31 dagar kvar till BF – nu är det slutspurt på riktigt!

31 dagar kvar till BF – nu är det slutspurt på riktigt!

Idag är det måndagen den 19 november. Om det blir som jag tror så är det precis fyra veckor kvar tills Hoppsan kommer. Måndagen den 17 december när folk är på väg till jobbet tror jag att jag kommer att ha värkar och vara på väg in till förlossningen. Eller så är jag redan där.

(Och det är här livet eller någon högre makt säkerligen kommer att ge mig en knäpp på näsan och se till att Hoppsan dyker upp antingen redan nu i november, eller varför inte på jul- eller nyårsafton?) Nära och kära passade på att lämna lite tidsramar också, på grund av resor och annat, som jag tror sammantaget utmynnade i att Hoppsan inte får komma före den 9/12, och inte efter den 16/12. Eventuellt lämnade svärmor en beställning på ett luciabarn.

Jag börjar känna mig förväntansfull. Som ett barn inför julafton. En julafton där tomten förvisso fortfarande kan vara lite läskig, men där jag redan klämt på det största finaste paketet och känner mig rätt säker på att det är precis det där som jag önskat mig. Och sedan en julledighet med bara mys och god mat och godis och lek med julklappen.

Idag har jag känt av lite allmänna krämpor. Ont bak i höfterna nästan hela dagen, troligen efter mycket stående i köket igår. Magen har ju nått en viss storlek, och jag kan inte nå fram till köksbänkarna utan att stå framåtlutad och -sträckt på det märkligaste vis.

Och sedan smärta som påminner om den tidiga graviditetens ligamentsmärtor, som en sträckning i ljumskarna och runt på undersidan av magen. Fast nu är den ganska skarpa smärtan mer långdragen, som ett brett band i magens nederkant, så att jag har svårt att sträcka ut mig ordentligt och står framåtböjd som en gammal kvinna tills jag mäktar med att liksom bända ut mig själv igen.

Men å andra sidan går jag väldigt obehindrat, relativt snabbt, och knuffar dubbelvagnen med typ 35 kilo ungar i utan ansträngning. Så att kroppen protesterar lite emellanåt är väl egentligen inte konstigt så här dags i graviditeten.

Jag håller på lite med förlossningspackningen på kvällarna, och det börjar falla på plats. Utom min egen packning, där jag inte kommit längre än till att vara nästan färdig med necessären. Behöver nog köpa några amningstoppar och -behåar, men det bär emot, eftersom det är så dyrt, och så tråkigt.

Bebispackningen är i alla fall snart klar.

Ett gäng med pyjamasar i lite varierande storlekar. Allt 50-56, men med stora skillnader sinsemellan. Ett par bodys, ett par byxor, två par strumpor, två små hjälmmössor och en kraftigare mössa. En liten röd kofta. Färgställningen kändes rätt självklar för årstiden. Det mesta är Tradera-fynd – det är bara Småfolk-pyjamasen som är ny, och strumporna, hjälmmössorna och koftan som är arv från storasyskonen.

Är det vettigt att ha med två bärdon till BB? Nej, såklart det inte är, eftersom sannolikheten för att jag ens kommer att hinna bära bebisen under de kanske två dygnen jag är där (om allt gått bra) inte är mer än kanske 50/50 (och då pratar vi kanske under en måltid eller två om bebis inte vill ligga själv). Men hur välja mellan två nya saker jag är nyfiken på? Det går inte. Det får bli både Ergobaby Aura och Babybjörn Mini.

Sötaste lilla fleeceoverallen och en virkad filt för hemgången, och en vit gallerfilt och en tunn filt från Småfolk för att vira runt bebis vid behov på BB.

Vad mer? Babynest, Babyzen Yoyo, en amningskudde, tror jag. Ja, det tar sig ju, det här.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.