Hejdå kräket?

Hejdå kräket?

Från det att H började äta fast föda vid fem månader har kräkandet successivt minskat. Från att han helt  kräktes ner MINST två-tre klädombyten per dag har kräkandet nu minskat till nästan ingenting.

I går bar jag honom i sele på Plantagen, och han var trött och gnällde och maskade sig. Och kräktes en liten blurp på sin tröjärm. Och vi blev lite förvånade ?!? När började vi egentligen sluta att förvänta oss att han kräks?

Sedan några veckor tillbaka har kräkandet i princip slutat; det kan komma någon liten blurp när han är riktigt trött och hamnar i någon position som klämmer till magen lite, men annars inget. Vi har nästan slutat använda dregglisar utan att ens tänka på det.

När det var som värst och H kräktes mängder efter varje måltid försökte vi bara härda ut och tänka att this too shall pass. Och det verkar det ha gjort.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *