Vi drar till fjällen…

Vi drar till fjällen…

Idag är det dags att dra till Trysil igen. Samma gamla vanliga – en söndag-till-torsdagsresa till Radisson Blu Mountain Resort. Denna gång med B:s familj.

Alla är trötta och sura (mest pappan), och vi har just kommit iväg, mer än en timme efter tänkt avfärd. Det lät som en bra idé igår (även om jag hade några inre reservationer) att tacka ja till en middagsinbjudan från nästangrannarna. Vi hade väl egentligen inte tid att umgås mitt i packstöket, men vi slapp ju ändå laga mat kvällen före avfärd.

Mmmhm… Vi kom hem efter tio med barn som slocknat i barnvagnen. Jag började packa kläder, tvingade i mig en kaffe vid midnatt, hängandes på armbågarna vid köksbordet. Sen skulle jag bara sätta mig i soffan en liiiten stund… Zzzzz… Vaknade till vid halv fyra, drack ett glas vatten och återvände till soffan. Jag kunde ju vakna före alla andra och packa klart…

Vid sju vaknade jag nästa gång, och undrade vad som hänt. Var tvungen att gå ner och kolla om familjen levde. B hade precis gått upp, och återfanns på toaletten, medan L vaknade precis då. För en gångs skull hade en sen kväll resulterat i en senare morgon även för den lilla damen.

Frukost, packa färdigt, räkna in katterna och spärra för de rum de inte ska vara i, vattna blommor, städa upp så att kattvakten inte får en chock över det allmänna dretet.

Lilla barnet får fatt i den absolut roligaste leksaken i hela hemmet – toalettborsten! Sanering av barnet. Barnen packar gemensamt upp en påse med bl.a. klämmisar som jag nyss packat inför resan och ställt i hallen. Någon kliver på en klämmis i trappan, och sprejmålar tapeten med fruktpuré, och båda barnen har nogsamt klampat runt i det och spridit ut det i hela trappan innan det uppdagas.

Pappan håller på att gå upp i limningen, och mamman upptäcker att någon lyckats radera Netflix från barnens padda. Det räcker alltså inte att bara förnya vad-det-nu-heter (licensen?) så att det går att titta på nedladdade program offline, utan allt måste laddas ner på nytt. Och den där j-vla nedladdningsknappen under varje avsnitt som en har ungefär en 50/50 chans att träffa istället för att starta uppspelning av avsnittet.

H:s absoluta favoritprogram just nu är ”Miraculous: Ladybug och Cat Noir på äventyr”, någon sorts superhjälteserie i typ högstadiemiljö som jag skulle tippa på har en egentlig målgrupp bestående av tjejer i 10-årsåldern. Går hem även hos vår 3,5-åring, alltså.

Iväg kom vi till slut ändå.

L har nu somnat, H kollar padda, och jag funderar på när det kan bli aktuellt att lyfta frågan om en kopp kaffe utan att ge pappan stressutslag…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *