Läggdags!

Läggdags!

För mig, alltså. H sover sedan 20.30, och för första gången på länge har han inte vaknat och gråtit en enda gång mellan sitt läggdags och vårt läggdags. Jag hade nästan glömt bort att det kunde vara så här, så van har jag blivit med att gråten dragit igång med halvannan timmes mellanrum under kvällarna.

Idag har vi bara varit hemma. H har övat och övat på sin nya förmåga – att stå utan stöd. Han har ju gjort det några gånger på sistone –FAN VAD JAG HATAR ATT SKRIVA PÅ IPHONE!!! (Ursäkta utbrottet) – när jag hållit honom om midjan och släppt utan att han märkt det. Men idag hade han alltså bestämt sig för att han kan stå själv. Plötsligt stod världens gladaste unge och applåderade sig själv, stående på köksgolvet. Sötnöten, han klappar alltid händerna när han lyckas med något.

Annars har det inte hänt så mycket. Vi har fått fiber indraget. Jag har kokat ytterligare tre liter äppelmos, och gjort hemgjorda fiskpinnar av halvtinat torskblock, som H åt med förtjusning. Han åt med egen sked, och jag hjälpte till att peta på mat på skeden med min gaffel.

Om fem timmar ska jag upp och gå till jobbet, så nu är det bäst att släcka och säga godnatt. God natt!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *