Du sköna maj, välkommen!

Du sköna maj, välkommen!

Jag lämnade ett högst vårvintrigt Stockholm i fredags, och kom hem till fullt utslagen vår igår kväll. Oj, vad det gör sitt med både humör och ork att få känna lite småljummen vårluft mot kinderna och se alla blommor som plötsligt slagit ut stå och gotta sig i solskenet! I trädgården hade forsythian nästan slagit ut helt, scillorna blommade för fullt och började få sällskap av pärhyacinterna, och mina älskade balkansippor hade poppat upp på sin plats under körsbärsträdet.

Vistelsen i Örebro var ungefär som det brukar vara när jag och H bränner iväg till mormor; middag hos mormor på fredagen, promenad till stan på lördagen med utelunch och second hand-spaning samt fika, och hemfärd efter lunch på söndagen. Jag avhöll mig från att göra några begagnat-fynd, även om jag såg en underbar brun komplett teservis från Upsala-Ekeby för ynka 300 spänn, och ett par vilsamma vita gardinlängder med ett grönt bladmönster på för 60 kronor. Båda hade varit jättefina i nya huset, men dels orkade jag inte kånka mer saker på tåget (servisen hade jag nog inte ens orkat kånka – tekanna, gräddkanna, sockerskål samt temuggar och stora och små assietter för 12 personer) och dels har jag fått stränga order att inte köpa NÅGONTING före flytten.

H har som vanligt varit mycket glad åt att vara hos ”mommo”, och vaknat med ett stort leende båda morgnarna, efter relativt lång och helt oavbruten nattsömn. Däremot har han tyckt att det här med att sova middag och bajsa har varit helt onödigt när en är iväg på visit. Han sov en dryg halvtimme i vagnen i fredags, från strax innan vi kom till Örebro station tills vi var nästan hemma hos mormor, max 20 minuter på lördagen på väg hem från stan och ungefär lika länge på söndagen från en stund efter lunch tills vi kommit ombord på tåget. Jag försökte sätta honom i sele och få honom att somna om efter att vagnen var ihopfälld, väskorna undanstuvade och ytterkläderna av, men det gick inte. Han satt och gosade en stund, men var för intresserad av folk som pratade och allt som susade förbi utanför fönstren, så sen började han skruva på sig och tycka ”bort!”.

IMG_1805

Jag hade packat lätt i endast en liten ryggsäck, och en handväska som jag fäste i krokarna till Bugaboo Organizer, som jag hade på min Babyzen Yoyo+. Den är verkligen en fantastisk resevagn just vad det gäller smidigheten; lätt att fälla ihop och så liten att den gick att ha framför H:s tågsäte, och sedan bara att liksom släppa upp hållen i en hand när det var dags att fälla upp den före ankomst. Och den är ju så smal att den går att rulla i tågets mittgång, så det är bara att fälla ihop och upp den direkt vid ens sittplats.

Att jag sedan har träningsvärk i ändalykten efter att ha gått och knuffat den fram och tillbaka till mormors hem några gånger, en nätt promenad på drygt 3 km enkel väg, är ju en annan sak. För att undvika att sparka i bakaxeln, eller ännu värre: sparka ner bromsen mitt i ett steg, måste en ha armarna långt framför sig och verkligen knuffa vagnen. Så lite ovant för mig som brukar hålla händerna  i princip alldeles framför kroppen och liksom bara skjuta på vagnen.

Den låter också rätt mycket när den körs på lite grövre eller grusigare asfalt, och det blir tvärstopp vid minsta lilla kant eller tröskel om en inte är beredd och häver den. Men jag känner definitivt av att den utrustats med fjädring nu i den uppgraderade ”+”-modellen, för den har faktiskt lite gung när en kör över lite mjukare ojämnheter i marken.

Men resorna gick generellt bra, trots klarvaken unge och ett påtvingat byte till buss från Bålsta på hemresan på grund av banarbeten. H hade förstås lite av en drömdag igår, när han fick åka både tåg, buss och bil i en följd! Efter hemkomsten igår promenerade vi i kvällssolen till den lokala indiska restaurangen, där jag åt en chili sizlar som var tråkigt tam i smaken och inte alls tillräckligt bränd. Men det var rätt gott ändå, trots att jag höll på att vända om när vi stod utanför dörren och jag slogs av hur mycket mat det luktade.

Jag lyckades undvika att berätta för mamma om knyttet, även om hon kanske undrade över att jag inte drack kaffe en enda gång på hela helgen. Men det är inte säkert att hon faktiskt märkte det, hon är inte alltid jätteuppmärksam på sådana saker.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *