Mammakroppen nionde månaden efter förlossningen

Mammakroppen nionde månaden efter förlossningen

Förra månaden hade jag börjat röra på mig mycket och hålla koll på vad jag åt. Det fallerade lite under den nionde månaden.

En liten förkylning, cellprovtagningen och den oro det medförde, samt hormonerna som ställde om i kroppen gjorde sitt till, liksom det kalla, grå vårvädret. Jag tappade orken och suget, helt enkelt.

Idag var jag på Mamma BootCamp på förmiddagen, för första gången på fyra veckor. Det var superjobbigt, för jag har kvar den tunga motiga känslan i kroppen, och kände mig spyfärdig en stor del av passet.

I mitt hood är nästan alla mammor också smala, det är den typen av förort, välmående medelklass  med ätstörningar och välklippta gräsmattor för hela slanten. Så jag kände mig som en stor trött flodhäst bland alla de muntra ekorrarna, och sackade efter hela passet. Jag försöker att bara fokusera på mig själv, men det är rätt jobbigt att vara fetast och segast. Efter passet tog jag en långpromenad i skogen på halvannan timme, och sedan handlade jag mat på hemvägen.

Jag vet inte om jag gått upp det jag hade tappat igen, jag har ju kommit igång nu, och vill inte ha den jobbiga vetskapen att jag eventuellt är tillbaks på ruta ett, så jag väntar ett tag med vågen.

Nästan nio månader efter förlossningen kom mensen tillbaka, och hormonerna har inte varit snälla mot mig, jag har varit trött och allt fysiskt har känts tungt och motigt.

Själva mensen var dock ovanligt lindrig; istället för slakthusscener på toaletten á la blöda-igenom-gröna-OB-på-två-timmar, som jag brukade ha, var det en dag med lite blödning, en dag med måttlig blödning och en till dag med lite blödning följt av en dag med blodblandade flytningar. Och that was it.  Törs inte hoppas på att det håller i sig, dock.

Sexlivet är det inte mycket bevänt med just nu, men det lilla som varit har varit som tidigare; stramande inledning men allt funkar som det ska. Det är mest tid och ork som saknas.

Eftersom kroppen nu nått full circle efter H:s födelse, i och med mensens återkomst och det faktum att jag varit ogravid lika länge som jag var gravid, tänker jag nu sluta med redogörelserna månad för månad, och skriva om mammakroppen bara lite nu och då.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *