Helvetesnatt

Helvetesnatt

H somnade så snällt hemma hos mormor, efter att ha varit ute och gjort stan hela dagen. Från strax efter sju kunde mamma, mormor och moster äta middag ifred.

Men när vi började stöka för att komma i säng vid elva vaknade H. Sedan vet jag inte hur många timmar det tog innan han somnade om ordentligt. Han gnällde och grät och vred sig tills jag inte stod ut längre. Och med två till som försökte sova i rummet bredvid var det aldrig ett alternativ att bara låta honom låta. Så jag kramade, vädjade, gav tutte, väste ”tyst nu” och ”men sooov nu då, unge” på ett inte alltför ömt och moderligt vis, gav napp femtioelva gånger, stoppade om, klappade och smekte lilla pannan samtidigt som jag svor inombords (och några gånger utombords också).

Han somnade till slut, för att vakna upp ett par timmar senare för samma procedur. Och igen. Och vaknade vid sex. Pigg och glad som en lärka. Detsamma kan inte sägas om hans mor.

IMG_0348

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *