Helgen som gick (bra)

Helgen som gick (bra)

Helgen blev så himla bra, och jag känner mig bättre till mods igen.

I fredags mötte vi upp B och ett par vänner inne i stan för en sen lunch. Det blev en klassisk meny på Prinsen, med silltallrik följd av köttbullar följda av jordgubbar och glass. Det regnade av och till, men vi satt på uteserveringen ändå. Väldigt trevligt, och H var på gott humör och åt köttbullar med oss.

Vännerna skulle bege sig hemåt direkt efteråt, så vår lilla familj var sedan ensamma i stan. Vi strosade runt i Östermalmshallen och köpte lite kött att lägga på grillen, ett aromsmör med bl.a. ansjovis och kapris och fina gula brytbönor att ha till. På hemvägen tog vi vägen genom Sturegallerian, där jag hittade en väska, perfekt att ha på vagnen som shoppingväska, för halva priset på Ceannis-butiken. B hittade cigarrer på Brobergs…

H var lite stökig vid läggdags, men inte alls lika farligt som det varit andra kvällar på sistone. Föräldrarna fick sedan äta sin grillade entrecôte med lätt sjudna vaxbönor och aromsmör, dricka gott vin (Brunello) och bara umgås på tu man hand.

Lördagen spenderade vi hemma med lite småpyssel, B klippte gräset och jag utförde någon sorts räddningsinsats för våra försummade orkidéer som stod och tynade bort i hallfönstren. H matvägrade vid lunch, och bara satt och knep ihop munnen och grät. När han vid middagen uppvisade samma beteende började orosmolnen välla in. Men jag vet ju vid det här laget att han har väldiga känslostormar just nu, där minsta lilla orsakar jättegråt så att man tror att han har ont.

Så jag funderade på vad det var som kan vara fel i hans värld beträffande maten. Han har ju ett bra tag nu inte velat att man stoppar in brödbitar och fruktbitar etc. direkt i munnen på honom, utan han vill själv ta maten i handen och äta på egen hand. Han har också börjat få mer och mer ”riktig” mat, och mindre burkmat. Så jag tänkte att han kanske helt enkelt är less på burkmat och på att bli matad.

Jag tog hans lilla ”äta-själv-sked” och fyllde med lite mat, och sträckte den mot den gråtande och kinkande lilla pojken. En liten knubbig hand formligen flög fram och ryckte åt sig skeden, och stoppade den genast i munnen. Och när jag sedan försökte mata med matningsskeden gapade han stort och glatt. Bara han fick känna sig delaktig genom att hålla i en egen sked, som han då och då fick hjälp att ösa upp lite mat på, så var det plötsligt inga problem att bli matad heller.

YES! Mitt mammasjälvförtroende sköt i höjden när jag hade lyckats klura ut vad som var ”fel”, och lösa problemet. Hela scenariot återupprepades även på söndagen, men då hade jag ju lösningen färdig!

IMG_3466
Äter gärna själv. Smörgåsrån är bra att ta till när maten dröjer lite.

Våra bekymmer för närvarande verkar vara dels att H har fått en rejäl dos vilja och humör, men inte kan uttrycka vad det är han vill ännu, dels att han håller på att lära sig att gå och är frustrerad över att han inte riktigt kan ännu. Sedan vill han utforska allt, men han har föräldrar som springer efter honom och säger ”NEJ!” och tar ifrån honom allt kul han hittar, eller lyfter honom bort från det kuliga stället han nyss lyckats ta sig till. Och han vill inte sova, för det händer ju så mycket kul, och inte bli matad, för han kan ju så bra själv (tycker han…).

Han somnade dock snällt även på lördagen, och föräldrarna fick grilla kycklinglårfilé, som marinerats i lime, soja och vitlök. Det finns i mitt tycke inget som blir så gott på grillen som kycklinglårfilé, framför allt när det är Bjärekyckling med skinnet kvar på de rediga filéerna. En rostad potatissallad med rödlök, avokado och mango och en grön dressing gjord på bl.a. färsk koriander, vitlök och jalapeño fick det bli till, samt färskost med paprika och chilismak och corn relish från underbara Stonewall kitchen. Till detta blev det en flörtig och solig pinot noir från andra sidan Atlanten – Buena Vista, som blivit något av en favorit för min del på sistone.

IMG_3504
Rostad potatissallad med mango, avokado och rödlök och en koriander-/lime-/jalapeño-/vitlöksdressing.

 

Söndagen spenderades också i hemmet, där projekt hallröjning fortsatte. Vi måste ge H lite mer utrymme att krypa runt på, så hallen ska befrias från allt gammalt bråte och sådant som H kan förstöra eller göra sig illa på. Han var med mig i hallen medan jag städade ut, och lyckades: äta jord ur blomkruka (3 ggr), äta kattmat, pilla av en metallknapp från spegeln och stoppa i munnen, samt försöka riva ner grinden till källartrappen, försöka klättra uppför trappen till övervåningen och försöka klättra nerför trappen från förstukvisten. Puh!

Efter utforskandet av hallen var han dock trött, och somnade snällt igen på kvällen. Den senaste tidens sovstök har verkligen fått mig att inse vilken välsignelse det är att ha ett barn som somnar lätt och utan bråk. Vi föräldrar körde triss i grillning i helgen, och på söndagen blev det grillspett av citronmarinerad fläskkarré med lök och paprika, med rostad potatis och tzatziki till. Vi testade ett Rasteau-vin i glasen, som var gott, men inte den perfekta kompanjonen till maten.

IMG_3538
Grillspett på citronmarinerad fläskkarré med lök och paprika.
IMG_3536
Hemgjord tzatziki

 

Ja, helgen handlade mest om mat och vin, helt enkelt. Vilket ju är något som jag verkligen njuter av och tycker är roligt. Jag och B har intresset gemensamt, och har det verkligen mysigt när vi planerar, lagar och äter mat tillsammans. Och lilleman har mest bara varit glad och mysig, och sovit på kvällarna så att föräldrarna har kunnat laga och äta mat, dricka lite vin och umgås.

Känner mig lugn, glad och harmonisk inför den nya veckan.

Och vi har börjat planera för det stora ettårskalaset, men mer om det sen, för nu ska jag äta min lunch på lunchpausen istället för att bara sitta här och leka matbloggare!

På återseende. /A

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *