Snörvel, snyt…

Snörvel, snyt…

Scheiße, vad vi är sjuka!

Jag och lillstrumpan är såå förkylda sedan ett par dagar. Pappan hakade på trenden imorse. Bara H är någorlunda kry.

Det känns som att det var länge sedan hela familjen var frisk mer än någon enstaka dag. Någon hostar, någon har feber, någon kräks. Alltid är det något.

Jag jobbade en stund i förmiddags, men tog sedan över L till lunch och hämtade H på hemvägen. Jag är helt färdig, och L med. Men det går inte att få henne att sova mer än korta stunder, sedan bara gråter hon. Och jag behöver själv bara få kollapsa en stund.

Jag måste jobba hela veckan på något sätt, eftersom jag tappade så mycket arbetstid efter magvirus följt av en kaosvecka med BVC och kvinnoklinik och allt vad det var. Tänk att ha ett jobb en kunde vara sjuk ifrån! Eller mammaledig ifrån! Nääeej, visst föredrar jag ändå att vara min egen chef, men rackarns vad tufft det är just vid sådana här tillfällen…

Har jag sagt att vi ska ha julafton hos oss? Hemmet är i kaos, julgardiner (och gardinstänger) ska upp, julväxter och ljusstakar ska arrangeras, julklappar ska hämtas och slås in, julmat ska förberedas, gran ska inhandlas och pyntas. Och vi är dyngsjuka! Med tre hela dygn kvar kommer vi förmodligen ha piggnat på oss till julafton, men hur ska vi hinna och orka fixa allt som ska hinnas före dess?

Idag skulle mormor ha kommit hit, men hon åkte hemifrån utan handväskan med plånbok och mobil, och fick återvända hem och boka om bussresan från Örebro till imorgon. Lika så bra att hon (kanske) slipper den värsta sjukstugan…

Jag hoppas på en friskare torsdag!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *