Skidresa #2 med bebis

Skidresa #2 med bebis

För ett par veckor sedan var vi iväg på den första längre skidresan sedan H kom. Ja, för min del var det den andra längre skidresan totalt sett, eftersom jag aldrig varit förtjust i vinter, utan hellre rest till solen. Förra vintern gjorde jag dock min nedförsdebut på skidor i Bad Gastein; gravid i tolfte-trettonde veckan kämpade jag på i skidskola en hel vecka och lyckades i vart fall bemästra snöplogen någorlunda.

Första vintern som familj blev det också en resa till de österrikiska alperna, denna gång med bil. Och en liten kille på sju månader! Vårt resmål var orten med det fantastiska namnet Obergurgl, och Hotel Gurglhof. Precis som till Trysil var vi ett sällskap om sex vuxna och två barn; Jag, B och H, ytterligare ett föräldrapar med en tvååring samt två ungkarlar.

Vi åkte från Stockholm en fredag vid lunchtid, för att anlända i Malmö på kvällen. Bilresan gick bra, med bara ett par pauser för att äta, mata H och byta blöja. H sov i princip hela bilresan. Vid 22 gick färjan mot Tyskland, och vi åt slabbig buffémiddag ombord, som ändå är lite mysig i och med att det är första etappen mot kontinenten.

Det är dock märkligt hur mycket otroligt skumma människor som åker med denna båt. Stämningen är lite otrygg, minst sagt, så efter middagen känns det som att man gör bäst i att uppsöka hytten. Östeuropeiska långtradar-chaufförer som sitter i grupp och stirrar på en lite som man tänker sig att man skulle bli utstirrad om man dök upp i en liten håla i träskmarken där folk spelar banjo och har ett extra finger på varje hand. Och medlemmar i MC-gäng som sitter och ser farliga ut i var och varannat hörn.

Vi delade hytt med en av ungkarlarna, och H fick sova i sin mjuklift (Phil & Ted’s Cocoon XL), för det var väldigt trångt att ha honom med mig i min slaf.

IMG_2543
H sover i hytten, på väg mot Tyskland

På morgonen vaknade vi upp på väg in i hamn i Tyskland, och rullade av färjan redan vid åttasnåret. Sedan körde vi hundra mil på ett bräde, med några avbrott för mat och blöjbyte, för att komma fram till orten på kvällen, vid halvåttatiden. H sov återigen nästan hela resan.

Det finns riktigt bra rastplatser längs med Autobahn, där man kan få ätbar, om än inte särskilt spännande, mat. Toaletterna och skötrummen är kanonfräscha. Det kostar 70 cent, men är så värt det. På många ställen ligger skötrummet (”Wickelraum”) till och med utanför toalettentrén, så det kostar ingenting. De gånger de ligger innanför betalzonen kan man dock räkna med att de ligger i anslutning till damtoaletten. Efter att ha betalat sina 70 cent får man dessutom kuponger om 50 cent som man kan använda till fika eller mat på alla rastplatserna.

Vädret var enormt grått och trist hela vägen, och när vi nådde fram till alperna och serpentinvägarna den sista biten var det mörkt och regnigt med nästan ingen sikt och vägblänk som gjorde bilfärden riktigt läskig. Det gick ändå bra, och väl på plats kunde vi konstatera att hotellet var fräscht och riktigt snyggt för att vara tyrolskt.

IMG_2562
Äntligen framme på Hotel Gurglhof

Vi bodde med halvpension, där frukost och femrättersmiddag ingick alla dagar. Maten var väldigt bra, men tyvärr drog serveringspersonalen ner hela upplevelsen genom att stressa igenom hela måltiderna och inte vara direkt angelägna att man skulle få mer än bara utfodring. De slutade uppenbart efter att alla ätit, så de skyndade på måltiden så mycket de kunde, vilket kändes sådär när man är på semester och vill umgås med ressällskapet. Nu hade vi förstås ett stycke tvååring och ett stycke sjumånadersbebis med oss som gjorde sitt bästa för att sabotera alla former av trivsel vid middagarna. H ville/kunde inte sova i restaurangen utan var vaken hela middagarna igenom och skulle smaka mat/underhållas och satt och flörtade med alla. Mest kär var han i vår unga servitris, han högg tag i hennes kjol varje gång hon kom i närheten och följde henne med blicken hela tiden.

Det var också väldigt krångligt att göra H:s frukostgröt, eftersom det inte fanns någon micro man kunde använda själv på hotellet, utan fick be restaurangpersonalen. Vilket resulterade i under- eller överkokt gröt. Och personalen verkade inte superglada över besväret, direkt. Matburkarna kunde vi tack och lov värma på rummet, eftersom vi hade med oss babykostvärmaren.

Hotellet hade en gratis eftermiddagsbuffé också, med bröd, lite chark, en varmrätt typ soppa/korv och lite bakverk. Annars fanns det inte så mycket på hotellet utöver en bastuavdelning och ett lekrum (för större barn).

Byn Obergurgl var liten, och bestod i princip av en gata med en mataffär, några skid-/skidklädesaffärer, ett Bäckerei, några restauranger, en polisstation, en kyrka och en läkarmottagning. Och en massa skidhotell så klart. Det fanns inget att göra om man inte åkte skidor, utöver att gå gatan fram och tillbaka och kanske ta en fika på konditoriet.

IMG_2599
En studie i orange. H i Yoyon och jag med orange mössa och jacka.

Jag vet inte om det var för att det var sent på säsongen och alla var trötta på skidturisterna, eller om det var så det var i byn, men det var rätt trist attityd hos de flesta som jobbade på restauranger, barer och affärer. T.ex. fick den andra mamman i sällskapet veta på en servering att det inte gick att beställa en portion pannkakor med lite glass, det fanns bara antingen med socker eller med mycket glass. Jaha…

Veckan förlöpte ganska händelselöst, jag och H hängde på hotellet och han hade krypträning på heltäckningsmattan. Jag kollade på femhundraelva avsnitt av olika engelska leta-hus/lägenhet-på-landet/utomlands-program.

IMG_2564
H kryptränar på hotellrummet.

Vi gick ut på byn med Babyzen Yoyo eller Ergobaby Stowaway, tog en fika och gick tillbaka.

IMG_2601
Team orange på väg in på hotellet

Mot slutet av veckan kom vi på att det faktiskt gick en bilväg till den närmsta hyttan, och kämpade oss upp på berget med Yoyon, vilket gick nästan helt smärtfritt. Yoyon gick bra även på ojämnt underlag. Det enda den inte klarade av var mjuksnö, då körde den fast direkt.

IMG_2596 IMG_2581IMG_2600 IMG_2577

På kvällarna åt vi alla middag gemensamt i restaurangen, och H ville inte sova. Vi försökte söva honom på rummet innan och sedan ta honom i Yoyon med vår Outlook Sleep Pod sovkokong, men han vaknade ändå direkt när vi klev in i restaurangen. Det hela försvårades en del av att det var enormt varmt i restaurangen, och att Yoyons liggläge inte är särskilt plant.

Jag hann använda både Yoyon och Ergobaby Stowaway en del, och det var kul att se att min kombination med dessa två och Ergobaby Organic Travel Pouch fungerade precis så bra som jag tänkt. Nu behövde jag ju inte direkt växla mellan sele och vagn, men ändå… Jag promenerade ut med H både i sele och vagn, och hade med honom till frukosten i både sele och vagn också, och jag är väldigt nöjd med båda. H somnade faktiskt nästan genast i selen under första promenaden på orten.  Jag hade dock önskat att Yoyon hade ett bättre liggläge, och det känns inte heller helt bekvämt att ha en sjumånaders i framåtvänd vagn. Men man får ju såklart ge avkall på en del saker för att en vagn ska bli så liten som Yoyon.

Efter en vecka var det dags att rulla hemåt på lördagen. Vi åkte direkt efter frukost, och H somnade nästan genast. Vi fastnade i inte en, eller två, utan TRE bilköer på vägen, och hann nätt och jämt till färjan i tid. Först var det någon tunnel i ett pass på väg ner från alperna som var avstängd, sen var det en bil som brann vid vägkanten, och sist var det en omledning av trafiken precis innan Travemünde som gjorde att alla lastbilar på väg till färjan leddes in i ett trångt köpcentrumområde som inte var skapt för denna typ av trafik. Men vi hann i alla fall, och H sov nästan hela tiden utom för två mat- och blöjbytespauser på vägen.

På färjan tillbaka hade jag och B egen hytt, och vi fick även in en barnsäng till H. Som han somnade i helt själv! Väl i Sverige söndag morgon rullade vi av, H somnade och sov tills vi kom hem med undantag för två mat- och blöjbytespauser.

Erfarenheten av skidresa nummer två har lärt mig att det är mycket bättre med självhushållning när det är småbarn med på resan. Då kan man vara flexibel med mattiderna och passa in dem när barnen sover, och kan ha barnen sovande i ett rum bredvid medan man äter, och även laga mat till barnen själv närhelst man vill. Resan till Trysil kändes mycket mindre frustrerande. Däremot är det skönt att ha frukost på hotellet. Det hade vi inte i Trysil, även om möjligheten fanns.

 

Obergurgl, dag 5

Obergurgl, dag 5

Ytterligare en ganska händelselös dag i alperna, med undantag för att jag besteg ett berg med Babyzen Yoyo. Sort of.

Efter att H sovit middag och ätit lunch tog vi oss iväg mot en hütte för att äta lunch med skidåkarna. Det gick en bilväg dit, som dock var brant, hålig, och delvis grusbelagd, Yoyon klarade det alldeles galant, medan mamman var helt slutkörd vid framkomst.

IMG_2581

H sov dåligt inatt, och efter en dag utan längre sammanhängande middagssömn var han gnällig på kvällen, men vägrade såklart att sova i vagnen. Efter huvudrätten passade jag på att ta med honom upp till rummet, för jag sov också dåligt natten innan.

Så nu ska jag soova.

Skiftat åkpåse inför våren

Skiftat åkpåse inför våren

Nu är det mars månad, och våren är här! Jag tänkte fira detta med att vika undan B212 Evolution-åkpåsen från 7 A.M. Enfant, och ersätta den med vår Bugaboo standardåkpåse.

Den köptes redan när H var bara ett litet knytte i magen, samtidigt som vagnen, men har blivit liggande. Främst för att den inte gick att använda i liggdelen, och för att 7 A.M. Enfant-påsen kändes varmare och fungerade i både liggdel och babyskydd.

Men nu var det äntligen dags.

IMG_0280 IMG_2430

Bugaboos åkpåse är i mångt och mycket identisk med Babyzens åkpåse, som jag testade i Yoyon igår. Den har samma fördelar: lätt att vika över ryggstödet i toppen, öppnas från sidan, och har knappar som gör att överdelen kan vikas ner och hållas nere, och hela locket går att ta av så att det bara blir en fleecedyna kvar.

Det som skiljer är att Bugaboos åkpåse har två separata dragkedjor, en på vardera sidan, som kan öppnas åt båda hållen. Påsen kan alltså öppnas både uppifrån och nedifrån.

Nackdelen med både Bugaboos och Babyzens åkpåse är att de knappt har något skydd alls runt huvudet, vilket i och för sig inte behövs med hänsyn till att ingen av dem känns gjord för riktigt vinterväder, och nu på våren känns det viktigare att de går att vika bak runt ryggstödet.

H verkade nöjd, och fick även prova det upprätta sittläget en liten stund.

Jag har också testat att använda Ergobabys höftväska på Bugaboo Buffalo, fäst med de separata krokarna som hör till Bugaboos organizer. Den sitter kanonbra där.

 

Klart för avfärd med Babyzen Yoyo

Klart för avfärd med Babyzen Yoyo

Idag kom det sista resetillbehöret till vår Babyzen Yoyo – en sovkokong/solskydd från Outlook. Sedan tidigare har jag (förutom regnskyddet och förvaringspåsen som ingår) en tillhörande åkpåse, och min Ergobaby Stowaway med den tillhörande höftväskan är också tänkt som en följeslagare till Yoyon.

Nu har jag skydd mot regn och kyla, skydd från sol, avskärmning för sömn, skötväska, någonstans att göra av barnet och skötväskan när vagnen behöver fällas ihop. I påsen till vagnen ryms både åkpåse, regnskydd och sovkokong.

Babyzen Yoyo + Ergobaby Stowaway + Ergobaby höftväska
Barnvagn, åkpåse, regnskydd, solskydd/sovkokong, bärsele och skötväska med plats även för mammas saker. Allt i tre små paket.

Sedan lånade jag de extra krokarna som hörde till min Bugaboo organizer för att fästa höftväskan på vagnens handtag. Jag antar att vanliga universalbarnvagnskrokar skulle fungera lika bra, men de här låg ju redan och skräpade hemma.

Babyzen Yoyo + Ergobaby höftväska
Ergobaby höftväska på Babyzen Yoyo

 

I väskan ligger två blöjor, en skötfilt, ett etui med våtservetter, ett paket pappersnäsdukar, en haklapp, en sked, en mellanmålspåse och en mobiltelefon. Det finns gott om plats kvar för ett litet klädombyte, nycklar och blöjpåsar, som är det jag vill lägga till i packningen.

Outlooks ”Sleep Pod” har den dubbla funktionen att skydda från solen samt skapa en mörk och ombonad plats för barnet att sova på. Det är en universalmodell som ska passa på alla vagnar. Så här sitter den på Babyzen Yoyo.

IMG_0258
Outlook sovkokong, öppet läge
Outlook Sleep Pod + Babyzen Yoyo
Outlook sovkokong, solskydd stängt
IMG_0261
Outlook sovkokong, helstängt läge
IMG_0262
Outlook sovkokong, yttre tyg halvöppet, solskydd stängt
IMG_0263
Outlook sovkokong, solskydd öppet, yttre tyg halvöppet

 

På bilderna ovan är sovkokongen inte helt nerdragen till fotstödet. Den sitter inte lika bra upptill då, och öppningen hamnar för långt ner för att barnet ska kunna se ut. I nuläget är det inget problem, för H är så liten att han inte kommer att nå ner till fotstödet på mycket länge. Så här sitter den om den ska ner över fotstödet:

IMG_0265
Outlook sovkokong nerdragen över fotstödet på Babyzen Yoyo 

Outlook sovkokong viks in i sin egen ficka, och blir då så här liten:

IMG_0269
Outlook sovkokong, ihopvikt

 

Ergobaby Stowaway och Outlook Sleep Pod i varukorgen på Babyzen Yoyo, tillsammans med förvaringspåsen och regnskyddet som hör till vagnen. Den främre halvan av varukorgen och den lilla meshfickan på ryggstödet är fortfarande lediga för annan packning.

IMG_0270
Ergobaby Stowaway och Outlook sovkokong i varukorgen på Babyzen Yoyo

Jag fick även tillfälle att testa Yoyons åkpåse, som legat och väntat i sin påse sedan jag köpte den. Första intrycket är bra. Den passar så klart helt perfekt till Yoyon och dess sele. Den har också tre egenskaper som jag verkligen älskar hos en åkpåse, och som jag saknar i 7 A.M. Enfant-påsen som vi använder i Buffalon: den öppnas på sidorna, har knappar så att toppen går att vika ner och fästa nervikt, och överdelen går lätt att vika ner över ryggstödet när man vill hålla den borta från barnets huvud. Det går också att ta av locket helt.

 

Babyzen åkpåse, helt stängd i Babyzen Yoyo i fullt sittläge
Babyzen åkpåse, helt stängd i Babyzen Yoyo i fullt sittläge

 

Babyzen åkpåse, lite nedvikt i Babyzen Yoyo i maximalt nedfällt läge
Babyzen åkpåse, lite nedvikt i Babyzen Yoyo i maximalt nedfällt läge

 

Babyzen åkpåse, med locket helt avtaget i Babyzen Yoyo
Babyzen åkpåse, med locket helt avtaget i Babyzen Yoyo

 

I min packning ovan har jag fällt ihop Yoyon med åkpåsen på. Det fungerade, men fotänden fick vikas undan för att vagnen skulle kunna stängas i det ihopfällda läget, och för att inte påsen skulle ligga mot hjulen. Den blev naturligtvis inte lika kompakt som utan åkpåsen, men den gick fortfarande in i förvaringspåsen, där även regnskydd och sovkokong fick plats. Jag har dock inte kontrollmätt om den fortfarande klarar måtten för handbagage. Vår första tur blir ju med bil.

Så detta har jag roat mig med under min fritid idag. H är fortsatt klängig, gnällig och har helt hoppat ur både sov- och matrutiner som jag trodde var etablerade nu. Skulle ha jobbat en stund på eftermiddagen medan B och H besökte farmor, men det blev visst så att jag sov istället. H har ju börjat vakna vid tre-tiden på nätterna för att sedan gnälla var tjugonde minut, så två timmars drömlös sömn (läs: koma) i vetskapen att barnet inte ens var hemma, var enormt välgörande för mammans välbefinnande.