Så förälskad i min son!

Så förälskad i min son!

Mammaledig dag idag, och jag och H har haft en väldigt bra dag. Han har varit på strålande humör och skrattat och lett mycket och verkligen varit social. Jag kan inte få nog av hans underbara leende och tjutande skratt. Han är så söt att jag bara tittar och tittar och tittar och ler och ler och ler. Helt störtförälskad i den där lilla varelsen!

Efter hans lunchsömn hade vi mammagrupp på BVC. Det var en logoped där och informerade kort om barns kommunikation och språkutveckling. Inget direkt matnyttigt som jag inte visste sedan innan. Temat till ära satt H och pratade hela träffen igenom; det var jättekul att ha både bebisar och mammor att prata och flörta med.

Vädret var fint, så vi tog en omväg till mataffären för att handla. H är verkligen med nu, när han sitter i vagnen och tittar på allt och pratar. En grävmaskin som höll på att gräva upp en gammal brunn i en trädgård var enormt spännande!

Hans nya grej är att slita av sig mössan när man är ute och går. Eller i vart fall peta upp den så att öronen sitter utanför, och han ser ut ungefär som Toker. Då vet han att han gjort bus och skrattar så han tjuter.

Nu när han är nästan halvvägs in i den åttonde månaden passade jag också på att köpa en Eat and play smock från Babybjörn när jag handlade, eftersom haklappar hjälper föga när han tar händerna och smetar ut mat från munnen och ner på kläderna. Ha! Mamma-Kladdet 1-0. Vad säger du nu då, lilla lortunge?

Imorgon måste jag ta mig in till kontoret, så det blir två dagar i rad med jobbpendling nu. Men sedan är det påskledigt!

Hemma igen, och nu jobbdag

Hemma igen, och nu jobbdag

Igår eftermiddag kom vi äntligen hem. Barnet sov i princip hela bilresan, både från alperna till färjan och från Malmö och hela vägen hem, och vaknade i princip bara för matpauser.

När vi kom ombord på färjan efter tolv timmars färd åt vi middag och drog oss därefter tillbaka till hytten för natten. Det var samma båt som vi kom över med förra lördagen, men den här gången fick vi in en barnsäng när personalen såg att vi hade en bebis med oss.

H var så klart jättepigg efter att ha sovit en hel dag. En del energi hann han så klart bränna under middagen, då han som vanligt flörtade med alla runt omkring och observerade allt i fartygscafeterian. Jag och B var jättetrötta, och med vetskap om den tidiga uppstigningen nästa morgon ville vi bara sova.

Jag provade att amma, men det blev bara en kort paus i viftandet, sparkandet, pratandet och tjutandet. Då provade jag att lägga H i barnsängen med snuttefilten, hans favorit Apis och den nya nyckelpigan jag köpte på en rastplats.

Han låg så han hade full uppsikt över mig där jag låg i min slaf bredvid och läste bok. Han låg och viftade med leksakerna, krafsade på sängväggarna, småpratade och gjorde pruttljud i kanske en kvart. Sedan blev det tyst. Han hade somnat. Helt av sig själv i en egen säng!

Det är också inte längre bara en, utan två små tänder som brutit fram i underkäken. Det går så snabbt nu.

Han var så glad att komma hem igår kväll, och lekte länge i sitt babygym. Sedan somnade han i vår säng vid 20-tiden, och sov hela natten fram till 05.40 då han fick komma tillbaka till vår säng och ammade, somnade om och sov när jag gick hemifrån vid 07.30.

Själv har jag en fullspäckad jobbdag framför mig, men hade också gärna vilat upp mig lite efter resan.

 

På hemväg!

På hemväg!

Nu är vi på väg ner från bergen, och kommer förhoppningsvis att nå Travemünde och färjan i kväll. Vi lämnade Obergurgl i strålande sol, och det var en viss skillnad att åka ner för serpentinvägarna en vacker dag som denna, mot när vi kämpade oss upp i regn och mörker med nästan ingen sikt, och vägblänk som gjorde det hela rätt läskigt.

Den senaste timmen eller så har vi dock spenderat i en obegriplig bilkö och kämpat oss fram ett par hundra meter åt gången, medan trafiken åt andra hållet nästan hånfullt susat fram. Navigatorn visade en stängd tunnel genom ett pass, men varför lät de då inte trafiken turas om i det ena, uppenbarligen öppna, körfältet?

När vi satt fast där och kände stressen komma krypande över huruvida vi skulle hinna med färjan kom det dock ett tutande ljud bakom oss, och efter en stund dök det upp en ambulans med tjutande sirener som tack och lov lyckade ta sig förbi. Men den tankeställaren! Här satt vi och oroade oss för om vi skulle hinna med en färja, med det värsta tänkbara resultatet att vi fick åka nästa dag, och jag kanske fått ställa in något möte på måndag. Medan bilkön för personen i ambulansen kanske utgjort skillnaden mellan liv och död?

Nu rullar det i vart fall på igen, och vi har gott hopp om att hinna fram i tid. Snart lämnar vi Österrike för Tyskland. Lilleman har tacknämligen sovit sig igenom hela resan så här långt, så vi slapp i vart fall uppleva att sitta fast i kö med en skrikande bebis.

Skönt att H verkar vara en riktig bilsovare. Inte helt olik sin mor. Under vår senaste kontinenttripp förra våren sov jag mig igenom Europa med en ännu ganska nätt liten kula på magen. Tänk att det var H som låg därinne!

Obergurgl, dag 6

Obergurgl, dag 6

Jaha, så var resans sista dag plötsligt här. H ville för tredje dagen i rad bara ta en kort förmiddagslur, så jag kunde se mig i stjärnorna efter både jobbtid och vanlig, hederlig egentid.

Det fick bli en till promenad till hütten en bit bort, trots snålblåst och en liten kyla i luften. Jag kände mig enormt sportig när jag i den värsta uppförsbacken tuffade förbi en större liggvagn med min lilla Yoyo. Tills jag såg att föraren var ungefär 70 år gammal…

Och sen fick jag pinna på resten av vägen för att inte tappa försprånget.  Väl framme blev det en ”lätt” lunch bestående av gröztl och öl. (Hej halsbränna!)

På seneftermiddagen när B var färdig med skidåkningen fick jag äntligen en stunds avlastning så jag kunde kolla mejlen och släcka lite jobb-bränder.

Under middagen levde H om som vanligt, och slocknade först för en stund sedan efter att ha fått tutte på rummet.

Jag har nyss vaknat till själv, efter att ha somnat en stund under sövningen. Vaknade av ett ryck när en resfebrig B stod och bankade på dörren för att han glömt nyckeln när han gått ut för att packa skidor i bilen. Och sen fräste och skrek på mig för att jag inte hört hans första knackningar.  Eh, sen när har jag inte somnat vid nattningsamningen, liksom? Och är det mitt fel om du glömt din nyckel?

Nu är det bäst att jag börjar packa, innan resfebersgestapo är på mig igen…

Obergurgl, dag 5

Obergurgl, dag 5

Ytterligare en ganska händelselös dag i alperna, med undantag för att jag besteg ett berg med Babyzen Yoyo. Sort of.

Efter att H sovit middag och ätit lunch tog vi oss iväg mot en hütte för att äta lunch med skidåkarna. Det gick en bilväg dit, som dock var brant, hålig, och delvis grusbelagd, Yoyon klarade det alldeles galant, medan mamman var helt slutkörd vid framkomst.

IMG_2581

H sov dåligt inatt, och efter en dag utan längre sammanhängande middagssömn var han gnällig på kvällen, men vägrade såklart att sova i vagnen. Efter huvudrätten passade jag på att ta med honom upp till rummet, för jag sov också dåligt natten innan.

Så nu ska jag soova.

På väg mot en utmaning för Babyzen Yoyo

På väg mot en utmaning för Babyzen Yoyo

Vi är på väg till en hütte, jag och H. Skidåkarna väntar på oss för lunch.

Det går en bilväg till hyttan, men den är slingrande, uppförslutande, moddig och belagd med grus. En utmaning för vår Babyzen Yoyo.

IMG_2579

I varukorgen ligger Ergobaby Stoway och Yoyons förvaringspåse, så att jag kan ta H i selen och Yoyon över axeln om det skulle krävas.

 

De viktigaste och onödigaste sakerna till bebis, 0-6 månader

De viktigaste och onödigaste sakerna till bebis, 0-6 månader

Här kommer en liten lista på de bebistillbehör som jag haft mest respektive minst nytta av under första halvåret som mamma till H.

Viktigast

  1. Bugaboo Buffalo + adapter + Maxi-Cosi Cabriofix. Vagnen har helt klart varit det vi haft mest nytta av under den första tiden, och Buffalon tillsammans med babyskyddet har varit en riktig killer combo. Båda sakerna har också stått sig riktigt bra i sin egen rätt, men det är i kombination de kniper förstaplatsen på min lista.
  2. Doomoo Softy amningskudde. Kärlek från första stund, som hållit i sig. Oj, vad jag önskar att det var den kudden jag köpt från början, och att jag haft den redan på BB. Den hade nog gjort stor skillnad för vår amningsstart.
  3. Babybjörn babysitter. Vi fick vår i present från farmor, och den har verkligen varit en trotjänare, där H kunnat sitta långa stunder och titta på när vi stökat i köket. Den allra första tiden kräktes han mycket när han satt i den, men från ca 2-3 månader har den varit guld värd.
  4. Ergobaby hybridsjal. Det tog några försök innan knytningen satt, men sedan var sjalen helt suverän att stoppa skrikig, närhetstörstande bebis i efter att man själv fått träsmak i röven av att sitta i fåtöljen och hålla, hålla, hålla.
  5. Phil & Ted’s Cocoon XL mjuklift. När det blev för slaskigt att ta in vagnen i kök och vardagsrum, och vagnens liggdel var för tung och otymplig att flytta runt på, var denna mjuklift fantastisk att ha som extra sovplats till H, eftersom vi bor i ett hus med två våningar, och vi inte var bekväma med att lämna H sovandes i sovrummet på en annan våning.

Onödigast

  1. Bugaboo mugghållare. En stor ful bit plast för 250 kr, som är i vägen överallt och fastnar i allt. Använd en gång.
  2. Ikeas sovpåse. Vi fick den i present och använde den en gång när H var liten, ca 6-8 veckor, och en gång när han var ca 5 månader. Aldrig mer. När han var liten blev han alldeles kall om armarna och händerna och det kändes som att han var fastnaglad. När han var större och vi testade för att han brukade sparka av sig täcket kändes det bara taskigt att begränsa hans rörelsefrihet. Han sparkade ju av täcket för att kunna undersöka sina fötter!
  3. Babasling. Dyr, och ett dåligt alternativ till bärsele. Snedbelastar, skär upp på halsen, går inte att justera med barnet i och nästan omöjligt att få barnet i en bra position i. Har knappt använts.
  4. Medela Harmony manuell bröstpump. Fick trots idoga försök aldrig ut mer än 10 ml med den, med den elektriska (dubbel, också från Medela) fick jag i regel ut 100 ml.
  5. Bumbostolen. Har inte använts  mycket. Vi köpte den i julklapp till H för att han vid fyra månader älskade att sitta upp i famnen, men inte kunde sitta själv. I början satt han inte bra i den och bara kräktes. Nu sitter han bra i den och den används då och då, men han sitter nästan själv ändå nu, och det är svårt att få upp honom ur Bumbon, för låren fastnar så hela stolen följer med.

Många av prylarna jag köpt under det första halvåret har köpts så sent under perioden, eller inte riktigt börjat komma till användning förrän nu, så Babyzen Yoyo, Stokke Tripp Trapp, Stokke MyCarrier, Ergobaby Stowaway, Ergobaby Travel Pouch samt Bugaboo Organizer har jag valt att räkna till det andra halvåret istället.

Obergurgl, dag 4

Obergurgl, dag 4

Ja, det var mest same procedure as yesterday här. Same procedure as every day…

Enda skillnaden var att B inte åkte skidor idag, så han var kvar på rummet med oss och saboterade lillens förmiddagssömn, så jag inte fick någon egentid alls idag att slappa för mig själv eller jobba. Det var inte så att vi spenderade mer tid ihop heller, utöver att han var med på den dagliga promenaden längs huvudgatan och tillbaka.

Lilleman är hård i magen igen och har varit grinig av och till, och till och med gråtit helt otröstligt vid ett par tillfällen. Jag tror att det är magknip, men det kan förstås vara tänderna också, eller rent av ont i öronen, för han gnuggar händerna mot sidorna av huvudet när han är ledsen. Men efter en kort stund är han sitt vanliga soliga jag igen. Vi kollade det närliggande SPAR,  men hittade ingen katrinplommonpurè eller liknande.

Jag avvek vid slutet av middagen, som var tyrolsk buffé idag, ( Herregud, vad mycket mat!) för att natta lilleman, och passa på att komma till sängs tidigt själv. Vi fick upp en barnsäng när vi checkade in, men hittills har vi stoppat ner mjukliften i den för H att sova i. Nu när vi varit här några dagar tänkte jag prova att låta honom sova direkt i sängen, eftersom han börjar bli väl lång för mjukliften. Han vaknade till lite efter att jag lade ner honom, men låg bara tyst och fingrade på sängkanten, och verkar nu ha somnat om. Vi får se hur han sover i natt, med lite mer space att röra sig på.

En liten bissing!

En liten bissing!

Igår när jag kände med fingret längs H:s tandkött var den plötsligt där: en omisskännligt vass liten kant i tandköttet i framkanten av underkäken! Båda tänderna längst fram har lyst igenom tandköttet ett tag, men nu har alltså en brutit sig igenom. Det är nog någon vecka sedan jag kände efter sist, så det är oklart när genombrottet skedde.

Det är svårt att känna vilken det är; jag skulle säga vänster beroende på hur det känns, men jag tycker att den högra varit mer synlig. H är inte så pigg på att gapa så jag kan inspektera ordentligt. Men jag tror att det kommer att synas tydligt snart.

Första lilla tansebissingen dök alltså upp först vid sju månader och en vecka. Vi som trodde det var på gång redan runt jul, då han var fyra månader och dreglade som en tok och skulle gnaga på allt. Nu har han knappt dreglat alls på länge, och det han stoppar i munnen brukar han mer snutta än gnaga på. Där ser man!

Obergurgl, dag 3

Obergurgl, dag 3

Dagen förlöpte ungefär som gårdagen; lilleman sov från kort efter frukost till kl. 13, och klockan var en bra bit efter 14 när vi till slut kom ut genom hotellets dörrar. Det blev en kort barnvagnspromenad, för byn är liten och innehåller verkligen ingenting av intresse.

H sov middag en liten stund mellan eftermiddagsbuffé och middag, och var sedan vaken. Vilket i vart fall jag räknat med, så jag var helt på det klara med att H:s semestervana med sovmorgon följd av en mycket lång tupplur oundvikligen medför att han är vaken på kvällen. Särskilt när kvällen spenderas i en miljö som innehåller alla H:s favoritsaker: mamma, pappa, mammas och pappas mat, några människor han känner igen, och ett gäng främlingar han kan charma sockorna av. Det är också ungefär 300 grader varmt i matsalen, vilket i sig utesluter att H somnar.

Maten var rätt hygglig idag igen, och serveringspersonalen lika stressad och oengagerad som vanligt. Det framgår med all tydlighet att de slutar när de slussat alla gäster genom femrättersmiddagen, varvid de bara vill bli klara, utan att bry sig nämnvärt om gästernas trivsel. Det är halvpension med inkluderad middag, så de behöver inte anstränga sig för att få gästerna att vilja återvända till restaurangen heller.

Kvällen avslutades abrupt med att B utan förvarning körde ner H i barnvagnen och drog från restaurangen under den avslutande osttallriken. Han tyckte ungen var jobbig och hade fått nog. Jag fick snabbt tacka för mig och följa efter.

Den här resan har inte varit någon lysande resa att ha med bebis på, kan jag konstatera. Det finns absolut inget att göra om man inte åker skidor, och det här med att passa ganska snäva mattider är inte förenligt med bebis. Det blir inte direkt någon trivsel med umgänge när man har en sjumånaders unge bredvid sig under middagen som kräver all uppmärksamhet. Vår lilla tripp till Trysil var bättre på alla sätt.

Förmodligen hade jag och H haft det bättre hemma själva en vecka medan B var iväg och åkte skidor. Och då har H inte alls varit jobbig på något sätt, tycker jag, utan det har bara inte givit något mervärde att vara iväg kontra det extra mecket som en resa med bebis trots allt innebär.