ samt babyskyddsadaptrar under några veckor i våras (helt orelaterat till min blogg, utan bara som en vanlig privatperson som hade turen att vara med i ett projekt där de lånade ut några Yoyos till ett antal testfamiljer, med enda motkravet att vi rapporterade lite under provperioden och skickade några bilder som de kunde använda i sin egen blogg). Testfamiljerna fick ett erbjudande om 10 % rabatt på att köpa en Yoyo efter provperioden, men jag valde att inte utnyttja detta, eftersom jag hittade en bättre deal genom en kombination av att beställa en liggdel på rea på en näthandel, och en komplett 6+ från en annan näthandel, som hade en kampanj med babyskyddsadaptrar på köpet. Sedan har jag ju rullat Yoyo långt tidigare, med den första 6+ i tidigare modell och den 6+ jag redan ägde sedan innan. Jag hade inte räknat med att bli så frälst i 0+ att jag var tvungen att köpa en själv, men jag kunde inte leva utan den när lånevagnen skulle skickas tillbaka.

 

 

Face to face med Mountain Buggy Terrain

Face to face med Mountain Buggy Terrain

För att bryta av från det allmänna gnället tänkte jag berätta om min senaste barnvagnsuppdatering.

Efter att ha givit min Terrain lite kärlek i form av en ny helsvart klädsel (egentligen till Urban Jungle) blev jag lite sur över att jag inte kunde använda vagnen till L, som ju är det barnet jag oftast går ut med i singelvagn (morgonlämningar borträknat). 

Då kom jag att tänka på att jag ju sett face-to-face sittdel till Mountain Buggy, men hittade ingen sådan att köpa ny, då den verkar ha helt ersatts av den nyare liggdelen som MB säljer, som även kan byggas om till en face-to-face-sits. Och 2000 kr för ytterligare en liggdel till min lilla liggdelshatare var det inte värt att få en face-to-face-sits, som bara kan användas de närmaste 2 kilona.

Men Blocket levererade, och en vänlig kvinna i Göteborg skickade mig en face-to-face i fint skick för några hundralappar. Så nu kan båda barnen åka i båda mina joggingvagnar. Bara inte samtidigt 🙂 (Jag önskar att det fanns någon bra syskonjoggingvagn med bakåtvänt åkande, men tills dess får jag nöja mig med att promenera med båda barnen, och jogga när jag har bara en unge med mig.)

Försedd med extra solskydd i form av Outlook Sleep Pod
Lilla L, snart 6 månader, sitter bekvämt i Face-to-face-sittdelen
Suffletten är den vanliga, monterad bak-och-fram

Sitsen har en fast lutning, är ganska liten och klarar bara 9 kilo, men jag tänker mig att den borde räcka den här säsongen. Sedan får det bli enbart Bugaboo Runner resten av perioden med bakåtvänt åkande för L.

Jag tänker ju satsa på att komma igång med lite löpning i år, och har börjat lite försiktigt. Lite försiktigare än tänkt, när den hemska vårvintern aldrig ville ge med sig och jag tappade all lust att vara utomhus överhuvudtaget. Men nu i sommar tänker jag träna med Mountain Buggy Terrain och Bugaboo Runner parallellt, för att se vilken jag trivs bäst att springa med. 

Obs! Det är inte rekommenderat från någon vagnstillverkare att jogga med barn yngre än 9 månader, men jag tänker mig att föräldrar själva är bäst att bedöma hur stadiga deras barn och väga detta mot träningens intensitet och terräng o.s.v. Jag är helt otränad sedan förr och är tjock och väldigt långsam. Min bebis är stadig och jag springer på asfalt eller hårt grus utan större ojämnheter. Så jag bedömer det som safe att jogga lite med L.

Och jag kände mig ofantligt hurtig idag som startade förmiddagen med en motionsrunda medan B och H fortfarande sov 😎.

Morgonstund

Morgonstund

Klockan är strax efter 06, och jag ligger vaken efter nattens andra amningspaus. 

Eftersom L nu kan rulla obehindrat kändes det svårt att få till sovsituationen. Antingen hon i mitten, med risk för att hon blir sparkad av storebror. Eller längst ut, med risk för att hon rullar av sängen om jag inte är på helspänn hela natten. Eller längst in mot väggen, med risk att storebror rullar av sängen istället.

Vi sover på en orimligt hård liten futonbäddsoffa, och jag var rädd att inte få någon sömn alls när jag skulle behöva bevaka barn på ett eller annat sätt istället för att försöka hitta en sovbar kroppsställning.

Då fick jag snilleblixten att använda P&T Vibe som resesäng. Den har ju ett nästan orimligt långt plant liggläge i huvudsitsen, med möjlighet att även ha en liten lutning (alla med kräkbarn jublar!) och sedan finns ett litet meshnät att spänna upp i fotänden för att utesluta att barnet hasar sig ur vagnen och ner på golvet. (Det har ju L redan gjort en gång i sin Yoyo.) Eftersom liggdelen då blev rätt säker kunde jag skippa att ha henne bältad när hon sov, utan gömde selen under sittdynan istället. Att hon ska fastna i selen och strypas skrämmer mig mer än den lilla risk som finns att hon skulle krångla sig över kanterna på något sätt (men det är nog ingen risk nu innan hon kan sätta sig upp själv).


Ursäkta muggig bild såhär i halvdunklet, men det här blev hur bra som helst. Jag har tagit upp henne för att amma vid 02 och 05, men annars har hon sovit som en stock! Och hon har inte ens sagt pip när hon lagts tillbaka efter att ha somnat på tutten.

Jag delar futonen med den här lilla grisen.


Som snart inte får plats i kameran, och definitivt inte mycket längre i pandapyjamasen, vars alla muddar är utsträckta till max. 

Ser fram emot en varm och skön och rolig dag på stan här i Örebro. Främst fylld med nöjen för H, för han förtjänar verkligen lite fokus nu. Så desperat kämpande för uppmärksamhet hela tiden, och vi bara tjatar och gnatar och skäller på honom konstant. Stackars lillgrisen!

Nej, nu ska jag se om barnen låter mig snooza en timme till. Får inte glömma att sova när barnen sover 🙂

Många första…

Många första…

De senaste dagarna har det varit fullt av första gånger.

Första parkhänget med båda barnen efter förskolan.


Jag hade gjort en motionsrunda förbi kontoret med L i min Bugaboo Runner i fredags, och hann inte hem och byta till syskonvagn eller vagn med ståbräda innan hämtning. Så jag lät H gå bredvid vagnen ner till parken, där jag äntligen fick min lunch (klockan 15 😏) i form av medhavd sushi. H ville INTE smaka. Jag som trodde sushi var populärt barnkrubb nuförtiden?

H lekte glatt med ett par små tvillingtöser som var ca ett år yngre, men de var lite tveksamt inställda till den större vildingens framfart. Jag fick konstant påminna honom om att de var mycket mindre och kanske blev skrämda när han sprang så fort fram, och lät så högt. Generellt är hans energinivå (och ljudnivå) uppskruvad till max just nu, och jag vet inte om det är åldern eller någon sorts lillasysterrelaterad uppmärksamhetstörst som orsakar det, men det är verkligen utmattande att bara vara i närheten av honom just nu. Bara när han har en skärm att glo på är han lugn och stilla.

Första gången med två sittdelar i Bugaboo Donkey.


Oj, vad trevligt det kändes att ha båda barnen sittande jämte varandra! Det här är verkligen det bästa med Donkeyn – möjligheten att prata och interagera med båda barnen på lika villkor under promenaderna!

Första gången utan babyinsatsen i Stokke Tripp Trapp. L har mest bara suttit och gjort situps i babyinsatsen på sistone, och eftersom hon börjat äta lite mat nu så var det dags att börja sitta upprätt vid matbordet. 


Hon behöver lite stöd framåt, precis som jag minns att H gjorde den första tiden efter att vi köpt stolen, när han var ungefär i samma ålder. 

Första gången på karusell.


Det var vårmarknad i byn i helgen, med ett magert utbud av det vanliga tingeltanglet av billiga kläder med ”roliga” tryck, billiga kryddor och korv. Och ett litet tivoli, där vår lilleman under stor förtjusning fick åka både en flygplanskarusell och en sån där klassisk snurrkarusell. Bland det bästa med att vara förälder är att få uppleva sådana här saker genom ett barns ögon. Första karusellåket, liksom, vilken grej!

Första gången i IKEA Antilop.


Hon sitter bättre i IKEA-stolen med kudden. Mest hamnade hon där för att storebror krävde tillbaka sin blå stol när vi förvisade hans storbarnsstol till garaget p.g.a. att vi tröttnat på att han lämnar bordet femtielva gånger vaje måltid när inget håller honom fast i stolen.

Första gången med bitring.


Det mesta är gott att tugga på just nu. Tänder snart, eller dröjer det ett par månader till som för brorsan?

Och första gången med två sittande (och sovande!) barn i Phil & Ted’s Vibe.


Även i Vibe var det dags att skrota liggdelen för lillasyster för gott. Och de satt hur bra som helst så här. Enda nackdelen är att större delen av varukorgen försvinner. Men jag får hitta på något bra sätt att lösa det inför helgens Örebro-resa, då Vibe återigen får tjänstgöra som resevagn.

Nu är det bara till Buffalon och Yoyon som vi har liggdelar i bruk. Buffalon eftersom jag ändå skaffat en sittdel som kan alternera mellan Buffalo och Runner, och det känns bra att ha den största liggdeleb kvar sist. Yoyon för att jag vill skjuta upp att bygga om den till 6+ så länge som möjligt, eftersom den då är framåtvänd och jag vet av erfarenhet att små bebisar mest sitter som en säck potatis i den.

Att fästa babyskydd på Babyzen Yoyo+ utan att ta av textilen

Att fästa babyskydd på Babyzen Yoyo+ utan att ta av textilen

När jag köpte babyskyddsadaptrar till min(a) Babyzen Yoyo+ så var den enda monteringsbeskrivningen i den medföljande instruktionsboken en med bara ett chassi, med alla textilier borttagna.

Om tyget satt kvar gick det inte att trycka ner mitt babyskydd från Maxi-Cosi ordentligt. Men jag hade sett bilder på nätet där både ligg- och sittdelstyg satt kvar. Så det skulle gå, det visste jag ju.

Och det går alldeles utmärkt! Lösningen är att haka av de svarta sidostyckena från fästet på handtaget genom att bara dra dem uppåt. Samma sak på både sitt- och liggdel.

Det blir såklart inte lika nätt och snyggt som utan textilier på chassit, men är så mycket mer praktiskt vid användning.

På Babyzen Yoyo+ 0+ kan jag ha liggdelen redo för sovstunden även om jag behövt använda den som bilvagn, och på resor kan babyskyddet utgöra en sittdel light på dagtid för min nyfikna bebis, och sedan utgöra resesäng på natten.

På Babyzen Yoyo+ 6+ kan vagnen användas av det stora och det lilla barnet alternerande helt utan att något behöver ändras däremellan (utöver då att sidostyckena på tyget fälls ner). Det är på detta sätt jag oftast använder babyskyddsadaptrarna – för att ha en bilvagn som fungerar både för bebisen och tvååringen!

Lillasysters 0+ är hennes innevagn, där hon sover (och vaggas till sömns) vid vila, ligger och leker och kollar på vad jag gör i köket, och nattas för kvällen i innan vi senare drar oss tillbaka till nedervåningen, så vi slipper ha henne sovande på en annan våning. Så det är bara om vi behöver ha med Yoyon som resesäng, eller om vi behöver vagn till båda barnen samtidigt som vi använder liggvagnen med babyskyddsadaptrar.

En bonus med att använda babyskyddsadaptrar på Babyzen Yoyo 6+ är att suffletten kan bilda en mysig kokong tillsammans med babyskyddets sufflett, så att bebisen ligger skyddad mot solen från alla håll.

Vi låter i regel nederdelen av adaptrarna sitta kvar på chassit, som går att fälla med dem på, medan överdelarna får sitta kvar på babyskyddet. För att ta av och på babyskyddet använder vi alltså de vita knapparna på adaptrarna istället för babyskyddets knappar för avmontering. Det är inga problem att använda babyskyddet (vi kör Maxi-Cosi Cabriofix med Family Fix-bas) i bilen med adaptrar på.

Om vi är inne i en period då vi använder babyskyddet även på någon annan vagn i stor utsträckning tar vi av adapteröverdelarna vid avmontering av babyskyddet från Yoyon, och förvarar dem i sittdelens sufflettficka.

Och så var de bara sju… (inklusive recension av Thule Urban Glide 2)

Och så var de bara sju… (inklusive recension av Thule Urban Glide 2)

Min barnvagnspark blev en vagn fattigare idag (nej, i söndags, men inläggen tar sin lilla tid att få klara just nu), då jag hips vips hade sålt min Thule Urban Glide 2 via Instagram. Jag hade ju börjat fundera på att sälja den, eftersom den helt enkelt inte riktigt passade in i vårt liv just nu. Men jag hade inte gjort några aktiva försäljningsförsök. Och så kom det plötsligt en förfrågan, och senare samma dag vinkade vi ajöss!

Lite separationsångest har jag allt. Jag har svårt för att göra mig av med vagnar, uppenbarligen. Fram till igår bodde 8 av 10 barnvagnar jag någonsin ägt fortfarande kvar hemma. De enda jag gjort mig av med var min första Babyzen Yoyo, som såldes och genast byttes ut mot uppgraderingen Yoyo+, och 199-kronorssulkyn jag köpte bara för att se vad en fick för tvåhundra spänn. (Inte mycket, visade det sig föga oväntat, och den fick åka till soptippen oanvänd när vi flyttade. *skämskudde för otroligt oansvarig slit-och-släng-mentalitet*)

Eftersom bloggandet varit sporadiskt sedan lillasyster vände upp och ner på min tillvaro insåg jag att jag knappt nämnt Thulen sedan det där första inlägget då jag mest var sur och orolig för att den skulle välta. Och så kan jag ju inte lämna det, för Thule Urban Glide 2 är faktiskt en smått fantastisk vagn, och förtjänar helt klart ett mer omfattande och rättvisande eftermäle.

Thule Urban Glide 2 – recension

Inledningsvis får jag konstatera att jag aldrig fick möjlighet att köra min Thule Urban Glide 2 på det sätt den är främst avsedd – med två barn sittande framåtvända i de vanliga sätena. Detta är också anledningen till att jag sålde den (det, och att jag fick en Bugaboo Donkey i julklapp, vilket jag inte väntat mig när jag köpte Thulen, då tänkt som primär syskonvagn).

Min lilla bebis på 3,5 månader är inte speciellt förtjust i att åka vagn, och framför allt inte i traditionell liggdel, som jag haft som tillbehör till Thulen. Hon ska därför få börja sitta tidigt, men då naturligtvis inte framåtvänt i vanlig sits, utan bakåtvänd i ergonomisk sittdel. Thulen var således dömd att stå i princip oanvänd i garaget i minst ett år framöver. Då var det ju bättre att den kom till användning någon annanstans, och så kan jag köpa en ny när det blir aktuellt. OM det blir aktuellt. För vem vet om H är intresserad av att åka särskilt mycket vagn när han är 3,5-4 år?

Recensionen är baserad på en ganska kortvarig och sparsam användning, men jag har ändå hunnit bilda mig en uppfattning om det väsentligaste, tycker jag.

Fakta

Thule Urban Glide 2 är en jogging-/terrängvagn avsedd för två barn, sittande framåtvända i bredd. Den ligger i mellanprisklassen bland joggingvagnarna, och kostar ca 5 500-7 500 att köpa ny från nätbutik.

Det är en stor vagn, bredden har jag fått till ca 79 centimeter från navkapsel till navkapsel, och ca 77 centimeter bred över handtaget. Vikten är 14,5 kg, och den har en maxkapacitet om 45 kg.

Hjulen är tre till antalet, två stora och ganska smala 16″ bakhjul, och ett 12″ framhjul av swiveltyp med möjlighet att låsa det vid löpning/terrängkörning. Alla hjul är lufthjul.

Utseende

Den finns i tre färger, den grå/svarta som jag hade, samt en riktigt snygg blå och en röd. I mitt tycke är det en snygg och stilren vagn, och tyget känns helt okej för en sportigare vagn; det är inte för glansigt. Den har en matt aluminiumram med snygga linjer, och detaljerna som har en funktion är aquablå. Det som verkligen utmärker Thulen utseendemässigt är de långa, slanka suffletterna och de enorma men smala bakhjulen med sina glesa, tjocka ekrar.

Det finns inga accessoarer för att förändra utseendet, så det enda sättet att pimpa vagnen skulle vara universaltillbehör såsom dynor, åkpåsar och filtar av andra fabrikat. Jag tror att Thule har en egen universalåkpåse som säkert passar till. Jag har bara använt vagnen på vintern, och då kombinerat ena sittdelen med en åkpåse från 7 A.M. Enfant och liggdelen med en liten babyåkpåse från Bozz.

Hur är den för barnen?

Sittdelarna är relativt rymliga på bredden, och min 2,5-åring hade gott om plats. Jag hade dock gärna sett en lite djupare sits, så att barnet satt mer ”inuti” vagnen även i det mest upprätta läget.

Som jag skrev i inlägget om mitt första intryck så gick selen inte runt 2,5-åringen vinterklädd och med den tjocka vinteråkpåsen i vagnen. När jag drog åt den ordentligt gick den dock runt över höfterna, vilket väl får anses okej, i och med att så är fallet även med t.ex. Bugaboo Donkey och MB Terrain. Med en liggdel på, som ger vagnen en lite märklig tyngdpunkt, skulle jag dock ändå vara försiktig så att vagnen inte riskerar att välta om det äldre barnet lutar sig utåt åt sidan. En något längre sele hade således varit önskvärt av den anledningen. Men med två sittande barn tror jag inte att det är något problem. 

Suffletterna är separata från varandra, och är väldigt långa, så de skyddar bra från solen. Dock är de så pass långa och låga i nerfällt läge att lite större barn (som mitt) kan protestera mot dem. Det är också knepigt att ställa in dem i någon sorts medelläge, utan de gör sig bäst helt uppdragna eller helt nerfällda. Suffletterna har en reflexrand längst fram, en vädringslucka i bakkant, och en utvikbar liten extra solkeps i svart meshtyg.

Ryggstöden är individuellt fällbara, vilket görs med en rem på baksidan, och ger ett bra liggläge som är nästan helt plant. Som vanligt med den här typen av sits så är även det mest upprätta läget något tillbakalutat, och min son hade nog uppskattat en  bygel att liksom kunna hålla sig upprätt i. Fotstödet är inte ställbart, men dynan går ner långt ner mot fotstödet, vilket ser bekvämt ut.

Jag använde vagnen med liggdel som tillbehör, och den är väldigt rymlig, mjukt stoppad och ombonad. Knäppningen av ”visiret” är lite omständig med en duffelknapp på vardera sidan, men själva locket är lätt att sätta på med kardborrefästning. Liggdelen lyfts i sufflettens ovankant, vilket är en lösning jag föredrar gentemot att ha ett separat handtag eller båge att lyfta i. Däremot är liggdelssuffletten bara av ”standardstorlek” utan förlängning, så det behövs extra solskydd i form av solkeps eller gardin om en vill skydda bebisen från lågt stående sol.

Liggdelen stal även lite utrymme från den andra sitsen, inte så mycket, men nog för att min son skulle reagera på det.

Hur är den att köra?

Ja, det är här vi kommer till Thulens verkliga clou! Fjädringen och de stora, smala hjulen gör att den här vagnen nästan kör sig själv, och gör det mjukt och följsamt dessutom. Den här vagnen har det absolut bästa rullet jag någonsin känt i en barnvagn! Helt underbar att köra. Jag tycker mycket om trehjuliga vagnar, då de svänger så lätt och på så liten yta, vilket är en stor fördel för en vagn som är så stor som Thule Urban Glide 2.

Handtaget är ställbart och av knäledstyp. Det smalnar av in mot mitten. Jag upplevde handtaget som väldigt bra. Det finns en handbroms av klassisk cykeltyp lite till höger på handtaget.

Nu hann jag aldrig börja ge mig på att springa med min Thule (utöver när jag småjoggade för att hinna till förskolan i tid vid hämtning) men jag kan inte tänka mig annat än att den är fantastisk till detta!

Även ur förälderns synpunkt så är vagnen nog att föredra med två sittande barn, för tyngdpunkten känns lite konstig med den högt placerade liggdelen, men om en nu behöver skjutsa en liten bebis så gör liggdelens höga placering att en har bra uppsikt över den lilla. Liggdelen är relativt enkel att få på plats, och lätt att lyfta av.

Hur är den att packa i?

Varukorgen är ganska stor, och har ett dragkedjeförsett lock, samt en liten ficka med dragkedja i bakkanten. Vidare finns en meshficka på baksidan av varje ryggstöd, och en liten meshficka på sidan inuti vardera sittdelen.

Varukorgen är lätt att packa i bakifrån, men inte med liggdelen på plats. Den är dock endast godkänd för 4,5 kilo.

Det går att få plats med en extra barnvagn i varukorgen, om en vill… På bilden en Babyzen Yoyo+ utan textilier på, att använda med babyskyddet som sitter på vagnen med adapter.

Med bara ett barn i vagnen är den lediga sittdelen väldigt bra att packa i – det är bara att fälla ner den i liggläge, så går det att lasta ganska mycket, och med en total viktkapacitet på 45 kilo blir det mycket över till packning med bara ett barn i vagnen.

Hur är den att fälla ihop och transportera?

Thule Urban Glide 2 har en ihopfällning som är i princip samma som Mountain Buggy Terrain, Urban Jungle med flera, alltså att det alldeles i framkanten av sittdelen, under den nedvikta delen av sittdynan, finns en tvärslå med en spärr. I Thulens fall är det ett vred som en drar och vrider. Sedan lyfter en helt enkelt upp vagnen i tvärslån, och den fälls ihop. Chassit blir då ganska platt, och om hjulen klickas av så är Thulen, trots sin storlek, ganska lätt att transportera. Vikten är snäppet under en Bugaboo Donkey med två sittdelar, och den blir ett mycket smidigare kolli. Den kan stå för sig själv ihopfälld, bara handtaget ställs i rätt läge först.

Vilka tillbehör finns?

De tillbehör som jag använt är en babyskyddsadapter och en liggdel. De övriga tillbehör som finns att köpa är regnskydd, solskydd och ett snack tray.

Babyskyddsadaptern, som passar många olika babyskydd, är en ram som monteras på adaptrar på chassit. Babyskyddet ställs sedan ner i ramen och spänns fast med en rem över babyskyddet. En helt okej lösning, om än inte lika smidig som en ”klick”-lösning.

Liggdelen har jag skrivit om ovan. Till den ingick ett myggnät.

Jag har använt ett regnskydd från Tullsa, för syskonvagn med en bakåtvänd liggdel och en framåtvänd sittdel. Det passade okej, med lite våld och en något bakfälld sufflett på sittdelen.

För- och nackdelarna

I mitt tycke är Thule Urban Glide 2:s främsta fördelar rullet, fjädringen, den smidiga ihopfällningen och en hög maxvikt. Och att den trots sin storlek är liksom generellt lätthanterlig.

Nackdelarna är storleken, att sätena känns lite grunda med fullt uppfällt ryggstöd, och att selen inte är lång nog för ett lite större barn med vinterkläder och vinteråkpåse. Det senare är dock troligen inget större problem förutom just när den körs med liggdel, och ett större barn som lutar sig utåt medför en läskig obalans. I andra fall brukar jag för det mesta ändå bara spänna fast 2,5-åringen över höfterna…

Vem passar vagnen för?

Den här vagnen gör sig bäst för utomhusbruk. Den är riktigt, riktigt stor, och passar inte för kollektivtrafik, kafébesök och shopping, även om den enligt namnet är ”urban”. Jag skulle nog kanske hellre benämna den för suburban, om en tänker sig villaförort med tillgång till gång- och cykelstråk och motionsspår…

Vi bor i villaområde i småstad, och för motion, förskolehämtningar och enstaka besök på stormarknaden fungerade den ypperligt. Men vi tog inte gärna med den ner ”på byn”.

Den gick precis in genom innerdörrarna hemma hos oss, som är moderna standarddörrar, och således borde vara ca 80 cm i dörröppningen. Men äldre byggnader har ofta smalare dörrar, och sedan måste det ju finnas ytor att manövrera på inomhus också, så tänk utomhus när det gäller denna vagn!

Eftersom det är en joggingvagn är den såklart tänkt för den aktiva familjen. MEN, eftersom den nästan rullar av sig själv är den ju riktigt bra för latmaskar också, som bara vill ha en transportvagn att frakta barn från A till B, utan att behöva lägga ner så mycket möda på att knuffa vagnen. Själv är jag mer det senare för tillfället, men tänker bli mer av det förra. Snart…

Som säkert framgått ovan så tror jag att den passar bäst för två sittande barn, från ca 1,5 år och uppåt. Om en är bekväm med framåtvänt tidigare så fungerar den bra från ca 6 månader också. Liggläget är bra, så den är bra för tupplurar.

Den fungerar ju från nyfödd med liggdelen. Men det är inte den användningen jag skulle rekommendera den för, även till någon som till skillnad från mig har en bebis som gillar liggdel. Viktfördelningen känns ”off” och jag skulle inte våga lita på att den inte välter om storasyskonet inte kan spännas fast över axlarna, även om det aldrig hände för mig. Liggdelen i sig är jättebra förutom den korta suffletten.

Min tanke var från början att ha den som primär syskonvagn. (Med det i åtanke att vi bor i småstad med gångavstånd överallt, och i princip aldrig åker kollektivt.) Glappet mellan liggdel och sittdel tänkte jag kunde lösas med babyskyddsadapter, som ju skapar en bakåtvänd ”sittdel light”. Men det var en nödlösning, och när jag fick förstahandsvalet Bugaboo Donkey i julklapp så föredrog jag den som syskonvagn i vardagen.

Generellt har jag lärt mig att i största möjliga mån använda varje barnvagn till det den är tänkt för från början, både avseende användningsområde och ålder på barnen. Köp inte en vagn som ska göra allt och hålla hela vagnstiden. Köp en som fungerar för åldern på barnen just nu, och för den användning du behöver just nu. Byt, eller komplettera :-), sedan vid behov. Du får aldrig en optimal vagn för alla behov och alla åldrar; det blir alltid kompromisser.

Thule Urban Urban Glide 2 rekommenderas således varmt för utomhusaktiviteter med två sittande barn. Till detta är den riktigt, riktigt bra.

Med liggdel eller babyskyddsadapter? Tja, det funkar. Men det märks att det är lite av en nödlösning för att möta efterfrågan på vagnar som fungerar från födseln och framåt, inte något som vagnen egentligen är till för.

Hur den är att faktiskt springa med överlåter jag till andra att bedöma, för dithän kom jag aldrig med min Thule Urban Glide 2. Men vi kanske ses igen…?

Phil & Ted’s Vibe 3.0 – Första intrycket!

Phil & Ted’s Vibe 3.0 – Första intrycket!

Nu har jag rullat min nya P&T Vibe ett några vändor, och har hunnit få en uppfattning om den. Så jag ger mig på en liten recension, med det jag hunnit uppleva så här långt, och lite basfakta, så får jag fylla på med ytterligare inlägg eftersom.

Jag köpte min Vibe till ett helt otroligt rea-pris på Babyland.se – bara 2 599 kronor för vagnen i koboltblått utförande. Det är långt mindre än halva priset, och verkar bero på att Vibe slutat tillverkas (eller att en ny modell är på gång), eftersom både vagnen och tillbehör till den bara finns kvar på ett fåtal ställen, och t.ex. Phil & Ted’s webbsida inte ”skyltar” med den under ”strollers”, även om de fortfarande säljer den om en söker på ”Vibe”. Direkt från Phil & Ted’s kostar den 6 499 kr. Eftersom Vibe var en av ”finalisterna” när jag funderade på syskonvagnar, kunde jag såklart inte låta bli att beställa en när priset nu var så lågt. (Till min stora glädje hade Babyland, som alltid har fri frakt, nu även gratis hemkörning samma kväll/kvällen efter om en bor i Stockholmsområdet.)

Syskonsitsen fanns inte att köpa på Babyland, och inte i rätt färg på någon annan svensk internetbutik heller, så jag beställde den direkt från Phil & Ted’s  för 1 499 kr, plus 200 kr frakt. Jag passade även på att beställa bilstolsadaptrar, från Köpbarnvagn, för 449 kr, plus 49 kr frakt.

Vibe har marknadsförts med devisen ”23 riding options”, men det är en sanning med modifikation, eftersom detta skulle kräva inköp av syskonsitsen, en separat liggdel, två uppsättningar bilstolsadaptrar, minst ett babyskydd (eftersom babyskydd nertill endast fungerar med deras egna babyskydd och adapter till det), samt en ståbräda. Så riktigt så mångsidig är den inte med en ”normal” uppsättning tillbehör. Vissa ”riding options” skiljer sig dessutom bara åt genom en något ändrad lutning av ett ryggstöd.

MEN, den är väldigt mångsidig ändå. Med den uppsättning tillbehör jag har kan jag köra den som syskonvagn på tre sätt:

1. Med bebis i mjuklift placerad i huvudsätet nedfällt i plant liggläge, och storbarnet i syskonsitsen placerad ovanpå. (Mjukliften är egentligen inte nödvändig, tror jag, men det blir trevligare och med ombonat med den.)

2. Med ett barn sittande i huvudsitsen, och ett i syskonsitsen placerad nertill. Tanken är att det mindre barnet ska sitta längst ner, men det går ju att göra som en vill med det…

3. Med bebis i babyskydd placerad ovanför huvudsitsen, och storbarnet i syskonsitsen placerad nertill. I detta läge tas huvudsitsen bort helt.

Så länge L är liten nog för liggvagnsläget föredrar jag nog det, av två anledningar: dels för att hon hamnar nära mig, och med bra möjligheter till ögonkontakt (om än upp-och-ner), och dels för att detta alternativ lämnar den rymliga varukorgen fri. Nackdelen är att H inte har så stort utrymme i syskonsitsen, som inte heller går att luta i den övre positionen. Han själv verkar dock trivas, och han är inte för stor för sitsen ens med overall på; ryggstödet når upp till i vart fall halva huvudet så att han kan luta sig, och fötterna hamnar ovanför huvudsätets fotstöd (lite varning för smuts längst ner på textilierna.) Selen har räckt till med råge när han har haft overall på sig.

L verkar tycka att det är ganska bra i liggläget: hon har somnat fort på alla tre turer vi gjort. Eftersom huvudsitsens ryggstöd nedfällt i plant läge hänger i sidotyget, så blir det lite som en vagga att ställa mjukliften i. Hon föredrar helt klar öppnare liggdelar, och har sällan protesterat i vare sig Babyzen Yoyo+ 0+ eller i denna, medan hon inte alls trivs i de mer stängda och ombonade liggdelarna till Thule Urban Glide 2 eller Bugaboo Donkey, om en inte viker undan skärmarna på liggdelslocken ordentligt, och hänger något kul för henne att titta på i suffletten. Den här lilla damen vill ha ögonkontakt och stimulans! Jag använder en Phil & Ted’s Cocoon XL, som jag köpte som ”extrasäng” när H var bebis, och den passar perfekt i Vibe.

Sedan kan det nog komma en period då babyskyddskombinationen känns bra. L hamnar ju då bakåtvänt, och kan lätt klickas ur i babyskyddet t.ex. vid buss- och tågresor. Framför allt vid tågresor tycker jag att det är skönt med babyskydd till små barn, som kan ställas på sätet bredvid. På bussar går det även att bälta fast babyskyddet, vilket ju är ett stort plus säkerhetsmässigt. Nackdelen med konfigurationen är att jag går miste om varukorgen på vagnen, och att H måste sitta i den mindre syskonsitsen.

Sedan kvarstår läget med ett barn i vardera sätet. Detta kommer att bli kombinationen som används mest över vagnens användningstid. Huvudsitsen är VÄLDIGT rymlig, med superhögt ryggstöd, och har en maxvikt om 20 kg. Så denna vagn kommer jag att kunna rulla minst till när L är i H:s ålder, och H således är i femårsåldern. Maxvikten i syskonsitsen monterad i bak är 15 kg, vilket H väger precis nu (men han är en ganska stor 2,5-åring), och monterad i fram tar den 20 kg.

Jag tycker att skillnaden i vikt för syskonsitsen är lite märklig, för det känns ju som att bak nere vid hjulbasen borde vara den stadigaste delen av vagnen, och inte långt upp och fram emot spetsen på triangeln. Men jag är ju inte ingenjör, så vad vet jag?

Nu vet jag inte ännu vad något av barnen kommer att tycka om att sitta nederst och längst bak, och det kan ju vara en nackdel om ”baksätet” inte uppskattas, vilket blir ett problem i alla konfigurationer utom den med mjuklift. Detta vet jag inget om ännu, och var anledningen till att jag valde bort inlinevagnar totalt när jag valde syskonvagn från början.

Jag har tagit tre lite längre turer med Vibe, en förskolehämtning med efterföljande tur till stormarknaden för pakethämtning, en förskolehämtning med tur till DHL-ombudet för pakethämtning, och en vända stormarknaden tur och retur för matinköp.

Varukorgen (utan syskonsits) är väldigt rymlig och lätt att packa i. I framkanten har den en sluten front upp mot framhjulet, och på sidorna höga, men nedvikbara, meshkanter. Öppningen i bakkant är stor. Det gick utan problem ner två matkassar ena gången, och en liten skötväska, ett gäng barnkläder inkl. täck- och fleecejacka, ett mjukt stort postpaket och en apotekspåse andra gången. Idag fick jag in både den stora skötväskan (Skip Hop Duo Double Signature) och en lika stor postorderpåse.

Vagnen är lättmanövrerad, men tyngre än väntat att rulla med hänsyn till att den är trehjulig och har stora, luftfyllda däck på 12 tum. Den rullar bra, men har inte alls  den där känslan av att den rullar nästan av sig själv som jag upplevt hos Thule Urban Glide 2 (som förvisso har 16″ hjul) eller Bugaboo Donkey med lika stora luftfyllda bakhjul (men två mindre framhjul om 10″).

Jag kan ta ut stegen helt fullt utan att någonsin ha varit ens i närheten av att vare sig nudda bakramen eller lillasysters liggdel, och det går lätt att styra vagnen med bara en hand.

Den känns smal och ganska nätt att rulla. Bredden är 65 cm; som jämförelse är Bugaboo Donkey 74 cm i duoläge, och i monoläge 60 cm (vilket även är bredden på Bugaboo Buffalo). Den känns dock smalare, vilket nog beror på att själva chassit och handtaget är mycket smalare än 65 cm, eftersom bakhjulen är placerade helt utanför ramen. Sedan smalnar den såklart av, eftersom den bara har ett framhjul. Den är ganska lång, men det är inget jag ”märkt av” ännu.

Trottoarkanter och andra nivåskillnader känns knappt av när en kör, men det kan bli lite skumpigt för bebisen i ligglägget. Någon terräng att tala om har jag inte hunnit utsätta den för ännu.

Vad mer? Jo, den har en fantastisk broms, som aktiveras med ett tryck på en knapp på handtaget. Det gör inget att knappen är mitt på handtaget, det går bra att köra med en hand ändå utan att vagnen drar åt något håll.

Ihopfällningen är superlätt, det är bara att lossa en spärr på vardera sidan av chassit och vika vagnen dubbel tills en automatisk spärr slår till. Den står själv ihopfälld bara en ställt handtaget i en bra position. Det går att fälla den med syskonsätet på, och den blir ganska platt.

Den är ganska tung att flytta ihopfälld, med det fungerar så klart korta sträckor. Vikten är 16,8 kg med syskonsätet på (14,2 + 2,6), att jämföra med t.ex. Bugaboo Donkey som väger ca 15 kg med två sittdelar, och – läste jag någonstans —ca 18 kg med en sitt-och en liggdel. (Den sista uppgiften är osäker, för jag har inte hittat den från någon officiell sida, men visst känns liggdelen mycket tyngre än sittdelen)

För ett barn kan den köras bara som den är, med ett barn i huvudsätet, eller en bebis i mjuklift i huvudsätet. Det går också att använda den med bara ett babyskydd (eller köpa till en liggdel) eller att använda syskonsätet monterat bakåtvänt i huvudsätet.

Det ingår sittdyna och bakre litet regnsskydd till vagnen, och sittdyna och meshnät till syskonsitsen.

Vem passar vagnen för? Den går såklart att använda som singelvagn, och då tror jag att dess styrka är till ett större, framåtvänt barn, med hänsyn till rymligheten och den höga maxvikten. Det bakåtvända sittläget kräver ju en syskonsits, och känns lite som en desperat åtgärd för att inte tappa de kunder som absolut vill kunna ha lite yngre barn bakåtvända. Men det gör såklart ändå vagnen till ett alternativ som fungerar från nyfödd och upp till femårsåldern.

Den riktiga fördelen med vagnen är dock syskonmöjligheten – att kunna få in två barn i en smal och lätt ihopfällbar vagn. Optimalt tror jag att det är för två barn med lite mindre åldersskillnad än mina, för H är något för stor för att sitta 100 % bra i syskonsitsen när vagnen används med bebis i mjuklift. Han har aldrig klagat, men heller aldrig somnat, om en säger så… Bara lillasyster trivs i baksätet sedan så blir det dock bekvämt för båda. Men jag förlorar tyvärr det mesta av lastutrymmet, så den är då inte längre en idealisk shoppingvagn.

Jag skulle inte kunna ha denna som enda syskonvagn, eftersom jag vill ha en vagn med lika stora säten och lika stor komfort för båda barnen för långpromenader, längre resor m.m. Men som ett komplement för kortare resor, förskolehämtningar, turer på stan om en vill ha en smalare syskonvagn m.m. är den ett fantastiskt tillskott till vår barnvagnspark.

Jag köpte den främst för att ha ett smalare alternativ att ta med på tågresorna till mormor i Örebro. En vagn som jag lätt kan fälla ihop på tåget om det behövs, blir kompakt ihopfälld, och som ger tillräcklig komfort för båda barnen under promenader ner till centrum (3 km enkel väg).

 

Sov, människa, sov! #2

Sov, människa, sov! #2

Nämen vad nu? Här sitter jag i soffan klockan tre på natten!

Det är tyst i huset, så jag antar att man och storbarn sover där nere. Lillan ligger och sover mot min mage, stödd av amningskudden. Det var där hon var när jag vaknade för snart tre timmar sedan också. Jag måste visst ha somnat framför teven vid 22-tiden, och B låtit oss ligga/sitta här.

Katterna gör inte heller något väsen av sig. Doris ser jag i fåtöljen tvärs över rummet, övriga två har väl hittat natthärbärge någon annanstans.

Jag har en knappt fungerande hjärna, och minns inte ens om och vad jag skrivit om de senaste dagarna. Sammanfattningsvis har H varit febrig och trotsig, L har vrålat och ammat, jag har försökt överleva, och däremellan lekt med min inlånade mammaleksak, Babyzen Yoyo+ 0+. Det kommer såklart en recension framöver!

Veckan hittills i bilder:

Måndag: Vegeterar i soffan med utsikt över barnen, L börjar bli ljushårig under det mörka (hon är alltså inte fläckvis flintskallig).

Tisdag: Får ett avbrott i sjukstugan när vi träffar farmor på lunch. Hunden Mimmi är med, och lillasyster rullar mellan bil och restaurang.

Onsdag: Den soliga vårvinterpromenaden blir äntligen av! Vår Thule Urban Glide 2 har försetts med babyskyddsadapter, och chassit till Babyzen Yoyo+ ligger i varukorgen. H somnar snabbt, men L ligger och plirar, sedermera vrålar, tills…

… vi träffar pappan på lunch, och storvagnen lämnas i foajén medan L rullar in på restaurangen i yoyon. Hon får en tutte i munnen och sover…i 3,5 minuter. Sedan levererar hon veckans första bajslass, och får ny blöja. Skötväskan med skötdynan var tursamt nog med!

Vi tänker gå hem och ta bilen till matvaruaffären, men inser att nu när vi är två kan ju lillasyster åka i lillvagnen till affären, och storvagnen utgöra varutransport, så vi skippar bilen och handlar direkt.

H har fortfarande feber, så han lär väl bli hemma resten av veckan…

Thule Urban Glide 2: Första dagarna

Thule Urban Glide 2: Första dagarna

Nu har jag till slut blivit tvåbarnsmamma, och fått chansen att premiärrulla vår syskonvagn – Thule Urban Glide 2.

En fullständig recension kommer såklart att kräva mycket mer användning än de två förskolehämtningar jag hunnit med än så länge, men några första intryck kan jag ju dela med mig av.

Tyvärr har de negativa sidorna hittills varit dominerande. Det sämsta är att vagnen inte känns säker. Storebror på 2 år och 4 månader sitter, i vart fall nu under vinteranvändning med åkpåse och täckjacka, väldigt mycket liksom ovanpå sin sittdel, inte i den.

I torsdags eftermiddag ramlade han ur vagnen strax efter att jag satt ner honom i den, och han rasade ner i backen med ansiktet före, och fick ett blåmärke över kindbenet. Då hade jag alltså inte hunnit spänna fast honom ännu, men det räckte att han lutade sig lite ut åt sidan för att han skulle ramla ur.

Vad som är ännu värre är att selen, som har hela axelband och inte separat höftbälte, vilket är bökigt i sig, inte räcker till för ett barn som inte ens är 2,5 år ännu. Jag har samma problem med vår Bugaboo Buffalo (med gamla selen), och brukar lösa det med att spänna hela selen inklusive axelbandet bara över höften. Inga problem med Buffalon, men Thulen får en betänklig slagsida när H då kan luta sig åt sidan ur vagnen. Det är ganska tungt att parera, och jag kan inte släppa vagnen med barnen i, för jag ser det inte som omöjligt alls att den skulle kunna välta, med kanske inte ”bara” ett blåmärke i ansiktet som följd när det ligger en nyfödd i liggdelen.

Att liggdelen sedan tar en inte helt obetydlig del av syskonets sits i anspråk på sitt bredaste ställe gör ju också att det äldre barnet per automatik måste luta sig lite utåt.

Det går inte heller att utelämna storleken som en negativ faktor, det är en helt enorm vagn! Jag skulle enbart ta med den till riktigt stora matvarubutiker med superbreda gångar, aldrig i kollektivtrafik, eller ner ”på stan” till mindre butiker eller kaféer, om jag inte räknar med att kunna ta av liggdel/babyskydd och ta med mig in, så att vagnen kan stå utanför. Men detta är – för att vara rättvis – inte heller det vagnen är tänkt till, det är en promenad- och joggingvagn. Vi har den som enda syskonvagn, men mest tänkt för just hämtningar och lämningar på förskolan, och långpromenader.

Babyskyddsadaptern har jag inte testat ännu. Liggdelen är rymlig, och känns mjuk och ombonad. Den är inte jättetung, och smidig att bära med handtaget inbyggt i suffletten. Efter lite pill med att sätta adaptrarna på chassit är liggdelen lätt att sätta på och ta av. Locket är lätt att sätta på plats med kardborrefästen, men om en vill fälla upp ”visiret” så är det rätt pilligt med långa knappar och hyskor.

Vagnen rullar jättefint, är skön att köra (jag gillar handtagets utformning) och fjädrar bra. Varukorgen är rymlig.

Vi får se hur detta utvecklar sig, men just nu är jag inte supernöjd, så klart.

HABEGÄRET

HABEGÄRET

Vet att jag skrivit och ältat om det här med syskonvagnar en del tidigare. Att jag egentligen så gärna vill ha en Bugaboo Donkey, men inte kan eller vill lägga så mycket pengar på en till barnvagn efter att ha köpt en Bugaboo Buffalo rätt dyrt inför H:s ankomst, och hamstrat tillbehör för alldeles för många tusenlappar under de två år som gått sedan han föddes.

Att jag redan köpt Thule Urban Glide 2 för att ha någon form av syskonvagn för långpromenader, och att jag i övrigt ska försöka klara mig med ståbräda till Buffalon/Bee3, och två vagnar om det behövs när vi är två föräldrar.

Men. Ändå. HABEGÄRET PÅ DENNA!!!skarmdump-bontiskarmdump-bonti

skarmdump-bonti
Skärmdump från Bonti.se

Den är ju så snygg så jag nästan dör. Sedan skulle jag nog i och för sig inte använda den (förvisso snygga) tillhörande väskan som sidokorg, utan köpa till en vanlig sidokorg för den dagliga användningen.

Men jag älskar de cognacsfärgade detaljerna och den blåmelerade färgen. Sitter och dreglar. Känner mig som när jag var liten och satt och bläddrade i leksakskatalogerna inför julen och såg den där Barbiedockan jag bara var tvungen att ha. Hur larvigt som helst, men jag kan inte låta bli att titta en gång till. Och en gång till.

Nå ja. Vad är väl en bal på slottet…?