Efter en natt ombord…

Efter en natt ombord…

…är jag ganska mör och trött. Vi hade en trebäddshytt, men valde att bara använda de två underslafarna. H skulle ju knappast nöja sig med att ligga själv i en slaf ändå.

Plats för amningskudden fanns inte, så jag lade mig in mot väggen, och hoppades att H skulle nöja sig med min ryggtavla som sällskap, bara han fick tillgång till håret. Och det gjorde han i och för sig. Tills han plötsligt – när jag nästan somnat – högg tag i hela hårmanen och bara DROG. Jag trodde han skulle dra av hela alltet, och försökte desperat få honom att släppa utan att bli alltför hårdhänt. B fick hjälpa till att lossa illbattingen, och lyfte över honom till sin slaf. Där han såklart inte stannade.

Till slut sov vi i alla fall, utan alltför smärtsamma luggningar. Barnet låg plötsligt hos sin far när jag vaknade till på morgonen, så jag hade tydligen haft bädden för mig själv åtminstone en del av natten.

Men sängen var en hård brits, och kudden som en platt tegelsten, så någon större bekvämlighet var det ju inte fråga om. Jag nojar lite över att rulla över på mage och mosa Knyttet när sängen är för hård. Jag sover fortfarande lite halvt på mage, på sidan med det ena benet uppdraget och kroppen halvt över på magen. Så när Knyttet inte vaknade direkt imorse var jag lite spänd. Efter att vi ätit frukost och rullat av färjan drog hen dock igång med några raska sparkar, så hen hade tydligen bara tagit lite sovmorgon.

När vi kom till frukosten på färjan var allt tomt och igenbommat. Paniken spred sig tills vi lyckades uttyda skylten som sa att frukosten inte öppnade förrän 07.30 på söndagar. Andra dagar stänger den 07.00, så ett tag trodde vi att vi hade missat frukosten. Istället var vi alltså för tidiga. Det har nog aldrig hänt oss.

En blekrosa gryning och sedan vackra vyer över havet och in mot Travemünde ackompanjerade sedan vår frukoststund. Stödstrumporna är på, och idag ska vi korsa hela Tyskland!

image

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *