En förmiddag till skänks och utkörda från hemmet

En förmiddag till skänks och utkörda från hemmet

Vi är inga morgonmänniskor i vår lilla familj. Om vi ska vara någonstans före lunch är det en stor grej; vi måste ställa klockan, hasta upp för att slänga i oss frukost och springa runt som yra höns för att plocka ihop allt vi behöver. Ändå är vi alltid sena. Alltid.

Med detta sagt var det alltså inte helt optimalt för oss med babysim på lördagsförmiddagarna. Vi skulle alltså ta oss upp och iväg och in till stan, byta om och duscha och stå redo vid en bassäng med ett likaledes ombytt barn innan klockan ens blivit lunch.

Idag hade jag tagit mig upp, släpat upp barnet som inte fattade varför i hela världen vi skulle ut ur sovrummet för; han hade ju bara vaknat till för tuttbyte. Sedan kunde jag konstatera att vi inte hade vare sig bröd eller yoghurt hemma, och att jag var tvungen att slänga ihop bacon och ägg till frukost, för det var det enda som fanns hemma, samtidigt som jag gjorde i ordning H:s gröt. Jag lyckades sjasa upp B ur sängvärmen, vi åt och lyckades stå i hallen med pojken klar i babyskyddet och väskorna packade med badkläder bara en kvart senare än vi tänkt, och med god möjlighet att vara i tid vid bassängen. Jag hade till och med kommit ihåg att sätta på mig linser.

Då ringde telefonen, och det var babysimsarrangören som meddelade att de haft någon sorts klorläcka under natten, vilket skulle ta några timmar att åtgärda, och de ville inte chansa på något sätt med små barn. Kunde vi kanske tänka oss att simma söndag eftermiddag istället? Ja. Jo. Visst kunde vi det.

Mycket snopna stod vi där, all dressed up and nowhere to go. Vid en tid då vi i normala fall brukar ligga och morna oss i sängen. Vi kunde ju inte bara plocka upp och klä av pojken som satt så förväntansfullt i sitt babyskydd, så vi promenerade till affären och handlade istället.

När vi kom hem hann vi inte mer än hälla i oss lite kaffe så kom det folk över som skulle greja mer med B:s ljudanläggning. Kvinnor och barn gjorde bäst i att utrymma, så jag promenerade iväg igen, och gick de dryga tre kilometrarna till det närbelägna köpcentret. H sov så gott nästan hela vägen, med åkpåsen i babyskyddet och bara mössa, vantar och en sån där lös polokrage i ylle över de vanliga kläderna.

Väl där hann jag både gå på bolaget och Ica innan H vaknade till och ville ha mat. Vi gick till babyloungen och intog ett amningsbås. Efter att ha ammat skulle jag ge H en flaska vid haft med oss, men fick inte micron att fungera. H tyckte inte att det var någon hit att dricka kall ersättning, han blåste bubblor med den, och tuggade på nappen, men inte mycket blev drucket. Han hade dock annat för sig, för när jag lyfter upp honom har han en omisskännlig gulbrun liten halvmåne som avtecknade sig på bodyn över byxlinningen.

FAN! Nu var det alltså dags att för första gången behöva göra en totalservice ute i offentligheten, med nerskitna kläder och allt. Det gick i och för sig ganska bra, för det är så välutrustat och fräscht kring skötborden i köpcentret, men jag svettades rätt rejält när jag försökte få ihop allt. Sedan gick vi hem utan att ha gjort något roligare än handlat några flaskor vin och två paket kaffefilter…

Japp, en lördag i en småbarnsförälders liv blir inte sexigare än så (eller jo, det kanske den blir; vi får se). En rätt bra dag ändå på det stora hela. Nu ska vi se om H vill göra det till en rutin att somna vid åttasnåret för att låta föräldrarna äta middag i fred. I kylen ligger två bitar kött som ser helt stört bra ut. En flaska bra rödvin på det så kanske vi till och med kan börja träna på att göra syskon till H.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *