Ett litet livstecken

Ett litet livstecken

Vi lever och mår rätt bra. Helgen var slitig, med folk på besök non-stop från fredag kväll till söndag kväll. Mina fotsulor värker fortfarande av att ha stått i köket hela tiden.

Efter tårta på tårta under lördagen blev det en liten trerätters med nästangrannarna på söndagen, då vi serverade laxceviche, följt av plommonfyllda lammrullader med feta- och rödbetsquiche och svamp, och snickersrutor till kaffet. Det kändes helt rätt att välkomna hösten matmässigt nu – den senaste veckans kyla, regn och rusk har verkligen ökat suget efter långlagat kött, svamp och allt annat som hör hösten till.

Nu är det i alla fall gjort, lille H har firats av hela släkten och några vänner, och han har verkligen stortrivts i all uppmärksamhet. Han har lekt med mormor, morfar, tant G, morbror W, farmor och alla farbröderna. För att inte tala om hela nästan-grannfamiljen. Mamma och pappa har knappt varit vatten värda, vi har inte ens fått byta blöjor eller torka snor. ”Nej pappa-mamma-pappa byta blöja! Mormor!” har det låtit.

Apropå snor så är den här nu, höstens första förskolesjuka. Lilleman började hosta och snora i söndags, och har fått vara hemma från föris. ”Mera nooj!” kommer han och säger ungefär varannan minut, och kräver nästorkning. Han har hostat ganska mycket inatt, och blir nog hemma i vart fall halva veckan. Med restiden till och från förskolan nu chansar vi inte gärna på att lämna in en krasslig unge med risk för returresa inom ett par timmar. Vi får pussla så gott det går med arbete och vab…

IMG_0425

De kom och hämtade mamman efter jobbet igår, och den lille sjukligen skulle absolut köra vagnen. Han var minsann inte trött, heller, fast hela ögonen hängde på honom. ”Nej trött! Inte sova!” lät mantrat hela kvällen. Generellt är det mycket ”nej” på denna nyblivna tvååring just nu. Och mycket prat generellt, med längre och längre meningar. Inte helt grammatiskt korrekta, men fullt förståeliga. ”Inge pappa leka bilar! Mamma leka bilar!” ”Nej mjölk, mer läppeloos!”

Nu sitter jag och dricker morgonkaffe på kontoret, så får vi se hur vi löser dagen sedan. Ännu har de nog inte ens vaknat hemma, så lite jobb ska jag i alla fall hinna med. Knyttet lever runt i magen, och jag kan inte få nog av att känna de där rörelserna.

IMG_0391

Fina familjen Svan förgyller min promenad till jobbet nästan varje morgon just nu. De och elva pokéstops och tre gym… Jepp, har fastnat i det träsket också, och jublade när jag plötsligt fångande en Snorlax på 1800 cp medan jag bakade tårta hemma i köket i fredags kväll. Helt beroendeframkallande, det där pokémonsamlandet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *