Ny vecka, 32+0

Ny vecka, 32+0

Välkommen vecka 33! Nu har vi avverkat drygt 80 % av graviditeten, Knyttet och jag, och det börjar kännas på alla sätt och vis.

Magen är stor, och jag kan inte sitta framåtlutad eller rakt, för då känns det som att den kommer i kläm. Jag kan inte heller luta mig bakåt, för då känns det som att magen kväver mig. Riktigt skrevande och svankande är den enda sittställningen som fungerar någorlunda, så att magen får plats.

Jag är klumpig och pustar och stånkar. Kan knappt vända mig i sängen. Eller kliva upp från den, eller soffan. Magen har inte börjat sjunka ner ännu, så det känns som att magsäcken sitter konstant i halsgropen. Halsbrännan är också nästan konstant. Det känns som att jag bär detta barn mycket högre än H, om det nu ens kan skilja sig från graviditet till graviditet hos samma kvinna? Jag kan fortfarande ha mina vanliga byxor, för magen sitter liksom mest över linningen på dem. Men jag har blivit rätt förtjust i mjuka strumpbyxor och hög gravidkjol också, det är bekvämare.

Samtidigt känner jag mig smidigare än på flera månader när jag är uppe och går. Inga höft- eller ryggsmärtor alls längre.

Jag dricker mineralvatten som en kamel men har ingen jätteaptit. Inga särskilda cravings heller, men apelsinjuice är rätt gott. Hjärnan går på halvfart som bäst.

Knyttets rörelser har känts mindre kraftiga i några dagar, men hen rör sig ändå regelbundet. Kanske är det just att det börjar bli trångt, så att boxarna och sparkarna inte kan bli så hårda längre.

Knyttet väger drygt två kilo, är cirka 45 cm lång (på tisdag får vi en mer individuell beräkning vid TUL), och borde vara på gång att lägga sig med huvudet nedåt, om det inte redan skett.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *