Det suddiga barnet

Det suddiga barnet

Ju äldre H blir, desto svårare blir det att ta vettiga bilder på honom. Han är alltid i farten, och så fort mobilen höjs för att föreviga något är han antingen redan på väg någon annanstans, eller har uppmärksammat telefonen och vill hellre titta på skärmen än baksidan.

Så här i bloggen blir det glest mellan bilderna på honom. De senaste dagarna har min bildström berikats med bilderna nedan. Som då alltså är de minst suddiga, och som i vart fall någorlunda fångat hela barnet i det jag avsåg att fotografera honom görandes.

Han fick glass när vi åt söndagsmiddag på Bockholmen med farmor och farbröderna. Poserade lite klättrandes på en bänk i outfiten han själv valt för dagen; beige chinos från H&M och en Tradera-inköpt gul body med får från Me&I. Och hans nya skor förstås, som han mycket stolt visar upp för alla han träffar. Efter att ha varit bedrövad när hans förra sneakers, som var både små och trasiga, åkte i soptunnan, var han inte helt övertygad om att de här nya var lika bra ”båh skoh” (= blå skor), som de förra. Efter några dagar var de dock accepterade och en källa till stor stolthet.

Han sprang hela vägen från restaurangen till parkeringen, och farbror M hade svårt att hänga med. Hemma provar han gärna pappas skor. Mina stövletter åkte på en stund senare, men han fastnade såklart inte på bild med dem på.

6219DB01-C87D-49ED-BA7E-2C869FB1B10E

Och om morgnarna gosar han så ljuvligt att en inte vill kliva upp. Här ligger han och gosar med pappans hår, som duger när mammans långa trassel inte finns till hands. Igår var jag trött och passade på att göra en gemensam nattning av honom och mig vid kvart i nio. Så underbart mysigt att få somna bredvid den där lilla filuren att jag helst skulle vilja fortsätta samsova jämt.

Men det kommer ju inte att funka med Knyttet, så vi tragglar på med nattning i egen säng (nästan) varje kväll. Och han verkar inte ha något emot det alls – det fungerar bra utöver att det tar tid innan han somnar. Sedan kan klockan vara allt mellan 01 och 06 eller redan uppstigningsdags innan han kommer klättrandes upp i vår säng. Ofta märker jag det knappt. Han tjuter till, kommer in i vårt sovrum, klättrar över mig och lägger sig tillrätta mellan oss och somnar om utan åthävor. Ibland hittar vi honom i vår säng när vi kommer ner och ska lägga oss för kvällen. Då måste han ha klättrat upp i vår säng och somnat om utan att uppmärksamma att vi inte ens är där. Vid dessa tillfällen brukar B bära tillbaka honom till hans säng, där han sedan i regel sover hela natten eller i vart fall långt in på morgontimmarna.

Älskade, älskade unge, med de glittrigaste ögonen och det gladaste leendet och det allra flaxigaste håret när han springer. Det ska bli så kul att åka på semester och få lite sammanhängande tid ihop utan att vi måste fixa en massa hemma eller jag måste åka till jobbet. Den enda dagen i somras då han och jag skulle ha umgåtts själva utan andra åtaganden var dagen Doris blev dålig, så jag längtar verkligen efter att få umgås med min lilleman.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *