Hej måndag!

Hej måndag!

Den här helgen har det varit tyst här på bloggen. Av ingen anledning alls än att ensamtid inte existerat = ingen bloggtid, och jag dessutom varit trött och lite under isen.

I fredags blev jag halvsen från jobbet, och mitt planerade fredagsmys med hemgjorda vietnamesiska vårrullar, salmasushimi och krabbknyten blev till middag på en av numera tre (!) indiska restauranger inom två kilometer från vårt hem. H fick sitta med och peta i sig ris, naanbröd och ärtor och paneer från min vegocurry. Han var nöjd, men jag vet inte hur nöjd personalen var med att behöva städa upp matberget under hans stol sedan…

När vi kom hem fick jag gå upp och natta en helt utmattad unge, som ändå lyckades frammana en hel del härj och stök. Det som krävs då är att en som nattande förälder ligger och låtsas sova, helt avslappnad med lugna andetag… ja, det gick ju som det gick och jag vaknade tre timmar senare när B gick till sängs. Det var den fredagen.

På lördagen tog vi det lugnt, åt frukost tillsammans alla tre, och jag bakade en morotskaka. Jag använder alltid Leilas recept, som ger en sjukt god och fullkomligt beroendeframkallande kaka. Senare samma dag såg jag att hon bloggat just det receptet på fredagen, som tips inför fars dag, vilket var ett kul sammanträffande. Jag har bakat den kakan massor av gånger, och aldrig känt att jag behövt ändra något. Jag använder ofta rapsolja istället för solrosdito, för att det är det jag har hemma, ökar kanske kryddmängden lite, och ibland blir det lite mer morötter (när B gått lös med rivjärnet), men inget väsentligt. Den perfekta morotskakan.

image
Leilas morotskaka, vårt ”go to”-recept när det gäller morotskakor.

Så här blev lördagens exemplar. Och jag kan helt ärligt säga att vi bara ätit en bit var ännu, till gårdagens förmiddagsfika. Inte av duktighet, utan för att lördagskvällen bjöd på annan dessert, och söndagen med.

Jag gjorde på lördagskvällen äntligen den lilla asiatiska minibuffé jag tänkt till fredagen. Vietnamesiska vårrullar enligt detta recept (men jag gjorde alla rullarna och lade på ett fat istället för att lägga fram alla ingredienser på bordet). Supergott! Men det var svårare än jag trodde att få till rispappersrullarna.

Sedan gjorde jag de här krabbknytena, men det receptet var helknasigt när en använde filodeg. Ingredienslistan tar upp ett helt paket filodeg, men det räckte att titta på det och titta på fyllningsmängden för att se att det inte skulle fungera med ett helt paket deg. Jag tog halva paketet, och det blev fortfarande alldeles för mycket deg och för lite krabbfyllning. Den andra halvan tinad filodeg fick inte förgås, så jag satte B på att genast tärna äpple, blanda med honung, kanel och valnötter och lägga som fyllning i en filodegrulle. Blev smaskigt med vaniljglass!

Vi satt uppe till sent och tittade på filmen ”Blue Jasmine” med Cate Blanchett. Hon vann en Oscar för den rollen, och det var välförtjänt. Sedan var väl hennes agerande mer eller mindre den enda behållningen av filmen, men hon var så bra att vi gav den 4/5. Men jag gillade inte slutet…

Och barnet? Det har varit dåligt väder, och han har varit småkrasslig (fortfarande oklart om det är någon förkylning eller bara tänder som spökar), så han har varit inne och plockat med sina leksaker, och tittat på ”In the night garden”. Han klappar händerna och pekar på tv:n för att berätta för oss att det är dags att ordna lite Makka Pakka åt honom.

IMG_5249
Väntar på Makka Pakka.

Igår var det fars dag, men också kalas hemma hos farmor för att farbror C fyller år nu i veckan. Så vi bjöds på farmors hemkokta hummer och bubbel till middag. Kokt hummer, lite hemgjord majonnäs och bröd. Bubbel i glaset. Så himla gott! H fick köttbullar och pasta, men han hade ätit sig mätt på salta pinnar i väntan på middagen, så han gav det mesta till hunden. Hon var i alla fall glad.

Jag hade varit i köpcentret på dagen och lunchat med en gammal arbetskamrat, och passat på att köpa farsdagspresenter till B. (Om ett par år kanske H kan ta över det ansvaret, och ordna lite teckningar och egengjorda presenter…) I år fick pappan i alla fall en skön morgonrock i våfflat linne, från Himla.

Plus en hel uppsättning nya lakan. En bra sak med att bo tillsammans är att en kan köpa saker en själv vill ha till hemmet i present till den andre :-). Det blev två påslakanset från Åhléns i härligt vit, randig satin, med riktig hotellkänsla. Underlakan och extra örngott hittade jag på Hemtex, eftersom jag inte hittade några örngott till långa (90 cm) kuddar på Åhléns. Det blev ljusbeiga lakan och örngott i bomullspercale, som blir fint till de vita påslakanseten. B tyckte det var en bra idé att spara de nya lakanen tills vi målat om och fräschat till sovrummet. Jag lär få vänta till kingdom come…

Jag har en dröm om ett ”hotelligt” sovrum, med just sådan där randiga påslakan, tunga, långa draperigardiner som går längs med hela kortväggen, och mörkläggningsgardiner bakom. Helst heltäckningsmatta också, men det vägrar B, hur mycket jag än försöker säga att mattorna idag inte alls är som de som fanns när vi var barn.

Men just nu har jag gula, ”svampmålade” tapeter från 1990-talet, kompletta med flottfläckar p.g.a. ingen huvudgavel på sängen, och bara allmän ävjighet i hela rummet. Det är så trist att det sunkigaste rummet i hela huset är det vi ska sova och slappna av i, och jag är så less på det. Jag hade satt som deadline att det skulle vara ordnat innan H kom till världen. Femton månader senare har ingenting hänt. Vi är så sämst på att ta itu med saker i vårt hushåll.

Nu är det  i alla fall jobbmåndag, och jag sitter och dricker dagens andra kopp kaffe och försöker lägga upp en plan för resten av dagen.

Ha det så gott!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *