Alicante – onsdagen.

Alicante – onsdagen.

Hrhum… det går segt med min reserapportering, och ännu finns ett par dagar och en hemresa kvar att dokumentera till eftervärlden.

Onsdagen i Alicante bjöd på resans absolut varmaste dag. Efter den vanliga frukosten på mathaket i gränden gjorde vi som vädret påbjöd, och sökte oss till det stora El Corte Inglés-varuhuset och dess lufkonditionerade miljö. Jag köpte två superfina regnbågsrandiga handdukar, en i stort-badlakan-format och en ännu större. Perfekta till stranden. En annan resa förstås, när jag hunnit tvätta bort den värsta mjukheten ur dem.

Jag gick länge och klämde och kände på barnvagnsavdelningen, men köpte faktiskt ingenting. Om jag hade hittat en sån där sittstödskudde, som kan sättas i en liggdel så att bebisen kan sitta upp, hade jag dock slagit till. L fick verkligen kläm på det där med att dra sig upp till sittande under resan, så när vi var ute och spatserade när hon var vaken släppte jag ut hennes överkropp ur vagnsselen och bullade upp med en väska eller en handduk bakom ryggen. Det har verkligen gått bra att använda liggdelen på Babyzen Yoyo+ lite extra länge, framför allt när det gått att låta henne sitta upp lite i den också.

H fick leka lite i den bilfria gränden medan vi avslutade frukosten.

Lunchen avnjöts på ett riktigt uselt ställe längs strandpromenaden, där H fick in halvråa kycklingspett…Sedan fick vi en eftermiddagsdrink på baren som hänger ut över kajen. Inledningsvis sov båda barnen middag. Vi ratade stranden den här dagen, för H ville bestämt inte dit. Plus att mamman led ganska rejält av sina sönderbrända skuldror och axlar, och inte alls kände för att vistas avklädd i solen.

L lärde sig att dra sig upp till sittande, och vi lossade axelremmarna så att hon kunde träna lite.

Med återställd vätskebalans kunde vi sedan göra ett nytt besök på El Mundo de los Niños på kvällskvisten. Denna gång var även de stora barnen med. Även för tonåringar fanns det lite att göra – killarna hoppade i sådana där gummirep som sätts runt midjan medan en hoppar på en studsmatta, så att en kan hoppa hööögt upp i luften. Det såg väldigt kul ut, men jag kände mig lite för tjock för att ge mig på det själv.

H fick åka bilar igen, och var väldigt nöjd.

Därefter var det middagsdags, och vi testade ytterligare ett ställe längs strandpromenaden. Okej, men inte mer. Kött som med lite god vilja skulle kunna kallas medium-well gör ju ingen särskilt glad, men det var inget som var direkt dåligt i övrigt. Vi snöade in lite på Ribera del Duero-viner, som var riktigt bra och verkligen ökade vårt intresse för de spanska vinerna, som vi oftast annars avnjuter i form av Priorat och någon flaska Rioja ibland.

Kvällen var fortsatt jättevarm, och vi var inte direkt sugna på att återvända till lägenheten och klibbig sömn. Så vi satt ute i baren i favoritparken ända tills de stängde. Barnen sov och vi sippade på isdrink efter isdrink. Jag satt i min allra mjukaste tunnaste blus och svettades nästan ihjäl.

Okej, skitdåliga bilder, jag vet. Men iphonekameran är inte till stor hjälp efter solnedgången, så det blev vad det blev. Den här parken är sååå charmig, med den lilla runda baren i mitten, halvt överväxt av grönska, sköna rottingstolar och så förstås de hundraåriga fikusträden som står som halvt förstenade jättar och tronar över alltsammans. Jag längtar tillbaka.

Sorry för trist inlägg à la resedagbok, men den här bloggen är min dagbok som ska hjälpa mig att minnas allt vi gjorde under dessa hektiska småbarnsår, för min hjärna har helt tappat förmågan att lagra saker i minnet sedan barnen kom.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *