72 dagar kvar till BF – magen når nya höjder

72 dagar kvar till BF – magen når nya höjder

Magen är verkligen på väg uppåt nu. Idag var första dagen med den där välbekanta känslan av att jag liksom inte får plats i mig själv, eller kanske snarare att bebis inte får plats i mitt mellangärde.

Jag kan inte sitta det minsta framåtböjd, eller ens rakt, för då är det verkligen något som tar stopp upp mot revbenen. Och om jag lutar mig bakåt trycker det istället på magsäck och lungor. Det blir kanske till att stå och jobba ett tag… Hemma halvligger jag alltid på sidan i soffan om kvällarna, så där är det lugnt.

För första gången kände jag också rörelser rakt uppåt, så jag är ännu mer säker på Hoppsan ligger med huvudet neråt. Och banne mig om den rackarn inte börjat spjärna ut sig på längden också, och orsakar den här höjden på magen som min korta överkropp inte riktigt räcker till för. Behöver jag säga att magen putar rakt utåt på nya nivåer, också?

Hen har haft en riktigt aktiv dag, och något som är väldigt karakteristiskt för just Hoppsan är att jag känner sparkar även när jag står och går. Det tror jag typ aldrig hände med de andra två.

H fick vara hemma idag, efter en hostig natt och en sån där på-gränsen-temp om 38,0 grader. (Mina tumregler är 37,5=inte sjuk, 38,0= kanske sjuk, beroende på allmäntillstånd, och 38,5=sjuk) Han fick avgöra själv om han ville stanna hemma och ta det lugnt eller gå till föris, och valde det förstnämnda. Han är ju stor nog att inse att han får dega nästan obegränsat framför teven då… Jag lämnade L på förskolan, för hon var garanterat feberfri på 36,6 grader, och ville gärna gå dit. Det är ju också svårt för H att ta det lugnt med en frisk lillasyster hemma.

Nu ska jag gå och sova. Klockan är ju ändå nästan 21, och jag håller på att tappa telefonen ur min hand.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.