De tidiga tecknen på graviditeten

Jag har haft en del tidiga graviditetssymtom de senaste veckorna, som jag nu i efterhand kan säkert identifiera som just sådana. Jag har inte velat skriva om dem tidigare, för att inte framstå som helt galen om det inte hade varit som det nu visat sig att det är. Jag har knappt velat erkänna dem för mig själv, men började ändå föra lite dagbok när jag satt en hel eftermiddag med galet blossande kinder utan anledning.

Vi hade druckit drinkar och bubbel, kollat på mellon och suttit uppe halvsent den där lördagskvällen den 12/3. Lite glada i hatten fick vi till en snabbis innan sängdags, efter en tre månader lång period av avhållsamhet orsakad av sjukdomar, allmän trötthet och ett mycket effektivt litet förkläde.

En liten räkneövning ger vid handen att detta var just precis dagen för ägglossning. Bara två dagar senare, den 14/3, får jag en brännande känsla i huden över bröst, mage, insidan av låren, kinderna och händerna, lite illamående, lite ont i brösten, en stickande känsla i ryggslutet. Jag har dålig aptit och är lite doftkänslig. Är varm och kall om vartannat. Svettas och fryser.

  • Den 15/3 vaknar jag illamående, med halsbränna och ett luktsinne som är lite ”off”. Det bränner och isar i huden lite här och var, med jättevarma insidor av lår och fötter. Känner mig varm och svettig och hormonell. Arg och ledsen.
  • Den 16/3 har jag magknip, illamående, svettningar vid uppvaknandet, och brösten känns varma.
  • Den 17-20/3 mår jag ganska normalt, men är lite varm stundvis och är väldigt kvällstrött. Börjar tänka att det nog bara är inbillning att något är på gång i kroppen.
  • Den 21/3 har jag svårt att sova på natten, vaknar flera gånger och är varm, illamående utan att vara dålig i magen. Under dagen är jag frusen och urrig, och på kvällen är jag rejält illamående och får ”sendrag i ljumskarna” (ligamentsmärtor?) och lite ont i svanskotan.
  • Den 22/3 har jag lite illamående som en knut i magen, det vattnas i munnen och kaffe är inte gott.
  • Den 23-24/4 mår jag rätt normalt, bara ett lätt illamående som kommer och går.
  • Den 25-26/3 skulle mensen ha kommit, men det blir bara några droppar blodblandade flytningar under menscykelns dag 28 och 29. Det känns som att mensen ska komma, med mensvärk, dåligt humör och sug efter micropopcorn.
  • Den 27-28/3 kommer inget mer blod alls, det hugger i ljumskarna då och då. Det smakar lakrits om mina läppar, och jag har ingen aptit och inget tålamod. Är trött.
  • Den 29/3 har jag fortfarande lakritssmak på läpparna, känner mig trött och hormonell.
  • Den 30/3 har jag tilltagande hugg i ljumskarna varje gång jag nyser eller reser mig upp. Har svullen mage och känner mig gråtmild. Mår illa efter att jag ätit.
  • Den 31/3-1/4 mår jag i princip helt som vanligt, men har lakritssmak på läpparna och det hugger i ligamenten.
  • Den 2-3/4 är jag trött och hormonell, men känner mig övertygad om att jag inte alls är gravid. Jag misslyckas med två graviditetstest på raken.

Igår, den 4/4, är jag lätt illamående över dagen och kommer på mig själv att sitta och liksom pusta för att hantera det. Funderar över att jag plötsligt blev sugen på köttfärssås på söndagen (brukar sällan hända) och att jag utan tvekan hugger tag i en Gooh-matlåda med köttbullar och brunsås på Pressbyrån på väg till jobbet på morgonen, istället för förpackningen med Keso med topping som brukar vara min standardlunch på hämtningsdagarna.

Precis efter att jag plussat med H hade jag nämligen en period på några veckor då jag bara ville äta brun och såsig mat från barndomen. Vadan denna vurm för såsig barnmat helt plötsligt? Och sedan på eftermiddagen kommer svaret: jag ÄR gravid. Det jag känt de senaste veckorna har inte alls varit inbillning, utan precis som där i slutet av 2013 så är min kropp i färd med att bygga en ny människa från scratch. Inte konstigt egentligen att det händer skumma grejer i kroppen då…

Så här långt känns det PRECIS som när jag var gravid med H, förutom att jag inte har ont i brösten, som inte heller känns större än normalt. Möjligen att saker som ligamentsmärtor har kommit mycket tidigare, men det är väl som sig bör när det är andra gången om?

Leave a Comment

Your email address will not be published.

Start typing and press Enter to search