12 dagar kvar till BF – blaaaah…

12 dagar kvar till BF – blaaaah…

Jag är rastlös. Uttråkad trots en stressig dag. Måste vara hela föda-barn-när-som-helst-grejen. Ovissheten.

Vi hade ett litet sällskap vänner och släktingar över på tårta för att fira L. Inte alls full styrka, men det blev självklart stressigt ändå. Som alltid.

Det blev en kort och koncis tillställning, eftersom B skulle iväg på konsert i storstan sedan. Det är inte helt avslappnat att släppa iväg honom längre. Inte när både primär barnvakt tillika andrahandschaufför är utrikes. Men tack och lov visar Hoppsan inga tecken på att vilja kika ut.

Även om det blir en del stående och gående när det ska trakteras gäster så känner jag mig mindre besvärad av graviditeten en sådan här dag, då jag bara varit hemma och inte gått någonstans. Mindre benägen att tro att jag plötsligt ska kalva där jag står.

Efter att ha blivit lite överrumplad av den plötsliga känslan av att vara superhöggravid de senaste dagarna har jag också börjat slappna av lite och lutat mig tillbaka i att det troligaste nog ändå är att jag håller mig till ungefär samma gestationslängd som tidigare graviditeter. BF+1 och BF -3. Det är så nära att jag väl borde hamna någonstans däromkring även tredje gången?

Hoppas bara att jag hinner in?!?! Det känns nästan övermäktigt att behöva ta hand om två barn som ska överlämnas till barnvakt innan vi kan bege oss mot sjukhuset 45 minuter bort.

En del av mig vill dock bara att det händer, så att jag slipper fundera mer. Att få det avklarat. Att få ut bebis och slippa oroa mig. Men mest vill jag ändå att hen kommer i ”lagom” tid. Ältar jag…?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.