Här är jag, var är ni?

Här är jag, var är ni?

Det har gått ett antal dagar sedan jag skrev något här. Igen, och som vanligt, får jag väl tillstå.

Tiden är så knapp med två små barn hemma, och det är så många små blogginlägg som aldrig blir av. Vi har haft mormor här över helgen, vi lagade fantastiska lammlägg med nästangrannarna som gäster i lördags, L har lärt sig att gå genom att skjuta möbler framför sig, och att klicka med tungan, förra veckans matplanering blev det inget av med eftersom förra måndagen gick åt till hemresa från Örebro, den här veckan går bort pga konferens och allmänt kaos, jag har ångest över att ha barnvakt till L för första gången och då två gånger på en vecka, det går framåt med pottan för H. 

När jag bara hade ett barn att ta hand om fick alla sådana här små händelser ett blogginlägg nästan i realtid. Nu samlas det på hög och blir aldrig dokumenterat, eftersom det glöms bort eller känns inaktuellt. Det är så många saker jag hade kunnat och velat skriva om. Om bara tiden fanns.

Det blir mest gnällinlägg, och jag kommer på att jag måste låta som världens bittraste människa ibland. Jag vill ju skriva små vardagsputtriga men ärliga inlägg om det som händer omkring mig: barnens utveckling, test av nya barnprylar, lite om mat, hem och trädgård. Men ekonomin är rätt körd i botten efter två omgångar föräldraledighet som egenföretagare, så nya prylar blir det inte mycket av. Och hemmet och trädgården står mest och förfaller. Barnen utvecklas för fullt, men kräver också nästan all min tid (som inte går åt till arbete). Kvar blir bara gnället, som jag kanske hinner klämma in efter en jobbig nattning, eller under en kaffepaus på kontoret.

Jag gillar ju själv att läsa vardagsnära bloggar av ”vanliga” människor i ungefär samma livsfas som jag själv. På sistone saknar jag dock två som jag följt, och som även brukade kika in här ibland: Carin och Jenna. Två kvinnor med två barn var, i samma ålder som mina, vars bloggar har ekat tystare än min på sistone. 

Är det helt enkelt så att det är nästan ogörbart att blogga kontinuerligt med två små? Hoppas i alla fall att ni mår bra, Carin och Jenna, och att vi alla får mer tid att göra det vi önskar vartefter småttingarna växer på sig!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *