Trysil dag 3, och hemresan

Trysil dag 3, och hemresan

Jag har legat på latsidan med bloggandet i några dagar nu, men får väl ta igen det en bit i taget.

Det blev inget skidande för mig i onsdags, trots att både skidlån och barnvakt var ordnat. När det väl var dags hade B ingen lust att spendera ett par skidtimmar med att hänga med mig i barnbacken. (Han skyllde på att vi bara hade ett liftkort, men engagemanget för att lösa problemet var cirka noll, så det var nog så att han hellre hängde med ”grabbarna” uppe på fjället.) Och jag som aldrig tagit mig ut i en skidbacke, annat än med instruktör och som del i ett led av nybörjaråkare som följer sagda instruktör som ankungar, struntade således i det hela.

Jag lyckades dock på andra dagens försök, och med ett antal turer fram och tillbaka längs återvändsgränder, lokalisera gångvägen till Trysil Høyfjellsenter, som inte direkt var väl skyltad. Det var kul att få ta en lite längre tur med Mountain Buggy Terrain, som verkligen levererat så här långt. Sista biten av vägen var en kort, men mycket brant, backe med lite sådär smulig snö. Det gick jättebra att komma upp trots att vagnen var baktung på grund av helt nedfällt liggläge med sovande barn, och skötväska på styret. Ner igen var knivigare, men efter att ha gått med ena benet i kantens snödrivor de första och brantaste metrarna,  tog jag till skidåkarmentalitet och kryssade nerför där det var för brant att rulla rakt utför. Gick hur bra som helst med en trehjulig och mycket lättsvängd vagn. Barnet sov sig igenom det hela.

Efter promenaden var jag helt slut i både armar och rumpa, så lite motion blev det, missad skidåkning till trots. Eftermiddagen bjöd på bad och lek i spa-avdelningen, och H fick testa armringarna vi köpte med oss från babysimmet. Hans osäkerhet i vattnet har helt släppt, och han tjöt och plaskade som en tok efter treårige E, som helt obehindrat simmade omkring, likaledes iförd armringar.

Middagen åts på rummet, och efter en fantastisk förrättscarpaccio av ungkarlen C var det jag som lagade huvudrätten, paradrätten från barndomen: fläskfilé i senap- och grönpepparsås, med hasselbackspotatis och grönsallad. Busenkelt och gott, och alla tömde tallrikar och fat till sista droppen.

Dagen efter var det dags att vända hemåt igen, efter att ha moffat croissanter like there was no tomorrow i frukostbuffén. Det, och lite allmänt uppochnedvänd kosthållning i några dagar, orsakade ett litet haveri i lillemans blöja ungefär när allt var packat och klart, och han placerats i vagnen för vidarebefordran till garaget. Gult rinnbajs fyllde inte bara blöjan, utan även byxorna ner till knäna. Som tur var hade han tjocka plyschbyxor, så det verkar som att åkpåsen klarade sig. Lite försenade kom vi iväg med en nyservad unge, som sov en stor delen av hemresan.

Lunchen intogs på Flottaren i Vansbro, en otroligt trist och skolmatsmässig pannbiff med potatis och brunsås. Men det gick fort, och vi kunde fortsätta hemfärden. H var till största del vaken efter lunch, men kunde sysselsättas en halvtimme med ett äpple, som han gnagde på medan han utstötte lovord som ”Umnumnum. Nam Nam. Mmm. Nomnom”. Sedan fick han en klämmis med yoghurt som han nogsamt kletade in all over sin bilstol. Blir till att ta av och tvätta klädseln redan efter första lite längre resan med nya fina stolen. Han verkar sitta bra i sin Maxi-Cosi Pearl XP, han sitter högt så att han ser ut, och den är lätt att justera lutningen på under färd, så jag blir allt nöjdare med köpet. Jag saknar dock babyskyddets sufflett, för nu fick H solen i ansiktet då och då, vilket inte är populärt. Men vi har solskydd att montera på bilrutorna, så det går ju att lösa den vägen.

Hem kom vi i alla fall till slut, på torsdagens kväll. Det blev bara att ställa in väskor och gå och sova, för på fredagen var det dags att jobba igen.

image

Tredje dagen blev det bara barnvagnsbilder, men visst är hon en skönhet, Mountain Buggy Terrain, med stora bakhjulen på och ute i snön?

Hemresedagen tog jag en bild som avsked till en burk som åkte i sopen istället för ner i packningen. Fick en burk med body butter från Body shop som gåva vid en testprenumeration på Mama. Klementin, skulle den lukta. Och det gjorde den. Mycket, mycket klementin. En hel skål, där några i botten börjat övergå till flytande form och avsöndrar lite extra skarp doft. Bläh! Nej, de 99 kronorna, eller vad det nu kan ha varit, var pengar i sjön för en hjärndöd ”tjejtidning” och en kräm som får en att lukta som en skål ruttnande citrusfrukt.

Den stora bilden talar för sig själv. H äter äpple.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *