Stoppa pressarna!

Stoppa pressarna!

En minut över sju, den tionde april i nådens år tjugohundraarton. Då hände det.

Mamman klättrade upp från nedervåningen, efter att ha duschat och nattat två barn. Alldeles själv.

Något alldeles unikt i världshistorien. I vår familj alltså.

Sånger kommer att diktas till mammans ära, och den här dagen kommer att finnas i minnena i tidsåldrar framöver. Eller kanske inte, men jag kommer att få äta min broccolipasta i lugn och ro framför Masterchef Australia OCH hinna gå och lägga mig i tid. Inte dumt det heller.

Mamman-barnen 2-0!

(Vi glömmer den där biten som föregick, då den lilla bajsade på lekrumsgolvet när hon skulle få lufta några minuter vid blöjbyte, mamman bröt ihop och grät en skvätt när hon torkade upp innehållet från båda barnens vattenglas från under köksbordet, svor högljutt när pastavattnet kokade över på spisen precis samtidigt och att den lilla skrek sig blå efter (icke-existerande) yoghurt halvvägs genom barnens måltid, medan storebror berättade att de stora killarna på förskolan sagt att rosa är en tjejfärg idag när han haft en rosa tröja på sig. Okej?)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *