Kattungar <3

Kattungar <3

Som tidigare annonserat över Instagram så har vi blivit med kattungar härhemma. Vår lilla Doris fick plötsligt tre små bebisar kring midnatt igår natt.

image

Vi hade börjat få en ganska stark misstanke om att hon var dräktig, men trodde att det i så fall var någon vecka eller två kvar, minst, eftersom hon känts tjock och uppsvälld över magen, men inte sett så där riktigt pösigt högdräktig som jag trodde att en sådan katta skulle se ut.

Det här var en semi-planerad kull med kattungar. Vi hade sedan länge bestämt att vi skulle låta Doris få en kull ungar innan hon kastreras. Det må fnysas åt att avla på vanliga bonnakatter, och det förstår jag med hänsyn till kattens låga status och den stora mängd katter som saknar hem. Men jag ville så gärna en gång i livet uppleva att ha kattungar hemma.

Doris är den fjärde katten jag ägt. De tre före henne (numera hädangångna Trixie samt de övriga två i nuvarande trio, Minna och Tjockis) har alla kastrerats omgående. En var en föräldralös sexveckorsunge som jag köpte från en bondgård, en annan en unge till en hittekatt som bodde i ett jourhem och adopterades via en kattorganisation, ytterligare en flyttade in självmant efter att ha övergivits av tidigare ägare vid utlandsflytt. Doris själv köpte jag av en bekant, som tagit flera kullar på sin kattmamma, och alltid hittat seriösa hem till alla ungarna.

Och det är skillnad på bondkatt och bondkatt. Med Doris är det så tydligt att hon kommer från generationer av tama huskatter; hon är så gosig, social och pratig, lite sävlig i sina rörelser, och urstabil i psyket. Tjockis har också sådana tendenser, men hans ursprung är okänt för mig. Både Minna och Trixie, som härstammar från förvildade katter och halvvilda stallkatter, har varit lite annorlunda, och mindre stabila i lynnet.

Så Doris har känts mer som ”något att avla på” i jämförelse med de andra, och vi har haft flera vänner och släktingar som redan långt i förväg sagt att de gärna tog en unge efter Doris. Och hade vi inte hittat hem till alla hade vi behållit de som var kvar.

Så när Doris började löpa kring året valde vi därför att inte kastrera henne, utan gav henne istället ett p-implantat i nacken, som skulle hålla i upp till ett år. Det var året som H skulle komma, så vi tänkte att hon då skulle få en kull förra våren/sommaren, då vi fortfarande skulle vara föräldralediga, men inte längre ha ett spädbarn att ta hand om samtidigt. Men tji fick vi – implantatet höll i sig ända till i våras, för drygt två månader sedan, då hon hade sitt första löp efter att hon fick implantatet. Och tydligen lyckades hon hitta sig en partner också…

Min kollega – som fått första tjing – har redan sagt att hon tar två av ungarna, och vi har ytterligare två personer i vår omgivning som är intresserade, så det kan bli en huggsexa om den sista av de tre. Bara folk vi känner och litar på. Det känns jättebra.

Jag har misstänkt att pappan till ungarna är en rödtigrerad ung hane som jag sett stryka runt det gamla huset. När jag och kollegan kollade upp en tabell över vilka färger kattungar får beroende på föräldrarnas färger så kunde vi se att pappan mycket riktigt måste vara både röd och randig, och kunde räkna ut att Doris kull består av två killar (randig och grå) och en tjej (sköldpadda), vilket också var vad vi gissat på efter en snabbtitt.

Alla katter (utom helvita) har en grundfärg (vi läste om katters färger här), som är antingen röd eller svart, eller sköldpadda, som är en blandning av rött och svart. Mönster och vita fläckar styrs av andra gener. En svart hona som Doris kommer endast med en röd hane att få sköldpaddsfärgade ungar, och de är då honor. En grå (färgen kallas blå i dessa sammanhang, och är en ”utspädd” variant på den svarta färgen) unge kommer också bara att bli till med en röd hane. Och den randiga slutligen anses grundfärgmässigt vara svart, vilket kan uppkomma även med andra färger på hanen. En svart unge med en svart mamma och röd pappa är en hane, eftersom parets alla avkommor av honkön kommer att vara sköldpaddsfärgade.

Sedan kommer vi till mönster, som Doris inte har, vilket kallas non-agouti. Eftersom minst en av ungarna (den randiga) är agouti, så måste pappan ha varit det. En non-agouti och en agouti kommer att få ungar av båda sorterna tillsammans.

Slutligen vitfläckigheten. Det har Doris, och den sköldpaddsfärgade och randiga ungen. Men inte den grå, varvid pappan inte heller kan ha haft det.

Spännande det här. Ungarna är alltså en svartsköldpadda med vitt (kanske nästan bicolour?), en solid blå (diluterad svart), och en bruntigré (ser så ut nu, men kan kanske vara spotted eller tabby också?) med vitt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *