Kaffepaus

Kaffepaus

För andra dagen i rad har jag lyckats ta mig till kontoret till 07.15.

Det enda sättet för mig att få någorlunda hanterbara dagar, då jag hinner med både en rimlig mängd jobb och även hinner umgås med H en liten stund innan han ska ska sova, är att starta dagen tidigare.

Så de senaste dagarna har väckarklockan stått på 05.00. Då har jag tagit lite höjd för att H kan vakna till och vilja amma/gosa en stund efter att jag gått upp och börjat göra mig i ordning. Och vaknar gör han. Tidigare fungerade det i regel att smyga iväg, bara jag gjorde det tidigt. När klockan började närma sig 07 sov han i regel lättare, och var svårare att söva om. Jag trodde att det skulle bli bättre nu på höstkanten, när det blir mörkare på morgongen – men icke!

Strax före 06 är jag redo att gå (om jag duschat kvällen innan), och närmare 1,5 timme senare är jag på jobbet. Väl där har jag tid för en stunds frukost i lugn och ro medan jag planerar dagen.

Och det fungerar riktigt bra. Jag kan klara mig på sex timmars sömn, även när den hackas upp av ammande och närhetstörstande son. Jag längtar fortfarande efter att få sluta amma, men det går ändå rätt okej just nu. Han ligger relativt lugnt, och jag dör en smula av gulligheten i att han numera inte ligger och klöser mig i ansiktet och sliter mig i håret, utan snarare mjukt men bestämt liksom känner av mitt ansiktes konturer med fingertopparna, och håller fast i en hårtest. Försäkrar sig om att mamma finns där, och håller fast så att hon inte ska försvinna. Ibland rullar han över mot B, och ligger och smeker och drar lite i hans skägg. Jo, pappa är där också.

Igår kväll var H svårnattad, och ville inte släppa taget om tutten även fast han somnade, utan vaknade och gnydde så fort jag försökte ta mig loss. En timme senare kunde jag komma ner och göra B sällskap en liten stund innan jag var tvungen att sova själv. Sedan vaknade H vid 02 och ville upp till mig, vilket han så klart fick.

Jag tänker inte försöka hålla honom borta från vår säng när han så tydligt vill sova med oss, även om jag längtar efter att han ska kunna sova en liiite längre tid i sin egen säng, så att jag får mer än tre timmar ensam. Förut sov han alltid i egen säng till 4-5, även om det var länge sedan han hade en så obruten natt nu. Men det är kanske så att han anpassat sig efter att mamma försvinner tidigare, och vaknar tidigare så att han ska hinna få sin natt-/morgonamning och kramas en stund.

Två små risgryn till är förresten på väg upp genom tandköttet. Tand nummer 7 och 8, på vardera sidan om de tidigare ensamma två framtänderna i nederkäken, dyker upp vilken dag som helst, eventuellt har den högra redan brutit igenom en liten, liten bit.

Nu har jag tagit mig en liten kaffepaus, och ska sätta tänderna i lite arbete. Den här veckan blir lite upphackad, eftersom jag och B bytte måndag och tisdag med varandra, och B behövde åka in till sitt kontor på torsdag. Så jag får jobba heldag idag, och arbeta lite hemifrån imorgon istället. Om jag går upp tidigt hinner jag förhoppningsvis få en del gjort innan B ska iväg…

Innan vi fick H tog jag med mig våra Sagaform-muggar med lock till kontoret. Och det var ju typiskt, för de hade varit perfekta att ha under bebistiden. De håller kaffet varmt länge, och det går oftast att rädda upp situationen innan det är kaffe överallt om de skulle råka välta. Jag måste nog köpa ett par till för att ha hemma.

IMG_4665
Jag älskar min kaffemugg!

På återseende, och ha en bra onsdag!

Hemresa, nya skor och guilty pleasures

Hemresa, nya skor och guilty pleasures

Igår åkte vi hem från Örebro. Lille skrutt somnade i Ergobaby Stowaway ungefär en minut efter att tåget lämnade plattformen, och sov som en sten hela vägen tillbaka till Stockholm. Han vaknade yrvaket till först när jag stod och bänglade med att fälla upp vagnen.

Stackarn har ju inget stöd alls för huvud och nacke i Ergoselarna längre, så han höll på att tappa huvudet i golvet när jag böjde mig framåt. Undrar om man skulle kolla in någon form av toddlersele? (Säger hon som redan äger tre bärselar, en hybridsjal och en bärslinga, och använder någon av dem typ en gång i månaden…) Eller så kollar jag in hur Stokken eller ev. sjalen skulle fungera nu?

Jag måste väl också börja använda Ergoselen på ryggen snart, även om jag fortfarande tycker det känns helt okej att bära H på magen vid nästan 12 kg. Jag är ju inte direkt ute på långpromenad med sele. Och just för att få lilleman att somna på tåg och bussar måste han ju sitta på framsidan.

Nåväl, detta om detta. Efter att vi anlänt Centralen blev vi upplockade av B, och på hemvägen stannade vi på en fika på ett köpcentrum. Där passade vi på att prova ut ett par skor till H. Storlek 21 och breda fötter, var skoförsäljarens omdöme efter att ha mätt och tittat. Skorna blev dock i storlek 22. Och kostade 900 spänn! Vi blev smått chockade över prisbilden på småbarnsskor. Det var ett par fodrade gympaskor av ett märke med ett så imbecillt namn som ”Ponny”, som han kommer att kunna ha fram tills den riktiga vintern sätter in.

För att lindra chocken köpte vi varsitt par skor till oss själva också. Det var ”3 för 2”, så då blev H:s skor gratis. Eller så kostade de 2600, det beror ju på hur man ser på saken… Nejdå, jag köpte mig faktiskt ett par riktigt rejäla lammskinnsfodrade vinterkängor, och B fick sig ett par snygga halvfodrade höstkängor, så det var inget onödigt köp. Bara oplanerat.

Jag började skriva det här inlägget igår när jag lade mig. (Den här bloggen är ju lite av en dagbok för mig, och det är oftast precis innan lägger mig som jag passar på att nedteckna dagen som gått.) Men när jag skrivit några rader vaknade herr supermammig och ville sova med mig, så jag fick återta skrivandet nu på morgonen, sittande på bussen till jobbet.

Jag hade bråttom till bussen, för jag måste in och förbereda inför ett förmiddagsmöte. Så jag lämnade huset vid 06, en halvtimme senare än planerat på grund av uppvaknanden med gråt från lillen, som har någon sorts mammaradar som slår på stora larmet när jag lämnar sängen. Hur djupt han än verkar sova innan.

Promenaden till bussen brukar ta 24-27 minuter, men idag behövde jag snabba på. Så jag körde på min energilista på Spotify. Den ger alltid extra schwung i steget, och jag hann utan problem på 21 minuter.

Min energilista innehåller rätt mycket av ett av mina största guilty pleasures – barnförbjuden dancehallmusik. Jag veeet; genren är rätt besudlad med unken kvinnosyn, homofobi med mera med mera. Men inget får mig att vilja dansa eller anstränga mig fysiskt mer än en riktig dancehalldänga – jag kan inte hjälpa det! (Och jag väljer så klart bort de låtar som jag upplever som stötande.)

Så en dag hemma hos oss kan mycket väl börja med att en 35-ish, korpulent småbarnsmamma står och skakar loss till någon låt med en fet riddim och väldigt barnförbjuden text. Fin bild att ha på näthinnan så här på tisdagsmorgonen, va?

Den sista biten till bussen idag räddades av ”Whine & Kotch” av J Capri feat. Charly Blacks. Håll i hatten, vilken fart det blev på tanten!

Kram på er, och ha en bra tisdag!

 

Många första gånger

Många första gånger

Idag blev en dag fylld av första gånger.

H åt våfflor med sylt och grädde för första gången, och smällde i sig en och en halv våffla. Efter att med stor möda ha trugats i en liten portion morotssoppa. Månntro det är skillnad på skit och pannkaka…

Sedan fick han ha på sig kalsonger för första gången, och gå blöjlös en stund. Och det gick ju hur bra som helst. En liten liten våt fläck, som kan ha varit kiss, men även kan ha varit vatten, var det enda som fanns i kalsongerna någon timma senare.

Nu sover han för första gången i en tvådelad pyjamas. I storlek 86/92.  Vad hände med min bebis?

Han har busat med mormor hela dagen, och går allt säkrare runt i lägenheten. Cirka 30-40 steg går han utan bekymmer, även om han ser ut som världens minsta, gulligaste fyllo under tiden.

Jag norpade åt mig en timmes sömn medan min mamma och min son lekte så himla fint med varandra. Han ÄLSKAR sin mormor!

Han sov middag i nästan 3,5 timmar idag, och har varit lite gnällig och krigat vid varje måltid, och velat sitta i knät mycket.

Annars har vi mest suttit inne idag, förutom en liten promenad på kvällskvisten.

IMG_4644

Imorgon bär det av hemåt igen. Tänk vad fort helgen gått, fastän fredag till måndag kändes som en ocean av tid innan vi åkte.

Ungen. Nästan gratis just nu.

Ungen. Nästan gratis just nu.

H vaknade 07.20. Pigg som en lärka satt han i sängen och förhörde mig om vilka djur och växter som var avbildade på påslakanet.

IMG_4634

Jag gnuggade gruset ur ögonen, bet ihop och hasade upp för att göra gröt. Han bråkade sig igenom frukosten. Hans nya bästa är att glatt äta från skeden vid matning, för att sedan demonstrativt skjuta ut tungan med matklumpen mitt på och låta den falla ner över haklappen. Eller så hjälper han till med näven och sitter och kramar och squishar med maten tills ALLT är kladdigt. Och han sitter och flinar mot mig medan han gör detta, uppenbart provocerande.

Mamma hade inte gått upp ännu, så jag tog sedan med mig junior in i vardagsrummet, plus en kopp micrat kaffe och påsen med Polly-puffar med havssalt jag hade köpt till tågresan. Tänkte att han kunde leka medan jag fick i mig kaffe och socker för att vakna till. Han kom dock genast på mig i mitt godisätande och krävde högljutt att få smaka…

Var sådär tröttgnällig som han är när han inte sovit tillräckligt. Men varför SOVER du inte längre då, skitunge?!?

Sedan somnade han. Har nu sovit i över två timmar. Och här sitter jag. Vaken men trött, medan lillgrisen trynar.

image

Igår sov han två omgångar på dagen. Båda i vagnen medan vi var ute och gick, så klart. Han sover väldigt bra i vår Bee3.

 

IMG_4626 IMG_4624

Sedan levde han rövare fram till 21.

Undrar om han vill leka en stund med mormor senare idag, så att jag kan ta en liten, liten tupplur?

Mor och son på vift i Örebro

Mor och son på vift i Örebro

Jag och H är i Örebro över helgen och hälsar på min mamma. Hus och hem har upplåtits för grabbaktiviteter som cigarrökning, bourbondrickande och spelande av skränig och slamrig musik på hög volym.  Så vi är på visit hos mormor, jag och barnet. I exil.

Tågresan ner gick jättefint. H började med att vara grymt imponerad av hela tågupplevelsen. Tills ögonen började gå i kors av trötthet. Då ville han såklart inte sitta still och somna fridfullt lutad mot sin mor, men Ergobaby Stowaway löste problemet, och vi klev av tåget i Örebro pigga och glada, om än något svettiga…

Jag har med Bugaboo Bee3 som resevagn den här gången, för den är liten nog att åka tåg med, och har mer komfort för både mig som kör och för barnet än vår minsta resevagn, Babyzen Yoyo.

IMG_4585

Gårdagen gick lugnt till. Vi käkade en halvsunkig thaibuffé till lunch, och sedan tog vi oss hem till mamma, där vi lagade och åt middag och var i säng vid 22.

IMG_4607

Natten gick bra. H och jag delar på en bäddsoffa, och han sov till 08, precis som vanligt. Idag gjorde vi stan: shoppade och fikade på mammas favoritsecondhand, lunchade på kafé och gick en vända runt stan.

Höjdpunkten – jag fyndade en fin liten låg gryta/ugnsform, tre små plåtbleck och några små rostfria skålar till en sammanlagd kostnad av 110 kr, och H fick en plastlastbil för en tia och en Fisher-Price telefon i nyskick och originalkartong för 40 kr.

image

image

image

Dagens värsta – på ett kafé/konditori blev jag serverad seg, micrad fryspaj för 69 kr. Sjukt ovärdigt.

IMG_4623

Sedan var det promenad hem och middagsbestyr som gällde igen, och nu är jag så trött att jag inte orkar skriva mer idag.

God natt, och på återseende imorgon!IMG_4620

 

Laddar för långhelg

Laddar för långhelg

Idag hade jag en bra dag på jobbet, och hann hem medan H fortfarande var vaken. Han är så himla glad och go’ där han springer fram över köksgolvet med händerna uppsträckta och vinglar som ett litet zombiefyllo tills -DUNS!- han sätter sig ner på blöjbaken.

När jag skulle natta honom vid 20 hade han dock inte en tanke på att somna. Nejdå, han ville krypa runt i sängen, peka på allt – däh!?– och göra kusligt verklighetstrogna pruttljud på mammans mage tills vi båda vred oss av skratt. Så det var bara till att gå upp igen och låta honom sitta med vid vår middag bestående av indisk hämtmat.

Han ville inte sova vid 21.30 heller. Till slut bara skrek han. Och skrek. Och skrek. Tills han plötsligt slocknade liggande med huvudet på min mage. Dags för en sån period igen nu? Det har gått lite FÖR smidigt med både mat och sömn nattning på sistone, och säg den frid som varar?

Jag vill sova, men måste packa. Imorrn bär det av till mormor i Örebro. (Min mamma alltså.) Ända till måndag blir vi kvar, jag och H, medan B får en grabbhelg (snarare gubbhelg numera…) på hemmaplan utan käringan och ongen.

Det ska bli så kul. Jag och min mamma är fasligt olika, och hon driver mig ofta till vansinne, men sedan H kom in i bilden har vi i alla fall fått ETT gemensamt intresse.

Väntar på förskoleplats

Väntar på förskoleplats

I våras kom vi på att vi kanske måste ställa H i kö till förskola.

Så vi gick in på kommunens webbsida och ställde oss i kö till den förskola som ligger absolut närmast vår bostad. Det är en privat driven verksamhet med Montessori-inriktning, inkvarterad i en liten villa bara ett kvarter bort.

Med hänsyn till mitt pendlande kändes det inte riktigt som att vi hade möjlighet att välja något annat. Resväg till förskolan var en ytterligare pusselbit som bara inte skulle gå in i det ökända pusslet.

Vi satte önskat startdatum från ettårsdagen, inte för att han nödvändigtvis behövde börja då, utan för att det var det tidigaste datumet vi kunde tänka oss.

Men tiden har gått, och vi har inte hört något. På kommunens hemsida stod att det var kö på förskolan vi valt, men att platser beräknades finnas till våren 2016.

Föräldradagarna rinner iväg snabbt, och jag börjar känna lite panik. Vi har ju inte fått något besked alls om hur vi ligger till i kösystemet. Vi kanske inte ens får plats efter jul?

Helst skulle jag vara hemma med H tills han är två-tre år. Men så länge jag inte plötsligt vinner på Triss eller liknande så är det inte en möjlighet jag har. Mitt företag behöver mig, och min stackars partner i bolaget går redan på knäna efter att jag varit borta på deltid i ett år. B varken kan eller vill försörja en hemmamamma. Så förskola it is!

Efter lite diskussioner hemma har vi därför bestämt oss för att ställa oss i kö till en annan förskola. (Jag försöker undvika att använda d-ordet, men vill be om ursäkt i förväg om jag skulle råka slinta någon gång.)

Den ligger en dryg kilometer hemifrån (åt fel håll för mig när jag ska från och till jobbet), men är nästan nybyggd och ser jättetrevlig ut. Huset är ett passivhus, gården jättefin, och de har eget kök med en kock som lagar ekologisk mar. Pedagogiken är Reggio Emilia, som jag inte vet något alls om, men jag googlade och det lät ju bra. Den drivs i kommunal regi.

Och efter att bara ha sett utsidan och läst på hemsidan så känns det bra i magen. Enligt kommunens hemsida fanns det platser denna termin, men när jag ansökt stod det ”status: kö”. Men det gör det kanske per default innan man fått en bekräftad plats?

Jag ansökte om 40 timmar i veckan från den 26/10 även om vi nog vill vara hemma lite på deltid ett tag till. Men det är nog bättre att minska ner på timmarna efter att ha stämt av med personalen om hur man bäst lägger upp en förskolevecka för en ettåring, tror jag?

För min del är det bättre att vara hemma en hel dag i veckan (p.g.a. tre timmars pendling) medan B kanske hellre tar lite kortare dagar. Men vad som fungerar bäst för H och rutinerna på förskolan måste ju också vägas in.

Jag har ingen aning om hur sånt här fungerar. Men det löser sig nog på ett eller annat sätt.

Vaccination avklarad!

Vaccination avklarad!

Det gick hur bra som helst med MPR-vaccinet (mässling/påssjuka/röda hund) i förmiddags. H verkade inte ens känna sticket i armen, utan mest bara tittade nyfiket på vad BVC-sköterskan höll på med. Inte ett pip och inte en tår.

Vi tidigarelade ju vaccinationen, som egentligen ges vid 18-månaderskontrollen, eftersom vi klurar på en liten Europatripp i oktober. Mässling och andra otrevligheter finns ju faktiskt såpass nära som Tyskland. Och eftersom eventuella biverkningar inträffar cirka en vecka efter vaccination så blev det alldeles lagom idag. En vill ju helst inte ha en febrig unge i bilen på Autobahn…

Vi passade på att få en vikt och längd också, när vi ändå var där. 79,5 cm lång och 11,8 kg tung var vår lilla trettonmånadersklump! Lite över medelkurvan på båda parametrarna, men fullt proportionerlig. Alltså 2 cm och 400 g upp den senaste månaden. Tur att vi inte köpt så mycket i strl 80, för den verkar passera snabbt.

Nu är jag på jobbet och ska köra järnet några timmar!