I väntan på frisören…

I väntan på frisören…

Senaste gången jag klippte mitt hår var när H var tre veckor gammal, och vi smet ur huset för första gången medan farmor kollade H ett par timmar. Jag och B lyckades få tid på drop-in samtidigt i köpcentrumet innan vi hastade tillbaka hemåt igen.

Behöver jag säga att det är en rätt ordentlig rishög som bor på mitt huvud nu? Nästan ett års växande, kombinerat med att hela huvudet har ett fjunigt krull på toppen, bestående av hårstrån som H ryckt av så att ”stumparna” krullat ihop sig som en gloria på huvudet.

Men det är så förbannat svårt att hitta tid till frisörbesök. På jobbet har jag det stressigt nog ändå utan att smita iväg en dyrbar arbetstimme, och när jag är mammaledig är det knappast ett alternativ att ta med H till frissan…

Jag har dock hittat tre bästisar som löser problemet tillfälligt:

IMG_3630

 

Efter duschen handdukstorkar jag håret, kör i ett par droppar arganolja i längderna och borstar ut med min Tangle Teezer hårborste (kompaktmodellen, som även går i väskan utan att trassla in sig), gör en enkel fläta och fäster med transparent hårsnodd från Blax.

Och allt detta kunde jag fixa bara genom att klicka hem grejerna från Apotea på nätet, men leverans hem till dörren nästa kväll. Me like. En temporär fix tills jag lyckas få ändan ur och ta mig till frisören, men i vart fall så mycket bättre än den fula ”bebismammaknuten” håret alltid hamnade i tidigare. Och det går att borsta ut utan att bli av med de få strån som H inte ryckt av…

IMG_3632

 

Tro mig, det här är ljusår bättre än innan oljan och tangle teezer borsten kom in i mitt liv, och mitt hår. Inte en tova kvar. Kul också att se bevis på den kassa sommaren, nedre halvan är solblekt från förra sommaren, övre halvan – not so much!

 

Pappig?

Pappig?

Idag hade vi på sedvanligt onsdagsmanér byte på halvtid.

H var såklart glad när jag kom hem, men den största känsloyttringen kom när B skulle ge sig av en stund senare. När ungen hörde ytterdörren slå igen lämnade han mamman bakom sig i vardagsrummet och kröp i ilfart ut i hallen och gnällde. Say what?!?

Jag har ju, i egenskap av första tuttbärerska, tillskansat mig en särskild plats i H:s hjärta från start. Eller, ja…det är jag som han ansett vara lite viktigare i vart fall. Det är främst jag som inte fått försvinna ur synhåll under perioden med separationsångest; det är ofta bara jag som kan få honom att somna om när han vaknar och gråter om natten.

Och nu är det plötsligt en större deal att pappan åker än att mamman kom hem. MAMMAN. Hallå? Det var jag som bar dig i min kropp och gav dig näring att växa i nio månader. Det var jag som födde fram dig i smärta medan pappan spelade mobilspel. Just saying…

Nä, skämt åsido är jag glad att B äntligen får kvitto på att det han gör är viktigt. Men ändå…skitunge…!

Lite segt idag

Lite segt idag

Igår hade jag permis för första gången sedan H kom, och drog ut på krogen efter jobbet. Jag hade en dejt med min gamla jättebästis från tonåren, som jag inte träffat på sju år. S-J-U ÅR! Hon bor utrikes nuförtiden, och vi gled isär efter att ha varit alldeles för tätt sammanlänkande under några år i tonåren. Till slut hade vi nött på varandra så mycket att vi inte tyckte om varandra, utan var som ett gammalt (olyckligt) gift par. Visste varandras svagheter som ingen annan, och sköt in små giftpilar just där. Skulle hävda oss gentemot varandra hela tiden. Bitter fiendskap förklädd till vänskap.

Men oj så kul det var att ses nu! Hon har hunnit få två barn och helt byta karriär och livsstil sedan vi sågs sist, och jag för min del har ju också blivit mamma, bytt jobb och även ändrat mig enormt personlighetsmässigt. Jag är ju lycklig nu, och inte alls en inbiten bitter pessimist, som jag trodde att jag var. Vi käkade och drack vin och pratade öppet med varandra på ett sätt som man kanske bara kan göra med någon som känt en väl i ungdomen. Ett par gamla killkompisar (som jag inte sett på ca 15 år) anslöt också lite senare, och även där var det liksom bara att prata om livet sådant det var och är, utan krusiduller och utan att behöva hålla igen. Underbart! Fyra småbarnsföräldrar på väg in i medelåldern, som var tonåringar ihop för en liten evighet sedan.

Så mamman drack vin och öl och pratade sig hes ända fram till midnatt innan hon begav sig hemåt, lite lagom rund under fötterna. Var enormt kissnödig hela bussresan hem, och högg en burgare som fyllekäk på vägen till hemmahuset. Kände sig otroligt härligt oansvarig när hon tassade in genom ytterdörren vid tvåtiden på natten. Barnet kontrade med att tycka att det var god morgon klockan sju…

Dagen idag blev således lite seg. Laissez faire fick bli ledordet för dagen: H fick plocka och riva i allt han ville som inte var farligt eller extremt ömtåligt. Drivor av barnböcker, CD-skivor och DVD-fordral täckte snart vardagsrumsgolvet, medan mamman kramade om sin kaffekopp och kom med tillkämpat glada tillrop till barnets härjande.

IMG_3718
Ok, här blev det dags att ingripa. Klättrandes i fåtöljen med siktet inställt på mammans dator.

Dagen spenderades nästan helt och hållet i hemmets lugna vrå, förutom en liten tur för att proviantera bananer och hämta paket hos postombudet. Mamman hade fyndat inte bara ett eller två, utan hela tre par nya skor på Eccos rea. Jo, det blir mest foträta skor utan klack nuförtiden. Så är det. Men fina ändå!

IMG_3724

Inbjudningarna till det stora ettårskalaset är nu postade. Vi har ju inte haft vare sig dop, namngivningsfest eller releaseparty för H, så vi tänkte att det kunde vara trevligt att bjuda in hela tjocka släkterna och de närmaste vännerna till ettårskalaset istället. Dop gick bort av den enkla anledningen att vi inte är troende, och det kändes lite som hyckleri att döpa vårt barn. Och fest hemma när H blivit så gammal att det var lämpligt att utsätta honom för så mycket folk skulle ha fått ske mitt i vintern. Inte bra när man bor i ett trångt, övermöblerat hus med noll sociala ytor för fler än 4-6 personer. Men sensommarfest i trädgården, det fixar vi!

IMG_3722

 

Vi beställde korten hos Optimalprint, med tryck och eget foto på framsidan och tryck och egen text på baksidan. Hur sött? Jag tror kostnaden landade någonstans kring 600 kr för 40 kort, med kuvert inkluderade. Och vi fick dessutom drygt tio kort extra. Planen för kalaset är att det blir öppet hus, buffé med enkel mat och fika, hyra partytält, glas och porslin. Vi gör nog maten själva, det känns som att det i regel blir roligare än catering med typ kallskuret och pastasallad samtidigt som man får mer för pengarna. Hellre bättre råvaror och laga själv, känner jag. Ett gäng kompisar bjuds in till fortsättning i mindre sällskap under kvällen. Kanske liten kräftskiva då? Kan bli bra tror jag.

Helt orelaterat så såg jag helt fantastiska växter på promenaden idag. Drygt halvannan meter höga med stora knoppar, som verkade vara på väg att slå ut i lila blom. Någon sorts tistel, kanske? Måste gå förbi igen om några dagar och se hur de blommar. De här knopparna tronade alltså ovanför mitt huvud.

IMG_3721

 

H:s elfte månad

H:s elfte månad

Ja, i lördags var det redan dags för H:s sista ”månadsdag” innan han fyller ett år. Tiden bara springer iväg nu!

Det mest revolutionerande som hänt denna månad är så klart att han börjat gå. Bara med stöd, än så länge. Han går med sin matstol, med en gåvagn som vi fått av en släkting, och längs med möbler. Står, och ställer sig upp, som om han aldrig gjort något annat.

IMG_3574 IMG_3578

Klättrar uppför trappor gör han utan problem, men det gäller ju att vara med och stå bakom, utifall att… Han kryper nästan bara ”på riktigt” nuförtiden, och med en hiskelig fart! Han ålar med magen i marken bara om han har händerna fulla med saker han vill ha med sig.

Med stor stolthet har han även lärt sig att klappa händerna, vilket han nu gör så fort han vill impa på någon. Så himla gulligt!

Han busar mycket, och far runt i huset som ett litet yrväder. Upptäcktslustan (och förstörelselustan…) är stor. Kylskåpet och diskmaskinen är oerhört intressanta, och det är svårt att plocka ut och in mat och disk utan att få en liten ”hjälpreda” på halsen. Han river ner och välter allt han når. Kattmatskålar och vattenskålar är roliga att äta ur eller välta. Blomkrukor har smaskig jord, och det är kul att slita sönder växter. Allt smått han hittar på golvet stoppar han i munnen. Hans egna leksaker? Mindre roliga.

IMG_3334

Vi har börjat introducera lite TV-tittande för att få honom att varva ner en stund då och då. ”Mumintrollen” och ”Drömmarnas trädgård” fungerar bra och håller honom intresserad en liten stund. Han är för liten för att förstå Mumintrollen, men dansar loss till introsången och är fascinerad av figurerna. Drömmarnas trädgård däremot är helt klockrent för hans ålder, och han älskar karaktären Upsy Daisy.

IMG_0367 IMG_3645

Musikvideor gillar han också. Han satt helt hänförd och tittade på tre Amy Winehouse-videor i rad. Jag brukar sitta med honom i vardagsrummet när han tittar, och prata om vad det är han ser, och begränsa tiden till max en halvtimme, kanske vid två tillfällen på en dag. Han verkar tycka att det är spännande, och jag får en liten respit och kan hämta andan en stund medan han inte far omkring överallt, utan sitter still och tittar eller småpysslar med annat medan han tittar på tv:n av och till.

IMG_3606

Humöret har varit fortsatt ostadigt, med stor separationsångest, känslostormar och ängslighet inför saker han uppfattar som lite läskiga. Han skrattar så klart och är glad mycket också, men gråter alldeles hjärtskärande när han blir lämnad själv, eller tror att han ska bli lämnad själv, när han inte (genast och omedelbart) får smaka av vår mat, när man sätter på dammsugaren, när han inte får äta jord ur blomkrukan…

IMG_3485

Sömnen har varit orolig, och det har varit en period med riktigt jobbiga nattningar, för alla inblandade. Mot slutet av månaden verkar det dock ha lugnat ner sig lite igen.

Han fick fyra nya tänder på en dryg vecka  -hela den främre övre raden hastade sig upp! Den första delen av månaden dreglade han därför kopiösa mängder, och dregglisarna fick packas upp ur förvaringen igen. Även detta verkar ha lugnat sig mot slutet av månaden.

Pratet har inte utvecklats så mycket den här månaden heller, han har mest fokus på det fysiska. Han har – tack och lov! – slutat med de öronbedövande tjuten. Säger mest ”tehteh” eller ”dehdeh”, (eventuellt försöker han säga ”titta” eller ”tutte”), och utstöter förundrade ”ooooh” när han ser roliga saker.

Vikt och längd vid månadens slut är okända, ingångsvärden var 75 cm och 10 420 gram vid tiomånaderskontrollen en vecka in i den elfte månaden. Vi får se vad ettårskontrollen ger om ytterligare en månad… Klädstorlek 74 börjar kännas rätt liten, och han har kanske 50/50 av 74 och 80 nu. Blöjstorleken är fortfarande 4.

Socialt har han verkligen börjat utvecklas. Elfte månaden bjöd på första midsommarfirandet, kyrkbröllop med fest och 30-årskalas, och H skötte sig exemplariskt rakt igenom. Han har blivit mer balanserad i möten med människor; inte rädd som han var ett tag förut, men inte heller lika hysteriskt flörtig som han var när han var mindre. Lite avvaktande, men kontaktsökande och sedan glad och uppmärksam i sina kontakter med andra. Det blir nog folk av honom, vad det lider.

IMG_3647

Han har börjat äta mer och mer ”riktig” mat. Vill inte alltid bli matad, utan ofta äta själv. Han verkar less på puréad mat, utan vill använda sina nya fina tänder. Han fick  hemgjord köttfärssås med spaghetti och åt en hel tallrik medan han gjorde sin lilla matdans, när benen trummar som besatta mot stolen. Det där med att äta med sked har inte riktigt satt sig ännu, men att plocka med fingrarna går bra.

IMG_3402

Han ammar vid insomning på kvällen, och på dagen om jag är hemma, samt under morgontimmarna när han kommer över till vår säng. Det händer att han kommer på eftermiddagen och klättrar upp i famnen och söker tutte, ibland rätt handfast genom att börja slita i mina kläder. Jag funderar på amningsslut ibland, men tror inte vi är riktigt redo ännu. Framförallt inte nu när han verkar vara i en ganska känslig period. H förstår ordet ”tutte” och börjar gråta om man säger det utan att genast erbjuda honom bröstet. Likaså när man lägger honom på sängen, då vet han vad som väntar och gråter hysteriskt tills han får grepp om tutten.

Nya sköt-/shoppingväskan

Nya sköt-/shoppingväskan

Jag blev så himla nöjd med min halvaprisetväska från Ceannis!

Hur bra blev den inte som sköt-/shoppingväska på vår Bugaboo Buffalo?

IMG_3570IMG_3569

Min erfarenher (nu när jag blivit lite mer varm i kläderna som morsa) är att speciella skötväskor inte är nödvändiga. Bara de är lagom i storleken, och har ringar att fästa axelrem i som man istället kan använda till barnvagnskrokar, så funkar de bra för mig. Hellre då ett ”nappypack” eller liknande att ha i väskan.

Väskan gick lös på 350 kr i Ceannisbutiken i Sturegallerian. Krokarna på min Buffalo är Tinkafus universalkrokar, beställda från Tinkafu på nätet.