Nämen om jag skulle ta och blogga lite, kanske…?

Nämen om jag skulle ta och blogga lite, kanske…?

Återigen har jag haft en period med mest instagramuppdateringar. Because of…livet, eller nåt?

Jag kan inte begripa hur andra flerbarnsföräldrar finner tid att blogga regelbundet. Jag hinner då rakt inte, även om viljan finns. Jag hinner inte ens läsa andra bloggar i den utsträckning jag skulle önska.

Varje dag är det kanske 3-5 saker jag känner att ”Åh, det här vill jag skriva om!”, men sen blir det inte av, och när tiden väl finns har jag glömt. Eller så känns det galet obsolet att blogga om vad som hände i förrgår. 

B lämnade familjehemmet före sju imorse, för att bila ner till någon sorts ljudnördsevent på västkusten. Tacknämligt vaknade L inte förrän halv åtta. Rätt omgående tog jag upp henne, så att H skulle få sova färdigt. Hann både dricka kaffe och administrera gröt (utan Morgonpasset i P3, för nu är det sommar och tramsiga vikarier :-(, och saknaden är stoor) innan H kom klättrandes uppför trappen strax före nio. 

Vid 11-tiden kom morfar med fru till undsättning och lånade med sig H över dagen. L sov middag en bra stund, men var sedan rätt gnällig och kinkig. Jag vet inte riktigt vad som felas henne. Kanske är det magen, för hon har blivit rejält hård i den sedan vi börjat med fast föda i större utsträckning. Inte förstoppad per se, för UT kommer det ju, synbarligen utan större umbäranden. Men det är små hårda bollar, uppemot tio gånger om dagen. 

Hon har börjat äta ganska bra – en stor skål hemgjord gröt på quinoa-, hirs-, och boveteflingor med malda pumpakärnor, en skvätt olja och mosad banan till frukost. Uppemot en halv barnmatsburk till lunch, och en stor fruktklämmis till mellis. Till middag kör vi fortfarande ersättning, och hon ammar lite som det faller sig. Mest på natten, men ett par gånger på dagen också. Barnmatsburkarna är på sin höjd halvintressanta, men hon gillar verkligen att smaka på vår mat – som små bitar mjukt bröd, ris och banan eller annan mjuk frukt. 

Jag har inte vågat ropa hej ännu, men hon har verkat klara mjölk (i min kost) bättre. När vi åkte på kryssningen hade farmor glömt att boka mjölkfri kost åt mig, och jag bestämde mig för att testa och se hur det gick. Det hade ändå gått några veckor sedan senaste ”försöket” att äta mjölk. Och det gick…bra? Inga synbara reaktioner alls under kryssningen, och inget därefter heller. Jag har ju inte typ druckit mjölk eller satt i mig hela tallrikar fil eller yoghurt, men ändå ätit lite mjölkprodukter nästan dagligen i ett par veckor nu. Hon har reagerat på tre sätt tidigare: skrikighet, gaser och ilsket röda utslag. Men de senaste två veckorna: ingenting. Hoppas det inte är så att hon börjat reagera på min kostomställning nu…?

Jag ska koka lite katrinplommonpuré imorgon och se om det hjälper. Det kan ju vara den snabba över

— — — — — 

…och där vaknade först ett, och sedan ännu ett, barn under min stund med min telefon och ett glas vin igår kväll.

Det var ju kul så länge det varade…

 Två timmars egentid med två sovande barn fick jag i alla fall. 21.30 till 23.30. Först lagade och åt jag middag, sedan blev det egen fritid på riktigt. I…trettiofem minuter, kanske? Och så undrar jag varför jag aldrig hinner blogga…

En somnade i alla fall vid kvällspromenaden kl. 21. Den andra krävde ett blöj- och vagnsbyte innan hon gav upp en halvtimme senare

Men vet ni, nu skickar jag bara upp detta, istället för att låta det bli ett av typ trettiosju inlägg som påbörjas, sparas som utkast och sedan raderas när det gått fyra dagar, och det känns överspelat.

Bredvid mig i sängen ligger en liten skrutta och övar på sin första konsonant. Igår kväll övergick det vanliga vokalstinna lådhållandet från vagnen plötsligt till ett ba-ba-ba-ba-ba-ba. Hon har väckt storebror också, så nu är det dags att gå upp och utfodra avkommorna.

God morgon!

Matvägran

Matvägran

Ett år klarade vi med en unge som åt allt och älskade allt. Eller, ja… ett halvår om man räknar bort det första halvåret när tuttmjölk, ersättning och D-droppar var det enda som serverades.

Nu vill H plötsligt inte alls äta sin burkmat. Han bara gråter och vänder bort huvudet. Han vill endast äta bröd/kex och frukt. Inte ens att få ”hjälpa till” med egen sked har varit lockande.

De senaste dagarna har det varit en kamp med burkmaten; den går bara i om han är så pass distraherad av annat att han gapar på ren reflex när skeden närmar sig munnen. Jo, det har hänt att mamman stått bredvid bordet och spexat, sjungit och dansat, medan pappan matat. Saker man inte trodde man skulle göra innan man plötsligt fann sig själv göra det…

Morgongröten går i vart fall bra. Men det är typiskt att det alltid är någonting som strular; när sömn och nattning för en gångs skull fungerar bra, då blir det matvägran istället…

IMG_3742IMG_3818IMG_3949

 

H:s åttonde månad

H:s åttonde månad

Nu är vi redan några dagar in på H:s nionde månad utanför magen. Hög tid för en sammanfattning av den åttonde månaden.

H vägde in på strax under nio kilo och var sjuttio centimeter lång på sexmånaderskontrollen en vecka innan han skulle fylla sju månader. Sedan dess har vi inte varit på BVC, så innan åttamånaderskontrollen imorgon vet vi inte hur hans längd- och viktutveckling var under den åttonde månaden. Jag tror att han väger 9,7 kilo och är 72 cm lång. B gissar på 9,94 kg och 72,5 cm. Imorgon vet vi.

Att H har växt är inget vi betvivlar; han känns stadigare för var dag som går, och växer ur kläder på löpande band. Nu är nästan alla 62:or undanplockade, utöver ett par bodys från P.o.P som är stora i storleken. Samma sak med storlek 68; bara ett fåtal plagg som fortfarande går på. Mest används storlek 74, men vissa plagg även i 74 börjar kännas små. Blöjstorleken är fortfarande 4, och vi har bara använt Liberos blöjor på sistone.

H inledde sin åttonde månad lite oroligt, med dålig sömn främst på dagarna, och oroliga nätter med många uppvak samt halvtaskig aptit. Vi var iväg på en veckas resa till alperna strax efter sjumånadersdagen, och H visade sig vara en riktig bilsovare som sov sig igenom hela dagars bilåkande. Under resans gång var det en del problem med att få honom att sova middag, och han vägrade sova igenom våra middagar hur vi än försökte.

Två små tänder gjorde entre i H:s underkäke under resan, och de kan eventuellt ha varit skyldiga till oroligheten. Vid månadens slut har de kommit upp rätt bra, och vi jobbar på att få in tandborstningsrutiner.

Håret blir allt tjockare och längre., Jag fick klippa av den långa luggen för första gången, så snart är allt det mörka ursprungshåret borta, till förmån för det nya blondguldiga.

Sedan mitten på månaden har H varit enormt problemfri på alla sätt, med undantag för några oroliga nätter; sover bra, äter bra, är glad och snäll nästan hela tiden. Vi har varit och brunchat inne i stan helt utan bekymmer, och haft folk över på middag helt utan bekymmer. Det har flutit på himla bra, helt enkelt.

IMG_2574
En glad liten skit.

 

H är fortsatt matglad, och hans normaldagsmeny under den åttonde månaden var följande:

  • Frukost, ca kl. 8-10: en portion gröt gjord på 1 msk vardera av hirsflingor, boveteflingor och mannagryn samt drygt 1,5 dl vatten. Blandas ut vid servering med ca 1 tsk mortlade pumpakärnor, nyponskal, gojipulver, en klick smör och 1/2 rivet päron eller en rejäl sked katrinplommon-/päronpuré.
  • Lunch ca 12-14: en burk Hipp barnmat från 8 månader, ev. 1/3-1/2 burk dessert.
  • Ev. mellanmål om lunchen är tidig och middagen sen: en klämmispåse med smoothie eller fruktris eller en burk fruktpuré.
  • Middag: en burk Hipp barnmat från 8 månader, ev. 1/3 – 1/2 burk dessert.

Utöver hans måltider så insisterar han på att få smaka på allt vi äter. Flaskmatningen är i princip helt utfasad, under den åttonde månaden har han fått flaska max ett par gånger i veckan, om B har varit själv och känt att det behövs något extra vid sövning. Mot slutet av månaden har det gått nästan ett par veckor sedan förra flaskan.

Ammat har han gjort vid sovdags på kvällen ca 19-20.30 samt under tidig morgon ca 4-6, samt om jag var hemma efter frukost för insomning, samt ev. någon gång under eftermiddagen om jag var hemma. Generellt så har amningen mer förvandlats till mys före sömnen samt ett litet mellanmål före frukost. Och det känns helt ok för både mig och honom. Vi får se hur länge han är intresserad av att fortsätta.

IMG_2592
Kanske snart slut med det här?

 

Även när han ska somna så slutar han ungefär hälften av gångerna amma innan han somnar, gnäller och blir nöjd med napp istället. Det är också viktigt att Apis och snuttefilten finns i närheten. När han ammas till sömns brukar jag se till att han har snuttefilten i handen, för då viftar han med den istället för att dra i mitt hår och klösa mig i ansiktet. Han bits i vart fall inte på tutten ännu.

Sover gör han från 19-20.30 fram till 7-8, med ett kort avbrott för amning kring 4-6. Sedan sover han middag från ca 10.30 och allt från en halvtimme till två timmar därefter. Ibland sover han middag en stund på eftermiddagen också, men tiden kan då variera mellan kl. 14 och kl. 17.

IMG_2538
Har vuxit ur sin minisäng, det är hög tid för spjälsäng nu!

 

Mot slutet av den åttonde månaden har han nästan helt slutat kräkas. Magen fungerar överlag bra, även om bajset är lite väl hårt ibland. Men ut kommer det i vart fall varje dag, oftast 2-3 gånger, och ibland ännu fler gånger.

Han är glad och pratsam, även om vokabulären fortfarande mest består av däh-däh-däh och pfft, samt några halvt viskande täh-täh-täh, kryddade av plötsliga aptjut. Han skrattar mycket, och gråter stort så fort något inte är riktigt som han vill ha det (t.ex. när mamman äter smörgås och inte delar med sig tillräckligt snabbt).

Fysiskt har han blivit mycket starkare, stabilare och rörligare. Han sitter obehindrat långa stunder, men kan inte sätta sig upp själv. Om man lägger honom på rygg vänder han sig över till mage inom loppet av ett par sekunder. Han tar sig runt lite i rummet genom att hasa sig baklänges samt genom att snurra och rulla.

IMG_2632
Hur hamnade han där egentligen?

 

 

Han tar en leksak i vardera handen och slår dem mot varandra, och bankar leksaker i bordet/golvet. Han försöker ofta stoppa nappen i våra munnar.

Flest leksaker vinner!
Flest leksaker vinner!

Kvällen innan åttamånadersdagen lärde han sig plötsligt också att ta sig framåt; kanske inte riktigt krypandes, men helt klart med inslag av krypande även om han delvis ålade/drog sig framåt också.

 

En harmonisk dag

En harmonisk dag

Imorse beslutade sig H för att somna om under vår mys- och busstund i sängen, som brukar sträcka sig från det att han vaknat vid halvsju-sju och fram emot åttasnåret. Han högg plötsligt tag i en tutte, snuttade en stund och somnade om. Och sov till tjugo i tio!

Klockan var efter elva när vi var färdiga med frukost och efterföljande blöjbyte. Solen sken, och jag krängde på mig Stokke MyCarrier-selen för en promenad till torget. Det var första gången H satt i den sedan han var pytteliten, och första gången någonsin vi promenerade utomhus med den. Det var jättespännande att åka i sele utomhus, tyckte H. Plötsligt såg han ju så mycket mer av omvärlden! Selen är skön att bära i, men snudd på omöjlig att få på, det är en karbinhake som är jättesvår att haka i. Och det är som en liten ”byxa” inuti som barnet ska sitta i som mest känns trång och onödig och gör det svårt att justera barnets position. Men H var hur nöjd som helst.

När vi kom hem fick H lunch, jag var lat och köpte med mig en burk bolognese från Hipp, som H åt med stor aptit. Sedan sov H middag en timme medan jag fixade lunch till mig själv och ugnsbakade butternutpumpa till H:s middag. När han vaknade lekte vi en stund, sedan fick H pumpa- och laxmos med rapsolja och dill. Allt ekologiskt. Han älskade det, och jag satt och myste över att han tyckte om maten jag lagat åt honom.

Sedan tog jag på selen igen och hastade ner till torget för att posta breven jag glömt ta med mig första gången. H blev förväntansfull redan när jag tog på selen, och tittade stort på allt spännande vi gick förbi och kommenterade: ”deh! deh! e-deh!”. När vi kom hem lekte vi på mattan en stund till, och sedan gick jag upp och nattade honom i vår säng. Han somnade snällt, och sover än, medan jag och B fått äta middag, dricka kaffe och läsa tidningar i fred.

En rakt igenom harmonisk dag.

H:s sjunde månad

H:s sjunde månad

H blir sju månader om några dagar, och utvecklas i rasande fart just nu. Utöver att han lägger på sig två hekto och en halv centimeter i veckan lär han sig också nya saker varje dag.

Den senaste veckan har han lärt sig att slå med båda handflatorna mot bords- eller vattenytan, alltså att trumma och plaska. Han vänder sig allt oftare och lättare från rygg till mage, och snurrar runt som en klockvisare på babygymmet.

Han kommunicerar allt mer med skratt och gråt, visar genast när mamma gjorde en rolig min eller när han tycker att pappa ska dela med sig av sitt frukostägg. Ofta ser man vad han vill när han gråter; han sträcker upp händerna när han vill upp, och tittar mot det goda han vill bli bjuden på. Han har örnkoll på vad som finns på bordet; bryr sig inte nämnvärt när pappan äter flingor, men så fort någon knackar sitt ägg eller försöker smyga in en tugga smörgås glömmer han sin gröt och vill smaka på det andra istället.

Sjunde månadens sista vecka vägde han in på hela 8860 gram, och mätte 70 cm. Han äter tre STORA mål mat om dagen och en eller ett par mellanmål samt ammar. En 8 mån barnmatsburk sätter han i sig i ett nafs, och vill ha både fruktdessert och bröd efteråt. Tillskott får han någon liten slurk om dagen som mest, flaskmatningen håller på att fasas ut, eftersom vi inte tänker ge honom välling. Han ammar i princip lika mycket som förut, även om jag tycker det känns som att min produktion minskat lite efter att jag var magsjuk.

Han bajsar rejält tre-fyra gånger om dagen, ett fast brunt klet som luktar riktigt bajs. Tur att vi skaffade en tät blöjhink…

Han pratar mycket; säger va-ba-ba-ba-va och däh-däh-däh, gör pruttljud i det oändliga och blåser salivbubblor med ett pfft-ljud. Han har också någon sorts monotont stönande läte, ungefär som att han riktigt tar i från tårna för att klämma ut bajs, som han kan hålla på med hur länge som helst. Låter inte helt begåvat.

EDIT: Nu de allra sista dagarna i den sjunde levnadsmånaden har det även tillkommit ett tungklick och ett rent blåsande (som att blåsa ut ljus) på repertoaren. Det händer saker hela tiden!

Krypandet är så nära, så nära. Han är riktigt rörlig på golvet och man riktigt ser hur han ligger i startgroparna för att dra iväg. Han sitter superstadigt i stol och famn, men trillar över efter en stund när han sitter helt fritt på golvet.

Mentalt har hans sjunde månad annars varit ganska orolig, med dålig sömn och mycket gnäll. Det verkar som att han börjar uppleva separationsångest, blir ledsen när man lämnar honom, vaknar alltid med gråt tills man tar upp honom eller ger honom tutte, och vaknar konstant på nätterna för att kolla att jag är där. Han börjar gråta när farmor, morfar eller morfars fru kommer fram för att hälsa eller lyfter upp honom, men tinar upp efter en stund.

I klädväg drar han storlek 68 och 74, blöjstorlek 4.

Håret börjar tjocka på sig igen, och är guldigt, förutom den långa luggen, som fortfarande är mörk längst ner. Inga tänder ännu, men man kan ana dem under tandköttet.

Han älskar att titta på katterna, och de är intresserade av honom också. Minna och Tjockis kommer ofta fram och stryker sig mot honom, medan Doris är mer avvaktande. Minna har dessutom fått dille på hans nappar, så vi får inte glömma någon i sängen eller på nattduksbordet, för då är den helt perforerad sedan.

Det är helt sjukt att den lilla personen vi har hemma nu är samma som det lilla knytet vi hade med oss hem från BB. De ser ju inte ens liknande ut!

Mestadels glad ändå!
Mestadels glad ändå! 6 1/2 månad.

 

image
4 dagar

 

 

Nej, så klart ska jag inte sluta amma

Nej, så klart ska jag inte sluta amma

Det där jag skrev igår om att sluta amma. Det vill jag ju inte. Så länge H vill ha tutte ska han få det. Att jag börjat fundera i de banorna är nog bara ett tecken på att jag börjat inse att H faktiskt kommer att sluta amma. Så småningom.

Han kanske inte behöver min mjölk för sitt näringsintag längre, men trygghet och närhet är ju inte dåligt att ge sitt barn heller. Även om det kan ske på många andra sätt också, så klart. Och i nuläget är det ingen stor uppoffring för mig att låta honom amma när han vill.

I går kväll kom jag hem från jobbet vid 20. Jag gick först in och sade hej till H, som låg i babygymmet. Han log världens sötaste lilla leende, men började stortjuta när jag gick ut ur rummet för att hänga av mig jackan. Snutte! H skulle just äta middag då, eftersom hans sovstunder under dagen tydligen skjutit fram måltiderna lite. ( Detta ”tydligen” ska inte alls läsas som att jag snörper på munnen och tänker att det inte är någon ordning på pappan. Inte alls…)

B hade lagat potatis/broccoli/kycklingpuré, som jag fick mata lillskrutt med. H var nöjd, och gjorde sin lilla den-här-maten-gillar-jag-dans i sin stol. Då går benen som två små paddlar och armarna står ut och upp och de små händerna vrider sig som i någon orientalisk dans, samtidigt som han gapar stort och hugger efter skeden,

Sedan ammade han jätteduktigt båda brösten innan han slocknade vid 21. Han vaknade och grät igen efter 23, fick fortsätta amma i sängen och vi somnade. B flyttade över H till hans egna säng när han kom och lade sig.

Och där sov han till 04.23. Fick komma upp till mig, en tutte i nyllet och vaknade igen 05.42. Ny tutte, och han sover än. Vågar jag hoppas på att det vänt nu, vad det nu har varit den senaste veckan, och våra vanliga sovrutiner är tillbaka?

*hoppas hoppas hoppas*

Lugn söndag

Lugn söndag

Vi hade ytterligare en helvetesnatt med H i natt. Han vaknade och grät ynkligt och hjärtskärande minst någon gång i timmen, natten igenom. När morgonen kom var jag helt slut. Det är en vecka sedan jag fick någon sammanhängande sömn nu, och det börjar verkligen ta ut sin rätt.

Så vid 7-tiden imorse, då H visade tendenser till att ha vaknat för morgonen, lämnade jag över åt hans far att byta nattblöjan och gå upp och ge gossen gröt. Sedan sov jag till klockan 10. Underbart! Eftersom H ammar på nätterna är det ju jag som får ta hand om honom när han vaknar, men det har inte varit särskilt betungande hittills. Men nu har det börjat bli det, så jag tror att B får börja ta morgnarna när vi båda är hemma, så jag får möjlighet att ta igen lite sömn.

Ibland drabbas jag av en gnagande oro att något skulle vara fel med H, att han kanske är sjuk eller har ont, och att det är därför han gråter på nätterna och är allmänt gnällig på dagarna. Jag ska passa på att fråga barnläkaren på sexmånaderskontrollen nu i veckan. Men det verkar vara vanligt med orolig sömn och gnällighet i den här åldern, på grund av att barnet börjar uppleva separationsångest/får tänder/är frustrerad inför att det lär sig krypa. Och han är ju glad och go större delen av dagen, även om han upplevs som ganska lynnig just nu; det är tvära kast mellan leenden och gråt.

Mestadels glad ändå!
Mestadels glad ändå!

Han har i alla fall ätit bra idag. Åt upp hela frukostgröten, fick ris och frukt-mellanmål från Ella’s kitchen uppdelat på två tillfällen, åt en stor portion butternutpumpapuré och kyckling till lunch, och nästan en hel burk färdigmat med grönsaker från Hipp till middag. Han har fått en liten slurk tillskott och ammat flera gånger också. Nu inför läggdags ska jag prova att väcka honom och ge honom en liten flaska tillskott och sedan amma, och se om det kan förlänga sömnperioden något. Det funkar inte att bara amma när han sover, för då somnar han bara om utan att få i sig just någonting.

Jag köpte kycklingfärs igår som jag blandade med lite örter (körvel och salvia) och vitlök samt ett ägg, och gjorde bollar av som jag kokade. Det blev tio portionsbollar av ett halvkilo kycklingfärs. En fick han (mixad) till pumpapurén idag, och resten tänkte jag frysa in så att det finns färdiglagade proteinportioner att plocka fram vid behov. Grönsaker är ju så mycket lättare att bara koka upp lagom mängd vid behov, så det känner jag inte att jag behöver ha förberett. Butternutpumpa blir det förstås flera portioner av när jag lagar det, så det bunkrar jag också i kyl och frys. Purén H fick idag bestod av pumpa som jag tillagat i ugnen och mosat, samt kryddat försiktigt med lite ytterst finriven parmesanost.

Det var en enormt vacker vårdag idag, så vi tog en promenad på eftermiddagen. H fick leka i lekparken för första gången, och provade gungorna. Han satt och skrockade när han åkte fram och tillbaka från mig, som satt på huk framför gungan. Så det var en omedelbar succé. Eftersom han är född precis i slutet av sommaren så var det i princip första gången han var ute i det fria, och inte bara satt inbylsad i vagnen. Förutom några gånger när han var pytteliten (2-3 månader?) som jag fick bära honom mer eller mindre hela vägen hem från köpcentret för att han låg och gallskrek i vagnen.

I lekparken för allra första gången.
I lekparken för allra första gången.

Idag hände det för första gången att han liksom kröp ihop och gosade in sig sittande i min famn och somnade. Han har bara somnat liggande vid bröstet tidigare, eller liggande på min mage när han var liten. Jag har verkligen längtat efter det där goset, som är mer ”jag vill vara nära min mamma” än ”jag vill vara nära tutten”. Plötsligt kändes det inte så jobbigt med sömnbristen längre.

Somnade sittande i mammans famn.
Somnade sittande i mammans famn.
Fortsatt grinigt…

Fortsatt grinigt…

Något är inte riktigt som det ska med H just nu. Gnälligheten har fortsatt idag, och han har dålig aptit. Tack och lov har han i alla fall sovit lite middag idag. Först en längre stund i vagnen på förmiddagen när jag och B gick till caféet på torget för att äta frukost, och sedan en kortare stund i vagnen på eftermiddagen på väg hem från mataffären. Sedan lyckades han somna extra tidigt på kvällen, innan han ens fått middag.

Idag kom paketet från Jollyroom, så vi har äntligen en blöjhink.

image
Nya blöjhinken från Ubbi

Så här efter en dags användning är jag jättenöjd. Enda anmärkningen är att hinken är ganska lätt, så när man ska dra igen locket med en hand följer lätt hela hinken med. Den står också lite ojämt, vilket är naturligt på ett badrumsgolv med fall. Men det hade känts stabilare om det hade suttit en gummilist på undersidan.

Med i paketet var också de här fina kläderna från Petit Bateau:

Petit Bateau
Tröja och tre bodys från Petit Bateau

Och höftväskan från Ergobaby:

Ergobaby höftväska
Höftväska från Ergobaby, kan fästas på alla deras bärselar.

Väskan känns rymlig och mjuk, men jag har inte hunnit testa den ännu. Jag har en hel del idéer om hur jag ska kunna använda den på resa, som jag ska testa innan vi åker iväg nästa gång.

Det kan vara dags för en liten uppdatering om H:s matstol. Vi har nu använt hans Stokke Tripp Trapp i två månader. I början var H lite väl ostadig, och vi var tvungna att vika in en filt framför honom i babyinsatsen, för att han inte skulle hänga på magen för mycket. Nu sitter han stadigt i stolen även utan filt.

image
Stokke Tripp Trapp vid 5 månader. Filt behövs i framkant.
image
Stokke Tripp Trapp vid 6 månader. Sitter bra själv.

Idag lagade jag puré av fin ekologisk Butternut-squash till H. Det gillade han inte alls. Men han har dålig aptit generellt just nu, så jag försöker att inte ta det så hårt.

Till oss vuxna lagade jag bönburgare som serverades på surdegsbröd med avokadosallad och limeyoghurt, enligt recept i senaste medlemstidningen från Coop. Jag har en ambition att laga vegetarisk middag en gång i veckan, för hälsan och miljön, men har inte fått rutin på det. Det känns viktigt att det blir riktig mat, och inte bara en vegetarisk sallad. Jag blev helnöjd med bönburgarna – det kommer att lagas flera gånger!

Bönburgare
Bönburgare med avokadosallad och limeyoghurt.

 

Blöjhink beställd… Och inte en dag för tidigt!

Blöjhink beställd… Och inte en dag för tidigt!

Jag beställde en orange blöjhink från Ubbi igår.

Det blev en beställning från Jollyroom, med några reaplagg från Petit bateau och en höftväska (också på rea) att fästa på Ergoselen som extra bonus. Jag tänker att både Stowaway-selen och höftväskan ryms i varukorgen på vår Babyzen Yoyo, varvid man kan ta upp barnet i selen, koppla på väskan (innehållande det mest nödvändiga) och fälla ihop vagnen vid behov när man är ute och reser.

Nu väntar vi otåligt på blöjhinken. Mitt kok av katrinplommonpuré verkar minst sagt ha givit effekt; idag har H fyllt blöjan fyra gånger, och vi undrar hur så mycket bajs fått plats i en så liten pojke. Han är i vart fall inte förstoppad längre, men badrummet luktar inte hallontårta, direkt.

H håller för fullt på att försöka klura ut hur man gör för att förflytta sig framåt. Han gör ansatser till att köra ner tårna i golvet för att krypa, men inte mer än så. Han har istället försökt lägga sig på rygg och skjuta sig baklänges genom att gå upp i brygga och liksom hoppa bakåt med kroppen. Ser inte helt begåvat ut, kan man väl konstatera.

Jag kokade ihop en klassisk kalops till söndagsmiddag, och passade på att ta lite kött, potatis och morot som jag kokade till H med lagerblad, nejlika och kryddpeppar och sedan mixade. Det gick hem, men han tyckte nog ännu bättre om att smaka på den färdiga kalopsen sedan, när jag och B skulle äta.

Veckans bajsinlägg

Veckans bajsinlägg

När H nu börjat äta mycket fast föda har han också blivit väldigt fast i magen. Lite för fast, tycker vi.

Han bajsar regelbundet, en eller två gånger om dagen, men det kläms mycket, och det som kommer ut är ibland ett fast brunt klet, ibland riktiga ”korvar”. Något som blivit vanligt är att han bajsar, vi går upp för att byta och hittar en liten, hård korv i blöjan. Efter att vi torkat rumpan med en wipe och håller hans ben upp i luften pluppar det plötsligt ut en korv eller två till.

Han får päron och rapsolja varje dag, men kanske behövs ytterligare smörjmedel? Jag håller nu på att koka ihop en päron- och katrinplommonpuré som jag hittat recept på här.

Hoppas den löser problemet. He he, no pun intended…