Dyngsjuk och gråtmild

Dyngsjuk och gråtmild

Nej, något kalas står då rakt inte på min agenda för dagen idag. Natten och morgonen bjöd på fortsatt rinnsnuva och explosiva nysningar, och när det var dags att stiga upp i morse lindade jag bara in mig i täcket och somnade om. Vaknade vid 10 med en blytung kropp och ett genomtjockt huvud. Nä, det var bara att inse att B får åka på kalas själv, medan jag intar soffläge.

H få åka hem till farmor en sväng över dagen, så får jag hem honom ikväll. Han var så söt idag, på sitt allra soligaste och spralligaste humör, men jag måste ha några timmars vila. Det var förstås inte utan några funderingar från farmor om hur sjuk jag egentligen är (läs: det är bäst för henne att hon är riktigt sjuk, annars är det bara slappt att försöka slippa undan barnet).

Nu har de just åkt, och jag sitter och gråter av ingen anledning alls. Drabbades plötsligt av en intensiv känsla av …sorg, och kan inte sluta gråta. Någon sorts hormoner är det som stormar i kroppen, om det sen är uppdämda PMS-hormoner eller annat är oklart.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *