Med henne vid min sida…

Med henne vid min sida…

Nej hörrni, nu har jag hamnat så mycket efter att jag nog bara får vända blad istället för att försöka blogga ikapp.

Det får ju inte bli ett tråkigt måste och dåligt samvete, detta att föra digital och publik dagbok från trebarnskaoset.

Jag har nog aldrig varit så aktiv och upptagen i mitt liv som jag är nu. Därav det dåliga bloggandet.

Som en liten tätting ilar jag mellan kontor och möten, hem och tvättberg och alltid förskolan mitt i allt.

Jag sitter nästan bara ner så som jag gör just nu, med en bebis som somnat i famnen och mig undrandes om det är värt att försöka en nedläggning för att göra det jag vill och måste. Eller om jag ska njuta av fritiden, sådan den är med en sovande bebis i famnen.

En bebis som plötsligt är riktigt harmonisk. Sitter länge själv i köksstolen och tittar uppmärksamt på allt som sker runtomkring. Eller detaljgranskar sina händer, knutna nävar som vänds och vrids framför ansiktet. Kan kinka och genast bli glad igen och prata och le bara hon får uppmärksamhet och ögonkontakt tillbaka.

På nätterna duger inget annat än samsovning och amning. Hon sover på rygg bredvid mig stunderna hon inte ammar, och när hon ammar ligger hon på sidan, mage mot mage. Jag ligger på sidan med en omedvetet justerad lutning och en särskild vikning av fötter/smalben, så att jag inte kan rulla över henne. Det sitter i muskelminnet. Det tjocka duntäcket går till midjan på oss båda, och en stadig arm runt hennes midja ser till att det inte kan åka upp. Mmm… det här är nog så säker vår samsovning blir.

Hon är glädjen i mitt liv, och jag låter mig själv gå upp i nyförälskelsen. De andra barnen fick sin tid av det också.

Men trött är jag, sanna mina ord. Typisk dag:

05.30-ish (ibland 04:22 eller 06:12) kommer L in i rummet. Efter att ha ordnat ”Greta Gris och Klämmis, ja tack, snälla mamma!?” kan jag krypa tillbaka till bebis och snooze-amma en stund.

06.30-ish är även H vaken, och frukost- och påklädningskaoset utbryter.

07.45 ska vi gå, men i regel skriker och bråkar vi oss igenom en halvtimme till innan alla är klara. Bebis börjar alltid hungerkrisa samtidigt, och L bajsar i blöjan.

08.35 har jag till slut lämnat förskolan.

08.45 kommer jag till jobbet, och sedan går allt i ett med möten och telefonsamtal och lunch och mera möten och mera telefonsamtal och lite faktiskt arbete på datorn.

15.20 halvspringer jag mot förskolan. Ibland lite senare. Då får jag skäll av förskolefröken om att vi ”30-timmare” minsann inte får komma försent, för då bryter vi avtalet och kommunen kollar minsann att det inte blir för många timmar. Som att jag är en ung lattemorsa som suttit och ätit praliner för länge i soffan och struntat i mina barn. Inte som att jag är en vuxen människa som gör så gott jag kan, men också jobbar med människor och faktiskt inte kan slänga ut folk om mötet dragit ut lite, eller slänga luren i örat på en kund som haft fler frågor än jag räknat med. Inte som att vi betalar fullt pris och maxtaxa även fast våra barn har en begränsad tid de får var där. Och är det timmarna kommunen räknar så vägs det nog upp av att vi konstant är 15-30 minuter sena på morgonen. (De klagar alltså inte på att vi på något sätt ställer till det med deras schema, utan bara principen om att vi ska vara där prick-prick.) Så mysigt ändå att bli uppläxad som ett olydigt barn när en slår dubbelknut på sig själv för att få vardagen att gå ihop…

16-ish är vi hemma efter att barn har krånglat runt i förskolehallen, rymt och fångats in på gården utanför och till slut transporterats hem. Väl hemma börjar vi genast med middagen.

17-ish äter vi, och minst ett barn är redan för trött och bara kladdar och kinkar.

18-ish städar jag av köket medan pappan börjar med att natta L, och bebis kinkar i stol eller sele. När jag röjt undan efter middagen sätter jag mig med bebis och nickar till i soffan medan H tittar på Ninjago.

19-ish blir H hämtad för nattning. Jag försöker få bebis att komma till ro.

22-ish sover bebis, och jag kan roa mig med att hänga tvätt, plocka disk eller vattna blommor. Förbereder för nästa dag genom att plocka fram kläder och ladda kaffebryggare.

01-ish går jag till sängs, och bebis vaknar för att propsa på amning och samsovning. Sedan 4-5 timmar av sweet, sweet sleep. Konstant avbruten för att byta sida när bebis tycker att en tutte är slut och dum, förstås.

Repetera.

Idag hade jag till och med en liten praktikant som ammade under mitt sista jobbtelefonsamtal, och rusade sedan vidare mot förskolan med henne.

Barnvagnslogistiken blev särdeles lyckad med förskolelämning med Bugaboo Donkey med sittdel och ståbräda, vagn till kontoret, leverans av bebis i babyskydd samt adapter till detta, och hem med tre barn i sittdel, babyskydd på vagnen samt ståbräda.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.