Måndag på jobbet

Måndag på jobbet

Våra gäster begav sig hemåt redan under tidig förmiddag igår. Det var tråkigt att de skulle åka igen, när de nyss kommit. Men samtidigt är det också alltid lite skönt att få huset för oss själva och komma tillbaka till det normala igen.

Mensen är tillbaka med besked också, och är snart lika riklig som den var pre-barnafödande. Men jag har de senaste månaderna gått från min vanliga 28 dagars cykel till 30-31 dagar. Mycket märkligt.

Under dagen igår satt jag mest och bölade över att H ska börja på förskolan. Jag trodde inte alls att jag skulle reagera så starkt på det; H är ju social och i behov av mer stimulans än vad som finns inom hemmets fyra väggar och känns allmänt redo för det. Men jag… Jag gråter bara jag tänker på det. Min lilla plutt. Jag får enorm ångest över det hela, och känner att jag inte alls fått tillräckligt med tid med honom. *bölar lite igen nu* Kanske är det lite allmänt hormonkaos i kroppen också.

Jag och B är helt inne i zombieserien ”Walking dead” just nu, och skulle igår ta igen två kvällar utan att ha sett ett enda avsnitt. Det slutade med att vi plöjde tre avsnitt, och klockan närmade sig 02 efter att vi ordnade rena lakan i sängen (VARFÖR sliter vi alltid ut de gamla lakanen på dagen och glömmer bort det hela tills det är dags att sova?) och duschat båda två. Kändes lite sisådär när klockan ringde vid 05 imorse, kan jag säga. Sedan tog det i och för sig en timme till innan jag kom upp, eftersom H vaknade till och ville amma innan jag hunnit upp.

Jobbdagen bara rinner iväg, och jag hinner knappt med någonting, känns det som. Snart är det dags att åka hem igen. Men snart kommer jag att få mer tid på jobbet, och det är ju också en bra sak med förskoleplatsen…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *