När bebisen blir ett barn

När bebisen blir ett barn

Jag har funderat en del på när en bebis egentligen upphör att vara just bebis, eller spädbarn, och övergår till att vara bara ett barn.

I mina ögon har det redan hänt med H, även om det tycks råda konsensus på nätet om att ett barn slutar vara spädbarn när det blir ett år och/eller börjar gå. För mig började H förvandlas från en bebis till en liten pojke när han var sex månader. Nu vid åtta månader tycker jag inte att han är bebis alls.

Han ser inte ut som en bebis, han ser ut som en liten pojke som skulle kunna resa sig upp och springa iväg när som helst. Även om han än så länge bara kan typ krypa.

Det finns nästan inget kvar av det där lite djuriska som kännetecknar en bebis, där man kan se att så mycket går på ren instinkt. Allt han gör nu känns så medvetet.

Han hugger tag i tutten med båda händerna och suger sig fast, inget mer bökande och letande på mer eller mindre rätt ställen. Han leker och ler pillemariskt när han vet att han gör något busigt, försöker att le och skratta bort det hela när han får ett bryskt ”nej” eller ”aj” efter att han bitit i tutten eller dragit för hårt i mitt hår.

Han visar bestämt när han inte vill något; skjuter bort vattenflaskan eller skeden med båda händerna när han inte vill ha, tittar på min tallrik och gråter teatraliskt när han vill smaka, och fäktar bestämt bort ens händer när man försöker torka honom om munnen eller näsan.

Nej, lilleman är ingen bebis längre.

IMG_2758

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *