Jobbar hemifrån…

Jobbar hemifrån…

IMG_1401

Idag sitter jag i godan ro och arbetar hemma vid köksbordet. Eller för att vara helt ärlig så ska jag precis börja arbeta.

Den stora fällan i att jobba hemifrån, i tron att en kommer att spara in tre timmar effektiv tid på att inte resa till kontoret, är just att det i regel blir så att dagen ändå startar mycket senare än vad den gjort om en rest till kontoret.

Lämning på förskolan, pipa in på affären och handla lite gofrukost, äta frukost med B, dricka kaffe och sedan sjasa iväg mannen till sitt kontor, eftersom det tycks helt omöjligt att få något jobb gjort med någon annan hemma i huset. Och vips var klockan 11.

Nu får jag köra järnet fram till 15.45, då jag ska ge mig av för att hämta lilleman igen. De tre timmarna restid som jag tjänade in har jag ju redan förbrukat…

Vårt vackra köksbord i furu av typen som fanns i varje hem under tidigt 80-tal ska förresten inte heller få flytta med till nya huset. Generellt ska vi göra oss av med allt som vi inte tycker om och inte behöver. Det ska bli så skönt med en ordentlig urrensning.

Graviditeten gör sig påmind i form av orolig sömn med många uppvaknanden, och ett lätt illamående som ligger och lurar lite i bakgrunden hela tiden.

Jag känner mig mycket lugnare i sinnet denna gång. Det är ännu tidigt, och kan gå hursomhelst, men jag sitter inte och googlar statistik över missfallsrisker och annat som jag gjorde när jag väntade H. Det är liksom inte lika mycket som står på spel. Vi har ett barn redan, och vet nu att vi inte har några direkta svårigheter att bli gravida. Självklart hoppas vi att allt går bra med denna graviditet, men jag känner mig inte hysteriskt orolig över att det kan gå galet. Det är bara att leva som vanligt och hoppas på det bästa.

Jag ska ringa min MVC och se till att jag får en inskrivningstid inom några veckor så att jag kan få remiss till KUB-testet. Jag vill minnas att det var ett blodprov som skulle göras ett par veckor före ultraljudet runt v. 11-12, så det är väl bra att boka in redan nu. Jag kommer att ha fyllt 36 när detta barn föds, och tycker det känns bra att göra en kontroll. Men mest av allt tycker jag bara att det är skönt att få ett ultraljud där kring vecka 12 för att se att allt ser okej ut så långt, innan det är dags att göra graviditeten officiell för familj och vänner.

Det måste ju också vara enorm läskigt att inte alls ha fått se fostret innan det ”stora” ultraljudet, vilket ju blir fallet om en inte tar KUB-testet (eller får ett tidigt ultraljud av någon annan anledning).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *