På hemväg

På hemväg

Och plötsligt var den här, hösten.

Regnet har fullkomligen forsat ner hela dagen, och jag kom till jobbet dyngsur imorse. Regnjackan hade skyddat hår och överkropp, men jeansen och gympadojorna var helt genomvåta.

Efter att skor och strumpor fått ligga över elementet bakom skrivbordet hela dagen – ei saa peittää till trots, och medan jag gick runt barfota i kontorsskorna– var de äntligen torra och faktiskt lite varma. Men säg den lycka som varar, för nu sitter jag på bussen med kalla blöta tår igen.

image

Men en får väl vara tacksam för den fina sommaren vi fick, ett par veckor i alla fall.

Jobbdagen blev inte superproduktiv, eftersom internet hade gått sönder. Efter att ha kontaktat Telia via e-formulär, mobil och röksignaler, och till slut ha blivit uppringd för att placeras i kö (!), kom jag och en supportkille fram till att routern hade tackat för sig och gått vidare till de sälla jaktmarkerna. En ersättare kommer först imorgon, så idag har vi trixat med internetdelning från telefoner, utskrifter via USB-sticka och svurit en del över IT-samhällets sårbarhet, men inte producerat speciellt mycket.

På hemmafronten har jag en man som håller på att duka under efter två dagars häng med liten ettåring, och en ettåring som tycks bli livligare och livligare allteftersom föräldrarna tacklar av. (Vad blir det av den där förskoleplatsen? MÅSTE komma ihåg att ringa och kolla läget!)

Så mina planerade zucchini/halloumi-biffar avfärdades av mannen i huset till förmån för snabbmatsmiddag. Ja ja, en kan ju inte vara perfekt jämt/ofta/mer än ibland.

På återseende!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *