H:s sjätte månad

H:s sjätte månad

Idag fyller han sex månader, mitt lilla knytte. Och han är inte så mycket bebis längre, utan en liten pojke. Det går lätt idag att se i honom den lilla parvel som kommer att tulta omkring i trädgården iförd färgglada galonbyxor till hösten, och ställa till med allt möjligt bus.

Vid början av sin sjätte månad hade H blivit nästan sju kilo tung och 67 cm lång. Hur det såg ut i slutet av månaden vet vi inte. För vi behöver nämligen inte längre springa på BVC hela tiden. H är uppe på normalkurvan i vikt, och på längden har han följt den hela tiden. Han blev bara tunnare förut, men växte som han skulle på längden. Nu har han dubbelhaka, knubbiga lår och till och med en antydan till veck på handleden. Han känns som en bastant liten klump när man håller honom i famnen. Vi får se hur det ser ut på halvårskontrollen som blir först när han är en vecka från sjumånadersdagen.

De allra rymligaste kläderna i storlek 56 har vikts undan (Polarn o. Pyret), liksom det mesta i storlek 62 och en hel del i 62/68. Storlek 67 från Petit Bateau fungerar fortfarande, men inte länge till. Mest används storlek 68, men även storlek 74 (inte Polarn o. Pyret).

I slutet av månaden har han fått hoppa upp på storlek 4 i blöjor, både Pampers och Libero. Mest använder vi Libero, eftersom de har bra pris på dem på vår närmsta butik (99 kr/paketet) i kombination med att vi får rabattkuponger i brevlådan varje månad (annars är det samma pris på Pampers). Och för att B tycker att Libero är bäst. Jag tycker bättre om Pampers, eftersom de känns mjukare och mindre pappriga och är högre i bak, d.v.s. mindre risk för bajs på ryggen. Men sen är det ju också det där med att de innehåller lotion och att det är ett stort amerikanskt företag (med bitvis rätt tafflig översättning på den dåligt fungerande svenska hemsidan) så jag går med på Libero. Även om SCA:s rykte också blivit rätt skamfilat på sistone.

H har börjat äta mat. Vid slutet av månaden har vi bytt ut två mål med ersättning mot mat; gröt till frukost och mosade rotfrukter till middag. Han kräks nästan aldrig upp fast föda, vilket är jätteskönt. De två målen med ersättning han äter försöker vi hålla ner runt 130-140 ml, allt över det kommer bara upp igen. H älskar allt han får att äta, och tycker att det är hur kul som helst. Så fort vi sätter honom i matstolen blir han helt exalterad. Bäst är banangröt och grekisk yoghurt med rivet päron.

Han fortsätter att amma i samband med varje måltid och närhelst han vill däremellan, samt på de tidiga morgontimmarna i sängen. Det går mycket bättre med amningen sedan han började äta mat, han är sällan ofokuserad och missnöjd på tuttarna längre. Tidvis känns det som att det finns mycket mjölk.

När han började med mat hade han en period då han var lös i magen och bajsade flera gånger om dagen. Mot slutet har det stabiliserats och han bajsar en gång om dagen, relativt fast.

H vänder sig helt obehindrat från mage till rygg, och gör det oftare nu istället för att beklaga sig till oss så att vi vänder honom. Han har vänt sig från rygg till mage några gånger, men verkar inte så intresserad av att göra det. Han har dock börjat göra krypansatser genom att spjärna in tårna under sig, dock utan att lyckas få upp rumpan ordentligt, men jag tror magvändningarna kommer så snart han inser att det är det som är utgångspunkten för att kunna röra sig framåt. Han sitter stadigare och stadigare, men ännu inte helt själv. I sängen har han lyckats sätta sig upp själv från att ha legat med huvudet på min arm. Vi har packat undan liggdelen till vagnen, och H åker nu i Buffalons sittdel i det halvsittande läget.

Han är så fokuserad på allt runtomkring, han vill ha hela världen och blir frustrerad när han inte når saker. Han granskar detaljer med yttersta noggrannhet, främst lappar, märken och knappar på kläder samt smycken. En plastpåse från Akademibokhandeln, som hänger på en krok på insidan av vår badrumsdörr, är det absolut finaste han vet; vi måste stanna och klämma och smaka på den varje gång vi passerar.

Dreglandet har minskat, men fortfarande inga tänder i sikte.

Håret, som var en stor mörk kalufs vid födseln, hade i början av den sjätte månaden nått ett all time low av ljusa fjun. Mot slutet av månaden började det dock så smått växa ut igen. Inte helt ljust, men inte lika mörkt som det första. Det ska bli spännande att se vad det blir för färg till slut.

H hade en lite tystare period under början av månaden, men började prata mycket igen mot slutet. Glu-glu-glu och wah-wah-wah blandat med pruttljud och rullande, franskklingande rrr är vanligast i vokabulären. Och vi är rätt säkra på att han försöker säga ”hej” ibland.

H fick sin första förkylning under sin sjätte månad, och det gick lättare än väntat. Ingen panik alls. Han var mest snorig, rosslig och lite hostig, men fick aldrig hög feber.

Rutinerna har äntligen börjat komma på plats, med frukost, tupplur, lek, lunch, lek, tupplur, middag, lek, tupplur/sova, kvällsmål, sova.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *