Världens längsta vecka

Världens längsta vecka

Jag har lite grann vant mig vid hur otroligt snabbt veckorna flyger förbi när en hattar fram och tillbaka mellan föräldraledighet och jobb i veckorna. Det har varit typ ”Hej kontoret! Hej barnet! Hej kontoret-barnet-kontoret-barnet. Fredag kväll.”

Nu plötsligt går H på förskola fyra (snart fem) dagar i veckan, och jag får jobba fyra eller fem dagar i veckorna. Och jag vet knappt vad jag ska göra av all tid på jobbet, även fast jag slutar vid 14.30 för att hinna hämta på förskolan kl. 16 två dagar i veckan.

(Eller jo, jag vet vad jag ska göra på jobbet – jag måste ta mig upp till full fakturering igen, så jag inte går bankrutt nu när mitt leverne inte sponsras av Försäkringskassan mer än någon enstaka kvarvarande föräldradag. Men det går see-heegt, p.g.a. dum i huvudet p.g.a. sömnbrist p.g.a. dum i huvudet som inte går och lägger mig tidigt på kvällen när barnet faktiskt sover.)

Men känslan av tidens gång när en går upp tidigt varje dag, masar sig till jobbet, tar sig hem/till förskolan, lagar mat, somnar, repeterar? Det är onsdag idag men i mitt huvud borde det ha varit fredag igår. TVÅ arbetsdagar kvar den här veckan. You’ve got to be kidding me !?!

Hemma hinns det såklart inte med någonting, men uppsidan nu är att jag verkligen kommer att få möjlighet att komma ikapp med jobbet, och kanske få in lite vardagsträning utöver promenader. Jag har ju planer på att lära mig springa nu under våren… För några år sedan körde jag ett intensivträningsprogram av crossfit-typ i sex veckor, som i vart fall fick mig från att kunna springa 0 kilometer till att klara 2,5 (med undantag för ett par slitiga uppförsbackar). Inte för att det gick snabbt eller såg snyggt ut, men det gick. Och med träning fokuserad på löpning borde jag ju faktiskt kunna lära mig att springa längre än så på samma tidsperiod. Målet får vara att i vart fall smålunka mig igenom vårruset i år.

Jag har varit ett klantarsel och glömt nyckelknippan på jobbet. Så idag fick B avbryta sin arbetsdag tidigare för att komma och släppa in mig och H i hemmet efter föris. Och imorgon kommer jag inte med alla ambitioner i världen att kunna kompensera tidig hemgång p.g.a. hämtning med att komma till kontoret i svinottan, eftersom kollegan inte kommer att släppa in mig på kontoret förrän 8.30.

Det för dock med sig att jag kanske får tummen ur och går och motionssimmar imorgon bitti. Det finns inget bättre sätt att starta dagen, och något jag verkligen saknat att inte ha tid med. Det har fått prioriteras bort för att komma till jobbet tidigare om morgnarna.

H kommer väl att vakna och tjuta inatt igen. Det gjorde han igår, till ingens förvåning alls. Men jag tyckte allt att det kändes som att det gick lite fortare och lite lättare att få honom att somna om, så det KAN ha vänt nu. Igår var han vaken och tjöt kanske en halvtimme vid halv två-snåret. Mycket bättre än 2-3 timmar klockan tre, fyra, fem! Det kan vara inbillning, men jag väljer att inte tro det.

Nej, nu går jag och packar badväskan!

(Ny plan: simma två gånger i veckan. Promenader till och från jobb/hem/förskola/affären VARJE dag, med långisar i skogen eller till köpcentrat på helgen. Under våren lägga till löpträning en stund några kvällar i veckan. Kan ge mig ut efter att H somnat, och sedan sjunka ner i fåtöljen med en kopp kaffe mer välförtjänt än nu. Det borde kunna klämmas in i kalendern utan alltför stora besvär.)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *